No description available.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

During last year Sweden received many immigrants that was fleeing humanitarian disasters and war. Many that arrived was unaccompanied children that for different reasons came to Sweden without their families and kin. The Swedish municipalities has a responsibility to give this children roof over their head, give them a meaningful leisure and to integrate the children into the Swedish society. It is therefore interesting and important to see how well the Swedish municipalities is handling this aspect of their responsibility. The method of the study is qualitative conversational interview and the reason to this is that the method allows us to get a deeper understanding of the studied field. The goal of this study is to explore the cooperation among Swedish municipalities and sport clubs to strengthen the integration for unaccompanied immigrant children. The conclusion of this work is that the Swedish municipalities does not take a bigger responsibility than sports clubs regarding the work of integration for immigrant children through leisure activities. It should be said, regarding last year’s large immigrant stream that the municipalities has had a substantial amount of work and pressure to live up to their area of responsibility. Integration through sport clubs and other activities has therefore not been a priority. It is also a question of resources and cooperation, the clubs does not have resources to integrate the children nor the knowledge. The municipalities and the Länsidrottsförbund needs to have joint contribution to the sports clubs.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av utforskade möjligheter och hinder i samverkansprocessen av att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar. Det som framkom som det viktigaste i samverkansprocessen var ökad kunskap om målgruppen. När det gäller processer, brist på vägledning och brist på kunskap sågs som hinder i samarbetet. Det som kan bidra till en positiv utveckling är tydligare ansvar och roller för socialarbetare, skolpersonal och personal vid HVB (hem för vård och boende). Återkommande problem var att två organisationer i samverkansorgan d.v.s. socialsekreterare och skolpersonal ansågs vara mer professionella medan personal på HVB anses vara semiprofessionella. Professionella i samverkan bör vara i solidaritet för att utföra bra arbete som gynnar ensamkommande flyktingbarn i längden. Genom attinteragera på ett bra sätt, kan det skapa möjligheter att få de ensamkommande barnen att bli mer delaktiga i olika aktiviteter som de erbjuds. Med deltagande iolika fritidsaktiviteter kan ensamkommande flyktingbarn få möjlighet att påverka och forma sin integrationsprocess.

<p>Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten. Flera av de lagar som är relevanta i ärenden gällande flyktingbarn tycks dessutom i flera avseenden vara i strid med barnkonventionen, och synen på barnet som aktör med egna skäl till asyl kan i praktiken vara missgynnande för barnet. I Europa tycks barnkonventionen generellt ha litet inflytande i tillämpningen av lagarna och den svenska staten är inget undantag.