• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • 2
  • Tagged with
  • 49
  • 49
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Fysisk kontakt i mötet med barn : Tankar och upplevelser från socionomer / Physical contact in the meeting with children : Thoughts and experiences from Swedish social workers

Afvander, Ida, Schneberger, Pauline January 2020 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som utgår från socionomers egna upplevelser och tankar kring fysisk kontakt i mötet med barn som klienter. Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse inom detta ämne. Genom semistrukturerade intervjuer och vår tolkning av detta material har studien försökt besvara de frågeställningar som syftar till att ta reda på vad som är lämplig respektive olämplig fysisk kontakt. Socionomerna som intervjuas arbetar med barn i 6–21 års ålder inom olika öppenvårdsverksamheter. Tolkningen utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv samt teorier om etik och moral samt begrepp som diskursetik, dygdetik, pliktetik och nyttoetik. Resultatet i studien pekar på att det som avgör vad som upplevs som lämplig respektive olämplig fysisk kontakt är barnets vilja. Det handlar om att lyssna på sin intuition, lyssna på barnet och respektera dennes behov, samt att låta barnet initiera den fysiska kontakten. Vi kan tolka att de flesta socionomerna i denna studie utgår främst från ett nyttoetiskt perspektiv i hur de tänker om fysisk kontakt med barn som klienter, men det finns drag av alla fyra principer i de flestas resonemang.
22

Värdet av värdegrunden? : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om arbete med värdegrundsfrågor i skolan. / The worth of values? : A qualitative study of teachers' perceptions of working with fundamental values in school.

Nilsson, Ida, Trnjanin, Anita January 2021 (has links)
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats.  Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.
23

Judging in the public realm : a Kantian approach to the deliberative concept of ethico-political judgment and an inquiry into public discourse on prenatal diagnosis /

Dekker, Cornelis, January 2009 (has links)
No description available.
24

Religionsundervisning och värdegrundsarbetet i kristna konfessionella skolor

Sundström, Anna January 2017 (has links)
The aim of this paper was to investigate how the subject of religious studies was portrayed by teachers when it comes to selection and implementation of the subject in Christian confessional schools. Also how the schools and teachers depicted how religion permeated their daily activities. Another aspect which was investigated was how ethics within the religious subject was portrayed and how the work regarding the schools ethic values was executed. The questions raised were the following; what does a teacher at a Christian school incorporate into his/her teachings of the subject, and how does the teacher incorporate other religions into the subject? How do the teachers present Christianity during the religious studies classes and other activities? How does the confessional school work with values and ethics? The teachers who were interviewed were, Henrik, Oskar and Bertil. Henrik feels the need for a Christian school to exist because it provides a sanctuary for children with a certain faith and allows them to study and be part of a school which is permeated by Christian values. Oskar says that the reason they established the school in the first place was because of the atmosphere at the time. Christian confessional schools had just been permitted and there were strong protests throughout society that Christian studies had been removed from the curriculum in 1969. Bertil believes that a Christian school was needed to meet the specific demands at the time. When it comes to results, all of the above mentioned teachers say that they mainly work with the five world religions and alternative religions. Within Christianity and ethics/morals the three teachers focus on practically the same aspects and work in similar ways. The schools resemble each other when it comes to working with values, especially regarding the topics of bullying, equal rights and their methods of working. The only teacher who differed from the others was Oskar. This was because he taught Christianity to a much greater extent that the other two. The presence of Christianity in the schools was made apparent through morning assemblies which reminded of each other regarding content and length. The schools also each had an extra lesson of Christian studies. In addition to this, Broskolan also had a school service once a week.
25

Etik och moral i film : En studie om filmers relevans i undervisningen

Hultgren, Daniel January 2019 (has links)
The purpose of this religious didactic study is to investigate how ethics and moral can be interpreted in three different movies. The purpose behind this study is to get a better understanding of how these movies could be used in the subject religion within the college school system. This study of use a qualitative method analysis when studying the films, where the films are interpreted from three different ethical theories such as Utilitarianism, Virtue ethics and Deontological ethics. The quantitative method focuses on social convention in order to fully understand the bigger picture. The social aspects are relevant since this study will examine to see if the movies are fit to be material in the classroom. In order to make this clear I will tie the movies to the college pass marks for the subject Religion. Due to this, the control documents and the curriculum will be tied into the use of the movies in order to give teachers a better understanding of what purpose the film will fulfill.
26

