No description available.

Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.

Sammanfattning: We shall bring them to justice – En diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna – individer – agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur. För att uppnå syftet för uppsatsen samt att besvara de frågeställningar som ställts har Howard Beckers teorier om avvikande beteende samt Erving Goffmans teoretiserande om stigma och förväntad identitet använts som teoretiska verktyg. För att ytterligare berika uppsatsens ramverk har en diskursanalytisk ansats uppställts med tillhörande teori och metodologiska verktyg. För att undersöka just de stereotyper och förväntningar som blev en konsekvens av attacken har det empiriska materialet utgjort av ledare från New York Times och Washington Times från veckan efter attacken. Tidsspannet för urvalet är strategiskt utvalt för att just få en överblick över de förväntningar som residerar i diskursen snarare än de åsikter som uppkommer efter att man fastställt förövarnas identitet. Detta ramverka har föranlett en indelning i tre nivåer 1.) den diskursiva – terror; 2.) den sociala – Krig och den amerikanska rättfärdigheten vs. Hatet mot frihet och Fiendens avsaknad av medmänsklighet: 3.) den individuella – Godhet och den fria världens försvarare vs. Ondska, Araber/muslimer och Mänsklighetens fiender.

I dagens samhälle använder 2.7 miljarder människor internet, vilket motsvarar 39 % av världsbefolkningen (ICT, 2013). Internetanvändandet ökar och den snabba utvecklingen är en av de absolut största förändringarna i vår generation (Dicken, 2007). Mängden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). År 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde månad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskåp med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internetanvändandet ökar och datalagringen ökar, vilket är en trend som även medför en fysisk utbredning, Internets fysiska dimension. Denna trend inbjuder till att nya affärsmöjligheter skapas. Ett praktiskt fall som behandlar samtliga av dessa områden är Facebooks byggande av serverhallar i Luleå, vilket är en mångmiljardsatsning. Uppsatsen inriktar sig på att undersöka vem som tagit tillvara på affärsmöjligheten, identifierade en ökad efterfrågan av datalagring och fick Facebook att etablera sig i Luleå. Avsikten är att beskriva personens entreprenöriella tillvägagångssätt. Arbetet är en s.k. tvåstegsraket. Första fasen är att identifiera personen för att sedan beskriva dennes entreprenöriella tillvägagångssätt. Metodmässigt har en kvalitativ undersökning genomförts med ett deduktivt synsätt. Studien har en beskrivande design och det främsta insamlingsverktyget har varit semistrukturerad intervju.  Det entreprenöriella tillvägagångssättet beskrivs genom fyra faser, från förarbetsfasen till avslutningsfasen, där olika entreprenöriella faktorer för respektive fas framgår. Det entreprenöriella tillvägagångssättet diskuteras utförligt i slutet av uppsatsen, men kan sammanfattas enligt följande: Faser – Entreprenöriella faktorer 1. Förarbetsfasen – Relationer, Bryter ny mark och Beslut. 2. Planeringsfasen – Beslut samt Fart och tvära kast. 3. Genomförandefasen – Relationer och Måldriv. 4. Avslutning/utvärderingsfasen – Bryter ny mark och Måldriv. / In todays society 2.7 billion people use the Internet, which represents 39% of the world population (ICT, 2013). Internet usage is growing and the rapid development is one of the biggest changes in our generation (Dicken, 2007). The amount of data sent and processed is increasing parallel with technology and the Internet rampage (Plant 2011). In 2012 2.5 exabytes of data was created every day, and this colossal number doubles every 40 months. This equates to 50 million file cabinets with paper subtitled (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internet usage is increasing, and data storage is increasing, a trend that also brings a physical distribution, the Internet's physical dimension. This trend creates new business opportunities. A practical case dealing with all of these areas is Facebook’s data centers based in Luleå, which is a multi-million dollar venture. This thesis focuses on who took advantage of the business opportunity, identified an increased demand for data storage and got Facebook to establish itself in Luleå. The intention is to describe the person's entrepreneurial approach. The work is divided according to a two-stage development. The first phase is to identify the person and then describe their entrepreneurial approach. In terms of methodology, a qualitative study was conducted with a deductive approach. The study has a descriptive design and the primary collection tool has been semi-structured interview.  The entrepreneurial approach is described by four phases, from preparatory work to completion, where various entrepreneurial factors of each phase are indicated. This entrepreneurial approach is extensively discussed in the conclusion of the thesis, but it can be summarized as follows:   Phases – Entrepreneurial factors: 1. Preparatory work phase – Relationships, Breaking new ground, and Decision. 2. Planning Phase – Decision, and Speed & abrupt shifts. 3. Implementation phase – Relationships, and Goal drive. 4. Completion/evaluation phase – Breaking new ground, and Goal drive.

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse. / Den Entreprenöriella Filosofin (The Entrepreneurial Philosophy) is a study of ideology, epistemology, meaning and tendency in the new knowledge criteria in upper secondary school subject philosophy in light of Gymnasieskola 2011 (GY11). The thesis begins with a brief presentation of the subject and then describes different linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers such as Saussure, Russell and Wittgenstein, which will be used in the analysis of the knowledge criteria. In order to put the study in a historical context a presentation of the different epistemological beliefs and how the view of knowledge in the Swedish school system has shifted over the years is given. The subsequent comparative reading of the new knowledge-based criteria against the old criteria’s, with a range of newly introduced concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning is also interpreted from its new context, shows that there has been a shift in the skills or knowledge that will now be assessed in philosophy. Text analysis also shows that there has been a shift in terms of knowledge towards a more instrumental approach and that this is based on ideological tendency rather than scientific beliefs.

