<p>Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.</p><p> Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.</p> / <p>A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified.</p><p>The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.</p>

Finansvärlden är avantgardistisk i sitt höga arbetstempo och i att bana väg för en abstrakt informationsekonomi, och pengar styr verksamheten på ett sätt som föregripit förändring i samhället i denna riktning. Svenska finansmänniskor uppvisar en urban, stockholmsk övremedelklasskultur men är samtidigt del av en framåtriktad,västerländsk elitkultur. Nationella drag slätas ut efter en amerikansk modell. Svensk finansmarknad kan ha mer av amerikansk, kalvinistiskt-puritansk arbetsetik än med luthersk av svenskt snitt. Mina intervjupersoner bär på protestantisk arbetsetik i form av individualism, flit och asketism. Finansmänniskors nyktra affärssinne liknar puritanens tidigkapitalistiska mentalitet. Individer på finansiella marknader kan svårligen se konsekvenser av sina handlingar. Finansmarknaden är en amoralisk näring, där många aktörer avstår från att ta moralisk ställning. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2001

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.  Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda. / A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified. The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.

The starting point of our study was raised as a concern, when we realized the fact that we both consider ourselves lacking knowledge of how we as prospective pre-school teachers should manage children´s play that perceived as violent. We were also keen to learn how certain standards may influence pre-school teachers and be reproduced by them in relation to children’s play with elements of violence. The aim of our study is to examine how teachers of pre-school children reason around children´s violent play, and how their reasoning might visualize the prevailing norms of ethics and morals, gender and child perspective. The questions we ask ourselves are:  How do pre-school teachers reason concerning children's play with elements of violence? How are standards of ethics and morality, gender and child perspective in teachers' reasoning about children's games involving violence reproduced? 
When analysing our material we chose a norm-critical perspective, when looking at our data through the three norms; ethics and morals, gender and child perspective. In collecting our data we used a qualitative approach and our method is qualitative interviews. The conclusion from our study is that we can identify the three norms about ethics and morals, gender and child perspective when pre-school teachers reason about children´s play with elements of violence, and that these norms are reproduced by the pre-school teachers.

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken? Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010). Att visa respekt mot barn är något som pedagogerna ansåg vara viktigt. Vilket uttrycktes av pedagoger på olika sätt. Resultatet av vår studie i stort är att normer och värde upplevs som svårtolkat av pedagoger. Barn blir bemötta på olika sätt av pedagoger. Det är viktigt att pedagoger har förståelse för sin maktposition i förhållande till barn. Pedagogers bemötande och förhållningssätt har betydelse för hur barn upplever pedagogers maktposition. / The study aims to find out the teachers' perspective and understanding of how children are treated in accordance with guidelines on norms and values ​​in the revised curriculum for preschool, Lpfö 98 (National Agency for Education 2010). Research issues in the study is: How do you interpret educators curriculum guidelines on standards and values​​? Which approach based on norms and values, use the educators themselves in relation to children in preschool? How can teachers' perspectives of norms and values ​​express themselves in practice? The survey of study based on a qualitative research approach. Written interviews and observations with nine respondents and seven unstructured observations at several preschools. By the results of the written interviews, we see that the discussion of the norms and values ​​of the preschools are important for an understanding of the guidelines in the curriculum, Lpfö 98 (2010). To show respect towards children is something that teachers deemed important. As expressed by teachers in various ways. The results of our study in general is that norms and values ​​are perceived as difficult to interpret by educators. Children are treated differently by teachers. It is important that educators understand their position of power in relation to children. Educators approach and attitude influences how children perceive teachers' position of power.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Syftet med den här studien var att få ökad förståelse för hur storbankernas fondförvaltning förhåller sig till social hållbarhet vid investering i kasino- och bettingbolag vid sammansättning av fonder. Det var även av intresse att se hur förhållningssättet har förändrats det senaste decenniet och vad som kan ha drivit fram sådana förändringar. Anledningen till att inriktning gjordes mot storbankernas fondförvaltning var att de utgör stora aktörer på finansmarknaden och kan därför anses ha ett stort inflytande genom isomorfism. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med personer vars yrkesroller är kopplade till fondförvaltares hållbarhetsarbete. Genom att knyta samman utvald teori och den insamlade empirin i diskussionen har nya antaganden växt fram. Slutsatsen blev att alla fondbolag förhåller sig olika till huruvida investering i kasino- och bettingbolag ska exkluderas eller ej vid fondsammansättning. Vissa menar att den här branschen redan är för långt ifrån social hållbarhet, medan andra anser att det är viktigt att vara med och försöka påverka den socialt hållbara utvecklingen. Detta förhållningssätt har vuxit fram allt mer under de senaste fyra till sex åren då social hållbarhet har blivit viktigare och viktigare. Den här utveckling har dels påverkats av tillkommande internationella ramverk, men även intressenternas ökade medvetenhet gällande de sociala konsekvenserna av kasino och betting har haft en stor betydelse.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju. Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning. Men min egen intervjustudie visade att de flesta lärare undervisar lika mycket om alla världsreligionerna. Både intervju- och litteraturstudierna visar att de olika delarna inom religionskunskapen inte tas upp olika beroende på vilken religion det handlar om, däremot så tas etikdelen upp med mer diskussioner än de andra delarna. När det gäller varför lärarna formar sin undersökning på det viset så är alla eniga om att eleverna är den största påverkansfaktor. Sedan går åsikterna isär. Min undersökning samt viss nyare litteratur visar på att också läroplanen är en stor påverkansfaktor. Lite äldre litteratur visar på att lärarens egen personlighet och samhället också är stora påverkansfaktorer. Kursplanen spelar en stor roll när lärarna planerar och genomför sin undervisning. Det är alltid den som lärarna utgår ifrån och hämtar stöd ifrån. Det är också utifrån dem de sätter betygen. Utifrån detta så kan man tolka det så att lärarna i min studie inte verkar uppleva att de har så stor frihet, eller så tror de inte att de har så stor frihet. I tidigare undersökningar verkar dock lärarna uppleva att de har mer frihet.

