Electronic data capture technologies, such as interactive voice response (IVR) systems, are emerging as important alternatives for collecting self-reported data. The purpose of this research was to assess the measurement equivalence between the original paper-based versions and the adapted interactive voice response (IVR) versions of the EQ-5D and the QLQ-C30. Furthermore, we examined the test-retest reliability of two consecutive administrations of the IVR versions of the EQ-5D and the QLQ-C30. The comparison of the paper and IVR versions of the EQ-5D was conducted utilizing a crossover design with subjects randomly assigned to one of two assessment orders: 1) paper then IVR or 2) IVR then paper. A convenience sample of in-treatment outpatient cancer clinic patients (n=139) were asked to complete each assessment two days apart. For the test-retest component, outpatient cancer clinic patients (n=127) were asked to complete the IVR-based EQ-5D twice, two days apart. The analyses tested for mean differences (paired t-test) and test-retest reliability (ICC).In the crossover analysis, ten of the fifteen mean differences analyzed for the scales and items of the QLQ-C30 were within the equivalence interval set a priori. The ICCs for the scales and items of the QLQ-C30 ranged from 0.698 to 0.899. Two of the items, insomnia and appetite loss, did not meet our threshold of being statistically different from an ICC of 0.70. The EQ-5D index score means were equivalent between paper and IVR, however the EQ VAS score differences were not wholly contained in the equivalence interval. The ICCs were above 0.890 for the index and the EQ VAS. In the test-retest analysis, the ICCs for the nine multi-item scales for the QLQ-C30 were all above 0.69, ranging from 0.698 to 0.891. Ten of the fifteen mean differences analyzed were within the equivalence interval set a priori. For the EQ-5D, the mean differences were wholly contained within the equivalence intervals for both the index and the EQ VAS and the ICCs were significantly different from 0.70. Overall, the IVR version of the questionnaires provided psychometrically equivalent results to those obtained on the original paper version and showed good stability over time.

The EQ-VAS, a measure of self-reported health status, has been operationalized in ways that depart from the original format. The primary purpose of the study was to examine the equivalence of the original paper-based vertical format with a touch screenbased horizontal format. Non-probability sampling was used to recruit 314 subjects intended to reflect the primary socio-demographic characteristics of the general adult population. A two-part questionnaire completed roughly 10 minutes apart was administered in a randomized crossover design. One part was the original paper-based 20cm vertical EQ-VAS; the other part was touch screen computer-based (designed by Assist Technologies) and included, among other items/scales, a horizontal EQ-VAS, the SF-36, and socio-demographic items. A mean difference of ± eight points between the two versions was specified as the minimally important difference (MID). Almost a third (30.1%) of the respondents reported identical scores on both formats and 80.1% of the respondents had difference scores within ± 8 points. The 95% confidence intervals for both samples indicated that the difference in scores was relatively small and below our equivalence threshold. In addition, data collected via touch screen may be more reliable since 22% of subjects did not complete the EQ-VAS paper format as instructed. These results provided evidence for the measurement equivalence of the touch screen EQ-VAS with the original paper format. A secondary purpose was to examine the psychometric properties of an electronic version of the SF-36. Floor and ceiling effects were comparable to that observed in other studies using the paper SF-36 in the general population. All reliability coefficients exceeded 0.70; the range was from 0.75 to 0.93. There was support for the construct validity of the touch screen SF-36, as the direction and strength of the correlations between the SF-36 scales and the EQ-5D domains were as hypothesized. Overall, there was a high level of correspondence between the touch screen SF-36 scores and previously reported paper based SF-36 scores in the general population. The comparable psychometric properties and low level of missing data make touch screen questionnaires a very viable alternative to their paper-based formats.

Made available in DSpace on 2016-08-29T15:32:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_6025_Dissertação Átila - Versão Final.pdf: 1436289 bytes, checksum: d082be19a6c6e491c7faa660452e547b (MD5) Previous issue date: 2012-10-19 / A pesquisa envolvida na presente dissertação se baseou no uso de funções de base radial para gerar uma nova formulação integral, que interpola diretamente o termo não homogêneo da equação diferencial de governo, no contexto do Método dos Elementos de Contorno (MEC). Propos-se o uso de funções primitivas das funções de interpolação originais no núcleo da integral de domínio, permitindo a transformação desta última numa integral de contorno, evitando assim a discretização do domínio por meio de células. Para melhor avaliação das potencialidades da formulação, os testes numéricos apresentados abordaram apenas a solução de problemas governados pela Equação de Poisson. Os problemas escolhidos dentro desta categoria possuem solução analítica, o que permitiu aferir com mais rigor a precisão dos resultados. Para melhor balizamento da eficiência da formulação proposta, todos os problemas abordados também foram resolvidos pela formulação com Dupla Reciprocidade. O custo computacional dispendido para cada uma dessas formulações também foi comparado. Para ambas as formulações também foram testados esquemas de ajuste da interpolação realizada, visando avaliar seus efeitos na precisão dos resultados e também propositando obter economia computacional em futuras aplicações em simulações na área de propagações de ondas. Palavras-chave: Método dos Elementos de Contorno, Funções de Base Radial, Equação de Poisson

