<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning. Även UU innovation har fått ge sin bild av kommersialiseringsprocessen då de har erfarenhet av att hjälpa forskare att utveckla sina idéer till företag. I uppsatsens analysmodell redovisas hur olika aktörer och resurser påverkar övergången från akademisk forskning till företagande. Till uppsatsens slutsatser hör bland annat att forskare som väljer att starta ett företag främst drivs av ett engagemang som inte rör belöning i form av pengar samt att finansiering och erfarenhet av industri är viktigt.</p>

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.   Metod: En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.   Resultat &amp; slutsats: I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.   Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag? Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad? Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?   Studiens bidrag: Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son. / Aim: The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.   Method: A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender   Result &amp; conclusions: In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents. Suggestion for further research: Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed? To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?   Contribution of the thesis: This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka ”venture capital”-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ”moral hazard” är samt hur risk hanteras. Syftet är också att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning.   Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primärdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer.   Teoretisk referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundläggande teorier kring asymmetrisk information, ”moral hazard”, ”agency costs” och riskhantering. Avsnittet tar även upp metoder för att motverka och minimera effekterna av agent-problemet.   Empiri: I empirikapitlet redogörs för de fem intervjuer som genomförts med personer som representerar fem olika VC-bolag. Det empiriska kapitlet visar hur bolagen arbetar i investeringsprocessen med att hantera risk.   Slutsats: Uppsatsens slutsats visar på relativt stora skillnader mellan vad som beskrivs i den teoretiska referensramen jämfört med hur svenska VC-bolag arbetar.

During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.

Problem En ensamföretagare måste ofta sitta på en mängd olika kunskaper, då det är vederbörande som i slutändan tar alla slutgiltiga beslut. Enligt Tomas Lindberg själv förekommer det en sviktande försäljning av produkten Wind-X Medium. Kan det då finnas kunskapsluckor hos Tomas Lindberg själv som har ett indirekt samband till dåliga försäljningssiffror? Vilken betydelse kan det ha för företagande och tillväxt om det finns skillnader mellan att vara en företagare eller entreprenör och uppfinnare eller innovatör?   Syfte Syftet med studien är att undersöka problematiken en ensamföretagare kan ha med att skapa större intresse och acceptans kring sina produkter.   Vision Med en vision att kunna komma med ett eller flera förslag på hur han kan gå vidare med sitt företag.   Metod Författarna har i denna studie använt sig av en kvalitativ metod, genom att intervjua ägaren till företaget. Författarna har genom att göra olika analyser fått fram information till studiens empiri. Genom att analysera och diskutera studiens teoretiska referensram har författarna kommit fram till olika förslag till hur ägaren skulle kunna göra för att gå vidare med sitt företag.   Slutsats Författarna har identifierat vissa kunskapsbrister hos ägaren Tomas Lindberg som kan påverka företaget på olika sätt. I studien har det framkommit att ägaren till företaget X-Innovations AB saknar kunskap om marknadsföring, vilket har gjort att försäljningen av företagets produkt inte går så bra som ägaren hade hoppats. / Problem In a single-person business the business man himself often must have a great deal of knowledge, because he/she is the one who must take all the final decisions. According to Tomas Lindberg there has been a failing sale of the product Wind-X Medium. Could it be that there is an indirect link between Tomas Lindbergs lack of knowledge and failing sales figures of Wind-X Medium? What can the consequence be for business enterprise and growth if there is a difference between being a businessman, entrepreneur or an innovator?   Purpose The purpose of this study is to investigate the problems a single-person business can have to create more interest and acceptance around his/her products.   Vision With a vision to be able to come up with one or more proposals on how Tomas Lindberg can move on with his business.   Method The authors in this study used a qualitative approach, by interviewing the owner of the company. The authors have by doing different tests, presented information to the study’s empirical work. The authors analyzed and discussed the study’s theoretical framework, and then come up with a various proposals on how the owner could do to move forward with his business.   Conclusions The authors have identified some knowledge gaps with Tomas Lindberg that may affect in different ways. The study has revealed that the owner of the company X-Innovations AB has some knowledge of marketing, which has allowed that the sale of its product are not going as well as the owner hoped.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning. Även UU innovation har fått ge sin bild av kommersialiseringsprocessen då de har erfarenhet av att hjälpa forskare att utveckla sina idéer till företag. I uppsatsens analysmodell redovisas hur olika aktörer och resurser påverkar övergången från akademisk forskning till företagande. Till uppsatsens slutsatser hör bland annat att forskare som väljer att starta ett företag främst drivs av ett engagemang som inte rör belöning i form av pengar samt att finansiering och erfarenhet av industri är viktigt.