This thesis describes the impact of the notion of a calling on the development of the nursing profession during the period 1850–1933. The focus of the study is on how perceptions andnotions of a calling were altered over time, and in which way this historically shaped conceptinfluenced the professionalisation of the female health care work. Some contexts of relevancefor the notion of a calling and which are emphasised in the thesis are the women’s rights movement, the expansion of the civil servants’ movement, the professionalisation and modernisationof the health care system as well as the general secularisation of society. The study consists of three parts. The first part constitutes a conceptual background tothe notion of a calling and here the Christian heritage of ideas is examined. The second partof the thesis describes three leading institutions of nursing education: the Ersta Institution ofdeaconesses (1851), the Red Cross education (1867), and the Sophia Home (1884). The study shows how Lutheran features influenced these educational institutions, mainly the educationof the deaconesses. The meaning of the calling differed between the deaconesses and thenurses of the Sophia Home. The deaconnesses’ notion of a calling emphasised the value ofhumbly serving fellow beings, whereas the Sophia Home attached more importance to theelevated and noble aspect of the calling. The third part of the thesis is the most comprehensive one. It is here analysed how the circlearound the Swedish Nursing Association (SNA), used and related to the notion of a calling during the period 1910–1933. The description is structured under four themes. The first describes how the notion of a calling expresses a particular professional ideal and an ethical attitude characterised by a Lutheran work ethics with strong altruistic features. Under the second theme, the gendered perception of the vocation is discussed. It is claimed that the nursingprofession was not unambiguously permeated by feminine gendered perceptions. Instead the nurses’ professional ideal espoused a mixture of masculine and feminine gendered metaphors.Under the third theme, it becomes clear that the nurses’ proclamation of a calling strengthened and increased the status of the profession. Under the fourth theme, the nurses’notion of a calling is related to two male professional groups, doctors and clergymen, and thepessimistic and sombre spirit of time at the turn of the century, 1900. The general secularisation of society, and the gradual modernisation of the health care sector seemed to have contributedto a need for a professional corps, marked by strong tradition, apparently considereda guarantee for a health care system that would still comprise Christian love. / Diss. Umeå : Univ., 2002