The aim of this study is to analyse the consensus decision making methods that are used at the annual conference of the Uniting Church in Sweden. The methods are analysed through the experiences of people that have attended the conference. Seven participants in the annual conference have been interviewed, and their expressed experiences have then been viewed through Anthony Giddens’ structuration theory, the theory of Jane Mansbridge et. al. regarding developments to the concept of deliberative democracy and through Paul Fiddes and his thoughts on finding the mind of Christ. The study concludes that the decision making methods has so far been well received and applied towards their objectives, though there is room for improvement.

Den här uppsatsen studerar mångfald inom Equmeniakyrkan med en lokal församling på landsbygden som primärt studieobjekt. Eftersom varken landsbygdsförsamlingar eller frikyrkor förekommer i någon större omfattning i studier av mångfald har det funnits ett intresse och betydelse att lyfta fram dessa perspektiv. Studien har också fokuserat på barn- och ungdomsverksamhet som komplement till det ofta förekommande gudstjänstsammanhanget av samma anledning. Som material för uppsatsen har jag använt intervjuer med personer i olika former av ledarbefattningar inom den lokala Equmeniaförsamlingen. För att komplettera detta material och länka församlingens uppfattningar till ett större sammanhang har jag också använt skriftligt material som Equmeniaförsamlingen framställt centralt. Mina undersökningsområden har rört sig kring roller, relationer och platser som uppstår och förändras i och med mångfald i en församling. I beskrivning och analys har detta till exempel handlat om ledarskap, vänskap och fysiska ting som tagit plats för att möjliggöra delaktighet, inflytande och gemenskap. Kring dessa områden har också faktorer som begränsar och hindrar undersökts. I jämförelsen med centralt skriftligt material har motsvarande områden studerats utifrån likheter och skillnader sett till den lokala församlingen och dess lokala bidrag.

Jag har genom denna studie undersökt mentorskapets påverkan för pastorer i Equmeniakyrkan. Frågeställningarna arbetet utgår från handlar om ifall mentorskap kan bidra till en mer hälsosam arbetssituation för pastorer. Som metod har jag utgått från en kortare enkät samt strukturerade intervjuer av fem pastorer och två mentorer. Jag använder mig av två teorier, Töres Theorell och Robert Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell samt Kathy E. Krams teori om karriärsrelaterat mentorskap och psykosocialt mentorskap. Uppsatsens slutsats lyder att forskning samt intervjuerna pekar på att mentorskap främjar pastorers hälsa.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer i församlingars arbete och människors bakgrund som bidrar till kristenblivande. Sex Equmeniaförsamlingar som välkomnat många nya medlemmar på bekännelse, det vill säga medlemmar som blivit medlemmar i en församling för första gången, undersöks genom semistrukturerade intervjuer med församlingarnas föreståndare. Vilka praktiker, kvaliteter och erfarenheter bidrar enligt församlingsföreståndarna till att människor blir kristna och går med i en församling? Resultatet analyseras och diskuteras med hjälp av deprivationsteorin, praktiskt-teologiska mönster för kristenblivande och tidigare forskning. Studien pekar på att de praktiker som bidrar till kristenblivande är kontaktskapande, diakonalt arbete, undervisning om kristen tro, attraktiva gudstjänster och praktiker förbekännelse och bekräftelse av tro. Kvaliteter som verkar bidra är en välkomnande öppenhet kombinerat med tydlighet om Jesus och evangeliet. De människor som kommer till tro har ofta bakgrund med någon form av deprivation. Kristenblivandet är i flera fall en process som pågår över tid även för dem som har tydliga avgörelsetillfällen. Kontakt med kristna personer som har bjudit med till församlingarnas mötesplatser tycks i flera fall ha varit avgörande förkristenblivandet.

This essay aims to study the Eucharist in three Protestant church traditions, based with a special interest in its openness and consequences. Are there any restrictions who can receive communion? What importance do these traditions attach to the Lord's supper; what consequences does it have? The essay is based on four documents, an ecumenical document from the World Council of Churches, and a document each from the United Methodist Church, the Church of Sweden and the Uniting Church in Sweden. The investigation concludes that the Church of Sweden is not completely consistent in its view of the Eucharist - the Eucharist is a meal for the baptized, but practice can vary. The presence of the Holy Spirit and the connection between the Eucharist and sanctification are less emphasized in the Church of Sweden, while it is stressed in the Uniting Church in Sweden and the UnitedMethodist Church. The author concludes that the communion table should be open to all who seek it. He also longs for a communion revival in his own Church community, which is The Uniting Church in Sweden.

