• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • 2
  • Tagged with
  • 49
  • 49
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Anton, Wennström, Lisa, Ström January 2007 (has links)
<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte: </p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod: </p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori: </p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och</p><p>insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri: </p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>
2

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Ström, Lisa, Wennström, Anton January 2007 (has links)
<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte:</p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar</p><p>virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av</p><p>virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori:</p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller</p><p>nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten</p><p>uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri:</p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör</p><p>det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av</p><p>företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>
3

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Anton, Wennström, Lisa, Ström January 2007 (has links)
Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.
4

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Ström, Lisa, Wennström, Anton January 2007 (has links)
Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.
5

Ordning och uppförande : mål eller medel?

Spandén, Jessica, Zetterström, Camilla January 2008 (has links)
<p>Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.</p>
6

Ordning och uppförande : mål eller medel?

Spandén, Jessica, Zetterström, Camilla January 2008 (has links)
Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med intervjuer som verktyg för att erhålla empiri. Vi ville ta reda på hur lärarna resonerar kring ordning och uppförande, vilket är anledning till att vi konstruerade en halvstrukturerad intervjuguide. Med hjälp av denna hade vi ett antal beröringspunkter som vi visste att vi skulle diskutera men det var inte nödvändigt att dessa punkter kom i ordningsföljd, på så sätt kunde vi ha ett avslappnat och givande samtal. Resultat och analys bearbetade vi med inspiration från hermeneutiken. Det visar sig att lärarnas normer och värderingar kring ordning och uppförande tycks vara ett relativt oreflekterat område, eftersom lärarna har svårt att sätta ord på vad de lägger i begreppen ordning och uppförande. Det är något som ligger djupt förankrat hos läraren och som på detta sätt blivit något naturligt och självklart. Resultatet visar att de egenskaper lärarna eftersträvar hos barnen när det gäller ordning och uppförande i mångt och mycket linjerar med ett gammalt ordningsbegrepp, vilket i hög grad har sina rötter i kristendomens tio budord.
7

Revisorns resonemang i moraliska termer kring oberoendefrågor

Cebe, Julia, Boyaci, Gabriella January 2012 (has links)
ABSTRACT The auditor independence is constantly being questioned while discussing whether the auditor is really independent from the client. There are also factors threatening the auditor’s independency and decreasing the legitimacy towards the auditors. One example is the long-term relationship between the auditor and the client. The analysis model is the most useful for the auditor to control his independency. Former studies show that the auditor’s judgments about the threat to independence differed among the auditors. The arguments or judgments based on the auditor’s interpretation, valuation and experience might cause problems. These can occur due to the fact that all auditors do not have the same opinion about what ethics and moral stands for. Purpose: The purpose of this essay is to enlighten how auditors argue in moral terms in the question of independence. Method: As our method we chose interviews, in order to receive more qualitative results to get analysed. We interviewed eight chartered auditors. As they wanted to stay anonymous, we chose not to mention their names. Conclusion: Some auditors argue on the basis of past experience and personal qualities. This affects the auditor´s idea of what they choose to see as important information and how they judge a situation. This study has proved that the judgment of each person decides the results. It has been shown that the way the auditors argue depends on different moral teachings, which means that the auditor is either a deontologist, an egoist, an utilitarian or a virtue ethicist. Due to this our results are ambiguous.
8

Legitimationskontrollen : en studie av etiska värderingars roll i gränsöverskridande förvärv och fusioner

Frostenson, Magnus January 2006 (has links)
Mot bakgrund av diskussionen om globaliseringens följder undersöker avhandlingen fyra svenska företag som får nya utländska ägare och ställer sig frågan om vad det egentligen är som gör att svenska medarbetare accepterar förändringar i sin arbetssituation. Frågan handlar om intern legitimitet, det informella mandat att leda och verka som en ny ägare behöver för att kunna driva företaget med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem. Kulturkrockar har blivit ett modeord i globaliseringens tidevarv. Men det är inte särskilt ofta som vi tänker på vad utländska företag möter när de etablerar sig i Sverige. Avhandlingen visar på ett särskilt svenskt norm- och värderingssammanhang som man måste beakta för att vinna intern legitimitet. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet, vilket bygger på en särskild syn på vad som är rätt och fel i arbetskontexten. Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde bildar ett mönster som ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Innebörden av detta är viktig för en ny utländsk ägare att förstå för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt. För att få intern legitimitet bland svenska medarbetare måste man som ägare uppfylla flera förutsättningar. Medarbetarna värderar de nya ägarna utifrån direkta erfarenheter av förändringar men också utifrån nationella stereotyper. Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med en utmaning av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former. Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer som avhandlingen identifierar. Organisatorisk autonomi, att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen, är viktigt, liksom att köparen motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del. Identifikation är ett annat nyckelord. Köparen måste ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland. Samtidigt spelar ekonomiska realiteter roll. Förändringar motiveras ofta med hänvisning till en marknadsekonomisk logik som många medarbetare är beredda att acceptera. Dessutom spelar den personliga målbilden roll. Att kunna utvecklas i yrkesrollen eller göra karriär i en internationell organisation lockar medarbetarna, och om detta kan erbjudas är tendensen till acceptans av den nya ordningen större . / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006</p>
9

Skolans värdegrund i teori och praktik

Lundström, Christina, Olvén, Anette January 2004 (has links)
No description available.
10

Skolans värdegrund i teori och praktik

Lundström, Christina, Olvén, Anette January 2004 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0502 seconds