Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar och anställda, som samtliga var medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg. Faktorer som tyder på att ha bidragit till den lyckade förändringsprocessen är utbredd kommunikation, att processen har tillåtits tagit tid samt att medlemmarna i regel haft en positiv attityd till förändringen.

No description available.

Equmeniakyrkans vision är ”En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar -mig, dig och världen”1. Församlingen är en plats där människor av alla slag möts. De som aldrighört talas om vem Jesus är och de som från barnsben till vuxen ålder hört om honom. Pastorernasroll är, enligt Equmeniakyrkans teologiska grund, Kristi tjänare i församlingen med uppdragatt leda församlingen i dess strävan att fullgöra församlingens kallelse2.Med denna bakgrund bör då inte pastorerna veta vad deras gåvor är och hur dearbetar på bästa sätt för att leda församlingen?Christian A. Schwarz startade 1996 Institutet för Naturlig församlingsutveckling(NFU), Natural Church Development (NCD) som har sitt kontor i Tyskland3. NFU i Sverigestartade 2001 genom att dåvarande Svenska Baptistsamfundet introducerade det4. Idag är NFUett ekumeniskt nätverk bestående av åtta svenska samfund5. NFU är resultatet av ett omfattandeforskningsprojekt som är lett av Schwarz. Frågan i undersökningen var ”Hur gör man för attupptäcka allmängiltiga principer som gör att församlingen utvecklas?”6. I forskningsprojektetmedverkade församlingar från 32 länder genom ett frågeformulär som fylldes i av 30 medlemmarfrån varje församling vilket gav 4,2 miljoner svar att analysera. Detta resulterade i att defann åtta principer eller ’särdrag’ som är gemensamma faktorer varför församlingar i hela världenväxer7. Dessa åtta principer är 1. Utrustande ledarskap, 2. Gåvobaserad verksamhet, 3.Hängiven andlighet, 4. Funktionella strukturer, 5. Inspirerande gudstjänster, 6. Livsnära smågrupper,7. Behovsorienterad evangelisation och 8. Kärleksfulla relationer8.Det jag använder mig av i denna studie är princip 2: Gåvobaserad verksamhet och princip 8:Kärleksfulla relationer som utgår från böckerna Gåvornas 3 färger och Kärlekens 3 färger. Detta för att ta reda på hur det ser ut bland pastorskandidaterna i Equmeniakyrkan det vill sägablivande pastorer inom samfundet.

Denna uppsats är en redogörelse och analys av olika motiv för musikledarskap som förekommer inom Equmeniakyrkan. Analysen är baserad på en översikt av teologiska beskrivningar av tjänst och kallelse samt en enkätundersökning. Med hjälp av en egenkonstruerad teologisk analysmodell synliggörs frågor om ansvar, angelägenhet och identitet. Uppgiften är att redogöra för individuella, lokala och nationella beskrivningar av musikledarskap inom Equmeniakyrkan, och synliggöra hur olika motiv relaterar till varandra. Uppsatsens resultat och slutsats visar att det förekommer fyra olika kategorier av övergripande motiv för musikledarskap inom Equmeniakyrkan. Personer inom dessa olika kategorier kan utöva musikledarskap, men deras motiv skiljer sig åt. En sådan mångfald av olika musikledarskap kan utgöra teologiska och praktiska problem. I många fall är motiven oförenliga i förståelsen av en gemensam teologisk identitet. De står samtidigt i kontrast till Equmeniakyrkans officiella identitet som en enande kyrka i Sverige.

No description available.

This study is about a group of young people aged 15–22, with different ethnic backgrounds and how they perceive and experience work on integration and diversity within the youth work in Uniting Church in Sweden located in Södertälje. The study is based on interviews with three young people, an employed pastor in the congregation and a representative from the congregational board.  Different themes emerged in the interviews which were then analyzed with the help of some key concepts, a theory regarding structures and the construction of identity, and a theory regarding theology and practice within congregations.  The study shows that it is important to reflect on communication and that communication between diverse groups, ethnic or other, can be challenging in a congregation. Also, that young people who grow up between different cultures in a congregation may have difficulty identifying with a group.

The study examines how former Alpha course participants reason about faith and church today by comparing participants who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members, after the completion of the Alpha course. It is the intention that this study will add to the dialogue, and challenge the notion of, using the Alpha course as a method of evangelism in the local church setting.  The purpose of the study is to examine the relationship between the Alpha course and the local congregation in Uniting Church of Sweden in a particular context. The aim of the study is to investigate former Alpha course participants' own perceptions of the Alpha course's significance for them. Qualitative interviews were used as a method to obtain empirical material for the study, based on the following research question: How do former Alpha participants reason about faith and the local congregation today? The result of the study shows that there are three common themes that emerged when the former Alpha course participants reason about faith and church: community, faith and time. The clearest difference between participant who chose to become members of a local Uniting Church in Sweden with those who chose not to become members in a local church, is faith in Jesus.

En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.

En inventering, analys och tolkning av de faktorer och omständigheter som är avgörande för migranter, varför de tillhör den församling de gör. Studien genomfördes med intervjuer av medlemmar i två mångkulturella församlingar inom Equmeniakyrkan i Region Stockholm.

En inventering och analys av de speciella vägval som multietniska församlingar i Equmeniakyrkan ställs inför när det gäller organisering och gudstjänstverksamhet utifrån sin mångfaldskaraktär och mångkulturella kontext. Studien genomfördes med intervjuer av medarbetare i fyra multietniska församlingar inom Equmeniakyrkan Region Stockholm och med två medarbetare från dess regionala kansli.