No description available.

Entreprenadrätten, till skillnad från många andra juridiska läror, omfattas inte av någon speciallagstiftning. Regleringen på området sker istället i huvudsak med hjälp av standardavtal. Ett av dessa är AB 04, ett avtal som i skrivande stund undergår ett revideringsarbete. Ansvarsreglerna i avtalet är omfattande och de ansvarspåföljder som kan drabba parterna varierar. Ett av de villkor som ofta utgör föremål för diskussion är AB 04 5:11. 5:11 är omfångsrik och i bestämmelsens omfattningsområde ingår både ett culpaansvar och ett felansvar. Bestämmelsens omfattning begränsas emellertid genom att skador som behandlats tidigare i det femte kapitlet faller utanför bestämmelsens tillämpning. I 5:11 2 st. framgår dessutom en friskrivningsklausul som undantar ansvar för skada som uppstår på grund av avbrott eller störning i industriell verksamhet eller kommersiell verksamhet. Paragrafens karaktär, som sekundär i förhållande till övriga regler, är i viss mån problematisk. Inte nog med det, har bestämmelsen även tydliga försäkringsrättsliga inslag genom hänvisning till avtalets försäkringsregler som framgår senare i avtalets femte kapitel. Utifrån uppsatsens resultat framgår att ordalydelsen och vissa aspekter av 5:11 kan problematiseras. Anledningen består huvudsakligen i tvivelaktiga ordval och oklarheter i hur paragrafen förhåller sig till andra bestämmelser i avtalet, exempelvis försäkringsplikten, förhållandet till tredje man, felaktig projektering och ansvaret efter garantitiden. Framgår gör en bild av en svårtolkad bestämmelse som ger flera uppslag för diskussion. Uppsatsen har resulterat i ett förslag till en ny lydelse, mer anpassad till avtalsförfattarnas sannolika avsikt med 5:11. Förslaget ger även ett större utrymme för bestämmelsens försäkringsrättsliga aspekter, vilka i den nuvarande lydelsen har en till synes undanskymd roll. Den läsare som är intresserad av huvudsakligen den nya lydelsen, hänvisas direkt till kapitel 8. Där redogörs för den nya lydelsen, och i korthet de reflektioner som föranlett den.

Teknikens utveckling och kommersialiseringen av internet har förändrat musikindustrins spelplan. Numera är artister inte lika beroende av skivbolag som finanserar dyra studiotimmar med mera utan kan själva åstadkomma en hög inspelningskvalitet med billigare utrustning. De har också möjligheten att själva marknadsföra sig via internet och bygga upp sina varumärken. Syftet med undersökningarna som ligger till grund för detta arbete var att kartlägga de nya arbetsuppgifter artisterna fått till följd av digitaliseringen. Resultatet användes sedan för att belysa vilka områden som kan effektiviseras och förbättras. Undersökningen fokuserade på artister som var i ett tidigt skede av sina karriärer men hade som mål att livnära sig på sin livemusik. Arbetet mynnade ut i slutsatsen att de mindre etablerade artisterna har svårt att konkurrera med artister som backas upp av större musikbolag. Mycket på grund av att de inte klarar av eller hinner med allt administrativt arbete som krävs för att försörja sig på sin livemusik. Många artister verkar prioritera bort den administrativa delen till fördel för konstnärskapet. När de administrativa delarna av företagen inte sköts hamnar artisten i en ond spiral. När man väljer att inte betala skatt på sin lön, prioriterar bort marknadsföring och att skriva avtal så skadar det artistskapets varumärke på sikt.