Värdegrundsarbete i skolan : En studie om gymnasielärares arbete med värdegrundsfrågor / Fundamental values and tasks of the school : A study on how teachers in upper secondary school work with the fundamental values and tasks of the school

Rashid, Bachan, Jakobsson, Susann January 2011 (has links)
Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.
27

" ... det är bara vår rädsla som hindrar oss." : - En kvalitativ studie kring hur personal i förskolan hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa / "...it's only our fear that prevents us." : - A qualitative study on how employees in preschool handle situations when they suspect that a child is maltreated

Bukowinska, Maria, Brandi, Jonna, Ederfors, Jonna January 2007 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras. Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog. Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.
28

Ytterlighetens röst : En socialpsykologisk studie med syftet att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska med utgångspunkt från familjekulturens betydelse för människans socialisering

Karlström Olofsson, Wiveca, Jarelid, Jessica January 2012 (has links)
Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska – började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter. För att fånga den svårligen synliggjorda sociali­serings­for­men, har vi observerat dem som observerar familjer som på något sätt upplevt eller upplever krisartade situationer. Det vill säga, vi har med en tema­tiskt öppen intervju­metod sam­tal­at med so­ci­alarbetare inom samhällets hjälp­an­de ver­k­­­sam­­­heter som möter människor i varierande famil­je­sammansättningar. Med episte­mologisk syn på den vet­en­­skapsteoretiska ansatsen är den dubbla hermeneutiken utvald, dels för att vidgad förståelse är vårt syfte men också för att vi har tolkat det våra observa­törer har tolkat. Det empiriska mate­rialet är analyserat enligt analytisk in­duk­tion och har stöd i teorier om familje- och organisa­tions­kultur, det sociala livets elementära former och be­ty­d­elsen av sociala band.
29

" ... det är bara vår rädsla som hindrar oss." : - En kvalitativ studie kring hur personal i förskolan hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa / "...it's only our fear that prevents us." : - A qualitative study on how employees in preschool handle situations when they suspect that a child is maltreated

Bukowinska, Maria, Brandi, Jonna, Ederfors, Jonna January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.</p><p>Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog.</p><p>Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.</p>
30

Kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk bakgrund : Om intersektionalitet i gymnasiets religionsläroböcker

Ahlén, Emelie January 2014 (has links)
I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna. Den tredje frågan gällde vad som tas upp om själva begreppet samt fenomenet intersektionalitet i dessa religionsläroböcker. En genomgång av forskning kring intersektionalitet ledde fram till en definition av begreppet, d.v.s. att kategorier som kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet intra-agerar med varandra och är föränderliga. Kategorierna kopplas också till en maktordning där vissa grupper ses som överordnade och andra underordnade. Den metod som användes vid granskningen var en kvalitativ textanalys utifrån fyra slumpmässigt utvalda läroböcker från fyra olika förlag. Resultatet visade att begreppet intersektionalitet enbart nämns i en av böckerna och att fenomenet intersektionalitet förekommer sparsamt och främst i samband med identitet. I förhållande till världsreligionerna samt etik och moral behandlas de olika kategorierna framför allt var för sig. Kategorin kön utvecklas mest, medan etnicitet och socioekonomisk bakgrund nämns tämligen lite. I böckerna framträder en manlig och heterosexuell norm, men författarna betonar att traditionella mönster ändras allt mer, vilket visar att kategorierna är föränderliga. Studien har visat att styrdokumentens definition av intersektionalitet är smalare än den som anförs i tidigare forskning, vilket kan vara en förklaring till att läroböckerna inte använder sig av ett mer uttalat intersektionellt perspektiv.

Page generated in 0.0839 seconds