Title: Can high EQ create better conditions for leadership? - A Qualitative Study of how Leaders’ Self-Awareness Impact Relationship Management  Level: Student thesis, final assignment for the bachelor’s degree in business management   Authors: Fredrika Englund and Elin Liverot  Supervisors: Monika Wallmon and Svante Brunåker  Date: 2020 - June Aim: The aim with this study is to increase the understanding about how leaders’ EQ in the form of self-awareness impacts on relationship management.  Method: The study has been conducted through a qualitative approach with 10 semi-structured interviews based on the Harvard Professor, Daniel Goleman’s EQ-model. We used a comparative design to be able to apply comparison logic. With this design we compared the subcategories in relationship management to self-awareness that were of relevance for the study.   Conclusions:  We found that there is a correlation between the leader’s self-awareness and his/her ability to handle relationship management. Further we found that the eight subcategories to relationship management (develop others; influence; communication; conflict management; inspirational leadership; change catalyst; build bonds; teamwork and collaboration) influence leader in a larger or lesser extent. Also we could discern that certain leaders who had gotten a weaker self-awareness in a situation, still went on pursuing the task as a leader but with an attitude that it would not generate the same result as in a situation when the leader had a strong self-awareness. Contribution of the thesis:  The contribution of the study is to increase the understanding for how the self-awareness of the leader have an impact on relationship management, and therefore should be something both organizations and leaders should be aware of since it has an impact on the business. Keywords: Emotional Intelligence, EQ, Relationship Management, Self-Awareness, Leadership, Goleman

Rörelse och den sociala samvaron ligger i fokus i förskolans pedagogik och byggnaden är utformad för att understödja det med hjälp av dess form, öppenhet, och flexibilitet. Möjligheten att ändra salarnas storlek gör rummen mer användbara utifrån olika behov som uppstår i undervisningen och leken. Den nedsänkta huskroppen formar en kuperad och varierad omkringliggande miljö som uppmuntrar barnen till spring och lek. Den invändiga öppna planlösningen och alla gemensamma utrymmen skapar möjlighet till många möten mellan alla barnen och skapar en gemenskap. / Movement and social interaction are the main focus of this preschools philosophy, and the building is designed to support that with the help of its shape, transparency, and flexibility. The ability to change the size of the rooms makes the areas more useful based on different needs that arise in the education and the children’s play. The underground part of the building forms a hilly and varied surrounding environment that encourages kids to run and play. The interior open floor plan and all common areas create the opportunity for many meetings between all the children and it creates a community.

Syftet med detta arbete var att undersöka olika sound inom genren death metal. Genren har präglats av olika ljudbilder sett ur ett geografiskt spridningsperspektiv och sedan di- versifierats stilistiskt under åren som gått. Genom analys av olika metalbands låtar iden- tifierades sex olika sound som återspeglade olika perioder och stilistiska trender. I stu- dien undersöktes hur dessa sound kan uppnås genom mixning och vad som eventuellt särskiljer de olika sounden från varandra. Hela arbetet baserades på en inspelning av två egenskrivna låtar som agerade utgångspunkt för mixningen. Inspelningen behövde vara så musikaliskt bred som möjligt för att kunna fånga många olika sound. Med utgångs- punkt i inspelningen mixades de båda låtarna utifrån analys utförd med hjälp av olika referenslåtar. Olika element hämtades från dessa referenslåtar för att skapa en helhet som fångade det specifika sound som skulle efterliknas. Trots god planering och analys, före genomförandet av inspelningen, så visade sig tekniska och musikaliska brister som skulle komma att inverka på arbetet. Resultatet blev inte helt optimalt då specifik utrust- ning, som skulle krävts för att åstadkomma det bästa resultatet för alla sound, inte fanns tillgänglig under arbetets gång. Flera nya insikter har gett perspektiv på det egna arbetet och brister i det egna arbetssättet. Insikter betydelsefulla för att komma närmre ett speci- fikt death metal-sound.

No description available.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer.Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan till att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbetet med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte.Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.3

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori. Skolans uppgift innebär att förbereda barnen inför livet, och där spelar den sociala kompetensen en central roll. Dagens samhälle bygger på att man som individ ska kunna fungera i olika gruppkonstellationer, alltså att kunna samspela med andra människor. Resultatet visar på att samtliga pedagoger arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens på ett mer eller mindre aktivt sätt. Det visar sig att samtliga pedagoger anser att skolan har en viktig roll i detta arbete med barnen. Resultatet visar också att förskoleklassen fokuserar mer på det sociala lärandet än de övriga klasserna. Anledningen till detta visade sig vara att man i förskoleklassen inte känner någon stress över uppnåendemålen

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen – Emotionell träning i praktiken – Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon – Emotional intelligence in practice – Student’s thoughts and experiences of emotional training). Idrottsvetenskap & Barn – unga – samhälle. Lärarutbildning, grundskolans tidigare år 210 hp, Malmö högskola. Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbete med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte. Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.