Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet. Den tidigare diskrimineringsrapport som det tagits del av i föreliggande studie handlar bland annat om hur ungdomar och unga vuxna med afrikans bakgrund upplever diskriminering och rasism i Sverige. Dessa vittnar om dagliga kränkningar baserade på stigmat mörkare hudfärg/ utseende. Diskriminering och rasism upplevs av de intervjuade genom att de utsätts för ifrågasättning att vistas på vissa platser och områden via rasistiska skällsord och övervakning. Effekten av dessa blir att de färgas av sina erfarenheter, ”de färgas av Sverige” och utvecklar rädslor av olika slag. Denna uppsats empiri analyserades utifrån studiens bakgrund och teori som utgörs av Elias Norberts och John L Scotsons ”Etablerade och Outsiders”. Denna teori beskriver hur etablerade maktförhållanden vidmaktshålls av dem som utövar makten och hur en person stämplas eller etiketteras som avvikare. Resultatet analyserades också utifrån Erwing Goffmans stigmatiseringsteori som beskriver hur stigmatiserades livs potentialer eller möjligheter minskas av de ”normala”. Analysen bidrog till att vissa slutsatser kunde dras. I likhet med den tidigare forskning som jag har tagit del av, visade studien bland annat att informanterna upplevde att de inte blir bemötta på samma vis som svenska kunder när de handlar i butiker/affärer. De upplever att de diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet och stigmatiseras för att de blir behäftade med ett stigma som inskränker deras handlingsutrymme i det offentliga, i butiker/affärer och även andra områden. / gona_ibishi@hotmail.com

I dagens mångkulturella Sverige har begreppet integration kommit att bli ett hett ämne i många olika sociala och politiska sammanhang i takt med en ökad migration. Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet kring nyanlända barn och ungdomar i förberedelseklasser fungerade utifrån de som arbetade kring dem. Vi intresserade oss då för hur lärare och ansvariga för stöd till nyanlända (STN-ansvariga) reflekterade kring sitt arbete med att främja en god integration hos eleverna. Detta gjorde vi med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och med en hermeneutisk metodansats. Vidare använde vi oss av teorier om inklusion och exklusion (Jönhill), etablerade och outsiders (Elias) och organisationsteori (Ahrne & Papakostas) för att analysera vårt empiriska material. Resultatet visar på att en god integration är något som måste ske ömsesidigt. Resultatet visar även hur det finns ett behov av att nyanlända till en början undervisas avskilt i förberedelseklasser innan de klass placeras för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Det visar också på olika strukturer som på olika sett kan motverka en god integration.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik & Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.</p><p> </p><p>Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias & Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.</p>

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias &amp; Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik &amp; Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.   Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias &amp; Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

The purpose of this study is to examine the strategic choice of mainstream parties in relation to the competition of voters posed by a niche party and their most important issue, in this case radicalist rightwing populists and the migration issue. The study uses a comparative approach to examine the mainstream parties Social Democrats and Moderates reaction to the niche parties New Democracy 1991-1994 and Sweden Democrats 2010-2015. Using Meguid´s PSO-theory and by performing an qualitative analyse of the parties rhetoric and political suggestions in the parliamentary debates as well as in government bills and reservations in committee reports, the study aims to describe mainstream parties position on the issue and if and how they change position and strategy. The results of the study shows that both mainstream parties over all applies an adversarial strategy, aiming to maintain distance to the niche party and its position but with time and due to changes in the political environment, changes in position and strategy takes place and the mainstream parties applies a slightly more accommodative strategy.