Denna mixed method studie undersöker tre församlingar som tidigare vuxit och i vilka man identifierat vissa kännetecken som antas bidra till just församlingstillväxt. Undersökningens kvantitativa del syftar till att undersöka om församlingarna har fortsatt växa. Den kvalitativa delen syftar till att undersöka om kännetecknen finns eller finns kvar i församlingarna. Empirin insamlas genom intervjuer med församlingsföreståndare/pastorer och enkätfrågor till desamma, samt insamling av medlemsstatistik för åren 2017–2021.  Kodning och tematisering görs utifrån Klas Eriksson och Cahtrine Nygrens nio identifierade kännetecken hos växande församlingar och analyser sker med hjälp av Christian A. Schwarz teorier om 65-hypotesen och principmetoden. Resultatet visar att ingen av församlingarna längre kan betraktas som växande och att församlingarna i varierande grad kännetecknas av de nio kännetecken för växande församlingar  som  Eriksson och Nygren identifierat i sin forskning, och de kvalitativa särdrag hos växande församlingar som Schwarz och Schalk identifierat i sin forskning.

Uppsatsen utgår ifrån två huvudfrågor: 1. Hur ser ett antal pastorer verksamma inom Equmeniakyrkan på innebörden av Jesus död och uppståndelse? 2. Har de teologiska strömningar som debatterades gällande synen på försoningen under andra halvan av 1800-talet och i början av 1900-talet relevans för förståelsen av de intervjuade pastorernas syn på försoningen?  För att besvara dessa frågor har jag intervjuat fem pastorer kring hur de ser på betydelsen av Jesus död och uppståndelse. Dessa intervjuer har analyserats utifrån följande försoningsteologiska modell:  "Från - Övergång - Till" Alltså vad försoningen sker ”från” och vad den sker ”till” samt vad som möjliggör övergången, det vill säga vad som möjliggör försoningen.  För att svara på om de teologiska strömningarna från förra sekelskiftet har relevans för att förstå de intervjuade pastorernas syn på försoningen låter jag C. O. Rosenius, P.P Waldenström och Gustaf Aulén representera dessa strömningar. Några av de svar jag kommer fram till på huvudfrågorna är:  Den genomgående uppfattningen både då och nu är att frälsningen handlar om att få en upprättad relation till Gud. Samtliga är även eniga om att frälsningen är något som i huvudsak sker på Guds initiativ och i de fall det nämns så är Guds kärlek motivet till frälsningsgärningen. Den dominerande hållningen är att frälsningen även förutsätter någon typ av aktivt mottagande från människan, samt att den får konsekvenser för evigheten. Det är frälsningen av den enskilda människan som betonas mest. Att Jesus seger över ondskan och döden är det som möjliggör frälsningen är det frälsningsmotiv som lyfts fram mest bland de intervjuade pastorerna. Alltså det synsätt som Aulén förespråkar. Till skillnad från de äldre teologerna betonar inte nutida pastorerna Guds vrede och risken för evig förtappelse som en konsekvens av detta.

Syfte – Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur den katolska kyrkan och Equmeniakyrkan i Jönköping ser på integrationsarbete. Studien görs på två kyrkor i Jönköping, dels på den lokala katolska församlingen, dels på Andreasförsamlingen, som tillhör Equmeniakyrkan. Därför kommer dessa två församlingarna att jämföras. För att uppnå detta så ställs följande frågeställning: Hur ser katolska kyrkan och Andreasförsamlingen i Jönköping på frågor om integration och migration? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan katolska kyrkan och andra kyrkor inom Sveriges Kristna Råd i synen på integration och migration? Metod – Studien kommer att få svar på frågorna i frågeställningen genom en serie semi-strukturerade intervjuer med diakoner, pastorer och representanter från två församlingar i Jönköping och två organisationer som är relaterade till församlingen (en via mejl och en via telefon). De fyra intervjuade i studien var: Sankt Franciskus Katolska Församling i Jönköping, med diakonen Göran Fäldt. Equmeniakyrkans församling Andreasförsamlingen i Fjällstugan, Jönköping, där pastor Lennart Johansson är verksam. Sveriges Kristna Råd (SKR), där Björn Cedersjö är direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Caritas Sverige, där George Joseph är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Från början skulle både SKR och Caritas intervjuas via mejl men på grund av omständigheter så kunde Caritas representant bara intervjuas via telefon. Dessa intervjuer kommer att jämföras för att få svar på frågorna som ställdes i uppsatsen. Diskussion och slutsatser – Katolska kyrkan via Caritas och Andreasförsamlingen hjälper migranterna med arbetssökandet, såsom att kontakta arbetsgivare och företag, samt hjälper dem att skriva sina CV:n. En annan likhet mellan Anderasförsamlingen och Sankt Franciskus Katolska Församling är att de hjälper migranterna att kontakta myndigheter, dock med några skillnader. Enligt resultatet anordnar samtliga intervjuade aktörer språkcaféer och språkhjälp till migranterna i sina samfund. För samtliga som var med i studien var språket och delaktigheten i samhället viktiga för integration av migranter.  Begränsningar – Denna studie är begränsad till två församlingar i Jönköping och två organisationer i Sverige: Caritas och Sveriges Kristna råd.