I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering.  Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende. I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.

<p>Nature of work : Bachelor Thesis, 10 credits</p><p>Enterprising and Business Development</p><p>Number of pages : 68 pages</p><p>Title : EBW-phenomenon</p><p>- The Driving Forces Behind Businesswomen in Nybro</p><p>Author : Leonnie Tabanan Ingholt</p><p>Examiner : Richard Nakamura, Växjö University, Sweden</p><p>Mentor : Pernilla Nilsson, Växjö University, Sweden</p><p>Date : May 30, 2007</p>

Problem: De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande.   Metod: För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer. Det vi har sökt efter är entreprenörernas subjektiva uppfattningar. Genom att analysera entreprenörernas berättelser har vi sett likheter och skillnader, utifrån vilka vi fått en förståelse för hur entreprenörer ser på misslyckanden.   Slutsats: Vi har genom vår studie sett hur entreprenörer väljer att se positivt på misslyckanden och fokuserar på den erfarenhet och de lärdomar de kan få av det. Vi har också sett en tendens till att entreprenörer undviker branscher där de tidigare misslyckats för att istället fokusera på områden där de tidigare nått framgång. / Problem: Most people associate entrepreneurship with success, which is also how media usually describe entrepreneurship. But being an entrepreneur is closely related to risk, risk that sometimes leads to failure that can be perceived negatively by society. Due to this we have become interested in how entrepreneurs themselves view failure.   Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of how entrepreneurs view failure. Our hope is that this will inspire to entrepreneurship by reducing the fear of failure.    Method: To reach our purpose and to answer our problem we have built a theoretical frame out of previous research. Based on this we have gathered empirical data through interviews with three entrepreneurs. Our goal has been to reach the entrepreneurs subjective point of view. By analyzing the stories told by the entrepreneurs we have seen similarities and differences, from which we have reached an understanding about how entrepreneurs view failure.   Conclusion: Through our study we have seen how entrepreneurs choose to keep a positive attitude towards failure and the experience and knowledge they can gain from it. We have also noted a tendency that entrepreneurs avoid businesses where they have previously failed. Instead they focus their energy on business areas where they previously have been successful.

This essay describes coordination of the work environment on construction sites where many entrepreneurs share workplace. As employer, the entrepreneur has main responsibility for the workers safety on the construction site, the project supervisor is responsible for the work environment, and to coordinate the work environment a coordinator of the construction work environment is appointed. The purpose of this essay is to describe how the work environment is ensured on a shared workplace. In order to answer the essays questions I’ve used a juridical method to interpret the law. Current law and regulations has been studied, as well as the industry's rules and regulations. The juridical method is complemented by social science methodology by the use of an empirical survey consisting of interviews with a coordinator of the construction work environment, and subcontractors on a construction site. The questions of this essay concerns the project supervisor’s and the entrepreneur’s safety responsibilities of the working environment, and how they ensure their joint work environment. And also the requirements imposed on the entrepreneur’s coordination responsibilities, and if the working methods differ when the workers are posted. A construction site is a complicated workplace with many companies working side by side. Requirements for cooperation and consultation are the responsibility of all employers who have employees engaged on the same construction site. Entrepreneurs who post workers in Sweden have the same employer responsibilities as other entrepreneurs, and shall ensure the work environment of the posted worker. / Denna uppsats handlar om samordningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatser där flera entreprenörer delar arbetsplats. Som arbetsgivare har en entreprenör huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö, på byggarbetsplatsen är det byggherren som ansvarar för arbetsmiljön, och för att samordna parternas arbetsmiljö utses en byggarbetsmiljösamordnare. Studiens syfte är att deskriptivt redogöra för hur arbetsmiljö säkerställs på en gemensam arbetsplats. För att besvara uppsatsens frågeställningar har juridisk metod använts genom att tolka gällande rätt. Förutom lag och förordningar har även böcker i ämnet använts, samt branschens regler och bestämmelser. Den juridiska metoden kompletteras med samhällsvetenskaplig metod genom att vidga studien med empiriskt material i form av intervjuer med en byggarbetsmiljösamordnare, samt ett urval underentreprenörer på en byggarbetsplats. Uppsatsens frågeställningar berör förhållandet mellan byggherrens och entreprenörers arbetsmiljöansvar och hur de arbetar för att säkerställa den gemensamma arbetsmiljön. Samt vilka krav som ställs på entreprenörers samordningsansvar och om arbetssättet skiljer sig om arbetstagarna är utstationerade. En byggarbetsplats är en komplicerad arbetsplats med många företag som arbetar sida vid sida. Krav på samarbete och samråd åligger alla de arbetsgivare som har arbetstagare sysselsatta på en byggarbetsplats. En entreprenör som utstationerar arbetstagare i Sverige har samma långtgående arbetsgivaransvar som andra entreprenörer, och ska säkerställa arbetsmiljön för den utstationerade arbetstagaren.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.