En intressant del av innovationsprocessen är hur transformeringen från innovatör till entreprenör går till. En djupdykning i den initiala innovationsprocessen bör därför göras. Litteratur och tidigare forskning redovisar olika metoder för hur man skall hantera innovation. Men används då dessa metoder av verklighetens innovationsrådgivare? Detta samt en jämförelse hur olika organisationer jobbar görs genom ett fältexperiment. Resultatet visar att dagens innovationsrådgivare använder samma typ av process när det gäller att starta ett företag som att hantera en potentiell innovation. De mest framgångsrika innovationerna börjar med ett dolt behov och är därför ingenting som går att planera som däremot processen när man startar ett nytt företag gör. Istället för rådgivning behöver vi skapa förutsättningar för att innovation ska kunna blomstra. Detta genom att man sammanför människor från olika discipliner, kulturer, åldrar etc. för det är dessa interaktioner som hjälper oss på vägen till att hitta oväntade insikter och se andra möjligheter.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur br. Svensson Skogs nya affärskoncept fungerar idag och vilka utvecklingsmöjligheter konceptet har. Vidare är syftet att undersöka hur personalen upplevt denna förändring och hur deras arbetssituation ser ut idag, samt hur arbetsorganisationen ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter det finns. Följande tre problemformuleringar utreds. Har Br. Svensson Skog ökat sin konkurrensförmåga och lönsamhet jämfört med ett entreprenadföretag som är enbart arbetar med drivning? Är Br. Svensson Skog mindre sårbart jämfört med ett entreprenadföretag som enbart arbetar med drivning? Kan denna breddning av verksamheten göra skogsarbetet mer attraktivt för de anställda? Sekundärdata har studerats till rapportens teoridel. Sekundärdata har bestått av litteratur och rapporter inom det aktuella området. Rapportens resultatdel har tagits fram med hjälp utav primärdata, och dess två tekniker enkät och intervju. Undersökningen visar att företaget ökat sin konkurrensförmåga, men inte sin lönsamhet. Vidare anser författaren att Br. Svensson Skog är mindre sårbart och att de genom sin företagsförändring gjort skogsarbetet mer attraktivt.

Syftet med denna studie är att identifiera hur faktorer såsom nätverket, affärsidén samt timingen är betydelsefulla inom entreprenörskap. Detta för att blivande entreprenörer, stödverksamheter samt entreprenörskapsforskare ska få en mer rättvisande bild av entreprenörskapets faktorer.  En kvalitativ undersökning har legat till grund för denna studie då den har baserats utifrån primärdata i form av tolv intervjuer. Sedan har denna information analyserats utifrån nätverkets, affärsidéns samt timingens betydelse. Med hjälp av de slutsatser som har dragits har det utvecklats en matris som visar faktorernas betydelse till respektive entreprenör och därmed är studien delvis kvantitativ. Blivande entreprenörer, stödverksamheter samt framtida forskning kring ämnet entreprenörskap ska iaktta faktorerna (nätverket, affärsidén och timingen) istället för att fokusera på brister i personligheten. Dessa faktorer påverkar entreprenören i olika grad beroende på vilket verksamhetsområde denne tillhör.

No description available.

Entreprenörskap ska enligt regeringen löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). I Lgr 11 framgår det att skolans uppdrag är att ”[…] utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverket, 2011a, s. 9). Med utgångspunkt i regeringens begäran och citatet från Lgr 11, handlar detta examensarbete om entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning. Det existerar en accentuering på entreprenörskap i utbildningssystemet, då utbildning har en genomgripande och essentiell roll i att forma goda samhällsmedborgare (Riksdagen, 2010). Att etablera entreprenörskap i utbildningen menar Woxlin (2014) kan vara ett sätt att förbereda eleverna inför dagens och framtidens hastigt föränderliga samt komplexa samhälle. Syfte med arbetet är att synliggöra hur grundlärarutbildningen och lärarutbildare förhåller sig till och omsätter begreppet entreprenörskap i undervisningen, för att förbereda lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag.   Utgångspunkten för arbetet är följande frågeställningar; Hur förhåller sig lärarutbildare till entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning?  Hur förbereds lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag; att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap? (Skolverket, 2011a).   Resultatet visar att entreprenörskap inte prioriteras i grundlärarutbildningen. Detta kan skapa problem, där varken lärarutbildare eller lärare tar ansvar för att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009).

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel. Karakteristiskt för en affärsängel är att det är en privatperson som investerar med egna medel i utbyte mot en ägarandel i nystartade företag och tillväxtföretag som är onoterade.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram begreppet affärsänglar i samband med hur entreprenören kan komma i kontakt med dessa i Borås samt förklara varför affärsänglar är viktiga för entreprenörerna och företagens framgång. För att uppnå syftet har förutom en litteraturstudie även en empiriskstudie i form av intervjuer genomförts med personer som alla har en koppling med fenomenet affärsänglar i Borås.De slutsatser vi kan dra efter genomförd studie är att verkligheten om vem som är affärsängel stämmer bra överens med teorin. Det betyder att det mestadels är män mellan 40 och 65 år och som själva varit entreprenörer som är affärsänglar. Att ha ett stort kontaktnät både som affärsängel och som entreprenör har i studien visat sig vara viktigt. Det är även viktigt att affärsängeln och entreprenören har en bra relation för att det nära samarbete de har ska fungera. Affärsänglarna i Borås investerar främst för att de vill göra något gott för bygden men även för att få bekräftelse och att känna sig behövd. Möjligheten till att få avkastning på sitt investerade kapital är en annan anledning till varför affärsänglar investerar i onoterade företag i Borås men inte det primära.

No description available.

<p>De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.</p>

<p>Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.</p><p>Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nå tillväxt i företag som befinner sig i Sådd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förändringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillväxtföretag och vad dessa förändringar kan innebära för företaget.</p><p>Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och små, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag.</p><p>Riskkapitalbolag försöker genomdriva förändringar i sina investerade företag för att nå tillväxt och åstadkomma avkastning på sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestämmer vilka förändringar som sker. Vanliga organisatoriska förändringar i tidiga faser är tillsättning av ekonomichefer och upprättandet av interna strukturer medan senare faser präglas av finjustering av ledningsgruppen, något som stämde överens med de teoretiska koncepten. Förändringsprocessen i de investerade företagen orsakar ett visst men obetydligt motstånd från företaget, detta beror på att riskkapitalbolagen utför noggranna due diligence och inte investerar i de tillväxtföretag som kan orsaka stort motstånd.</p>