<p>Uppsats i Kyrko- och missionsstudier C.</p>

Denna studie undersöker pastorsutbildning och formation genom att intervjua fem nyblivna pastorer inom Equmeniakyrkan om deras upplevelse av vad pastorsutbildningen på THS bidragit till för att formas och förberedas som pastorer. Studien som är kvalitativ och abduktiv relaterar teoretiskt till Benjamin Blooms kognitiva, affektiva och psykomotoriska lärandedomäner som översätts till pastoral kontext för jämförelse av vad utbildningen bidragit till, samt till David Kelseys Aten-Berlin-begrepp för att jämföra pastorernas utbildningsideal med pastorsutbildningens utbildningsform. Resultatet visar bland annat att de faktorer som varit viktigast för att forma och förbereda den undersökta gruppen av nyblivna pastorer är: Praktik och övning, Lärare och annan personal, Medstuderande, Undervisning, Retreater, andakter, enskilda samtal, gemensamma resor, Församlingsliv och pastorer. Sammanfattat som Praktik, Relationer, Undervisning och Praktiker (PRUP). Resultatet visar också att det är avgörande på vilket sätt dessa bedrivs. De sätt som för pastorerna har varit formerande beskrivs i uppsatsen. Analysen visar att pastorernas utbildningsideal tillämpat på svenska eftergymnasiala utbildningsformer kan förstås som en blandning av idealen i högskola och folkhögskola, med en betoning på folkhögskola – och att detta krockar med Equmeniakyrkans pastorsutbildning vars utbildningsform är en kombination av högskola och kyrka med en tydlig betoning på högskola. Utifrån dessa fynd presenterar studien fyra möjligheter för Equmeniakyrkan och EHS att minska denna spänning. Uppsatsen diskuterar även likheter och skillnader med tidigare studier, bland annat i fråga om vad som formar och förbereder för tjänst, möjligheten med tredelade lärandemål och frågan om utbildningsform. / This study investigates formation during ministerial education and training by interviewing five newly ordained pastors within the Uniting Church in Sweden about their experience of what the Pastor’s program at Stockholm School of Theology have contributed to for being shaped and prepared as pastor. The study, which is qualitative and abductive, relates theoretically to Benjamin Bloom's cognitive, affective, and psychomotor learning domains that are translated into pastoral contexts for studying what the education has contributed to, as well as to David Kelsey's Athens-Berlin concept to compare the educational ideals of pastors, with the program’s institutional form of education. The results show that the factors that were achieved as most important in shaping and preparing the new pastors are: Internship and practice, Teachers and staff, Fellow students, Teaching, Retreats, devotions, individual conversations &amp; joint trips, and Congregational life and pastors. These are summarized as Practice, Relations, Teaching and Practices (PRTP). The result also shows that it is crucial in which way these are conducted. The ways that have been positively formative for the pastors are described in the essay. The analysis shows that the pastors' ideals of education drawn from Kelsey, applied to Swedish post-secondary forms of education can be understood as a mixture of the ideals of university and folk high school, with an emphasis on folk high school - and that this conflicts with the church’s pastor's program whose form of education is a combination of university and church with a clear emphasis on university. Based on these findings, the study presents four opportunities for the Uniting Church in Sweden and the Stockholm School of Theology to reduce this tension. The essay also discusses similarities and differences with previous studies among other things in terms of what shapes and prepares for service, the possibility of three-part learning objectives, and the question of educational form.