<p>Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.</p><p>Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö?</p><p>Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar.</p><p>Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning.</p><p>Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna.</p><p>Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.</p>

<p>Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.</p><p>Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: </p><p>Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?</p><p>Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.</p><p>Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.</p>

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt. Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö? Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar. Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning. Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna. Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.

Abstract Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics. Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning. Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments. Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found. / Sammanfattning Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer. Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.

Etiskt beteende inom företag är ett ämne som har kommit att få stor fokus. Det finns parter som anser att det inte är företagens uppgift att arbeta för ett bättre samhälle samtidigt som andra anser att företagen bör använda sin makt i samhället på ett sådant sätt att de har en positiv inverkan på samhällets välfärd såväl som på miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende är viktigt för företagets rykte och framgång. Syftet med denna studie är att undersöka försäkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur väl de når ut med detta budskap till sina kunder. Studien består av en enkätstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation från försäkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anställda inom denna typ av företag. Studien består av både kvantitativ såväl som kvalitativ forskning. Detta för att stärka studiens generaliserbarhet samt för att få en djupare förståelse för ämnet. Från studien framkom att en stor del av respondenterna anser att försäkringsbolags och bankers etiska beteende är ett ämne som är viktigt. Då vi bad respondenterna att definiera etik kunde vi konstatera att de var relativt överens om att det handlar till stor del om att handla i linje med samhällets riktlinjer angående faktorer som uppfattas som rätt eller fel. Genom studien framkom att även om respondenterna ser etiskt beteende som något viktigt hade de flesta respondenterna inte tagit del av denna typ av information mer än till en viss del. Slutligen kan vi genom studien konstatera att försäkringsbolag och banker oftast inte ändrar sitt beteende förrän de blir tvingade, exempelvis genom lagar och förordningar samt genom påverkan från konsumenter. Från studien kan vi dra slutsatsen att även om etiskt beteende inte är den mest inflytelserika faktorn vid val av försäkringsbolag och banker kan vi ändå konstatera att etiskt beteende har en signifikant effekt på konsumenters köpbeteende. Studien visar även att respondenterna inte anser att företag har det yttersta ansvaret för samhällets välfärd och för miljön. De ansåg dock att företagen har en viktig del i detta och de kan tänka sig att genom sina köpbeteenden belöna försäkringsbolag och banker som arbetar etiskt.

Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen. Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv? Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR. Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det arbete som Sveriges tre största mobiloperatörer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien ämnar också undersöka hur arbetet utvecklats under de tre senaste åren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta önskar vi uppnå en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för CSR, samt bidra med insikter, upptäckter och egna tolkningar kring ämnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av CSR-redovisningar.  Av dessa tre studerade företag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan. Framför allt utgör omfattningen av CSR-rapporterna den viktigaste utvecklingen, även om innehållet till viss del skiljer sig åt. Att integrera sitt CSR-engagemang i sin årsredovisning anser vi vara nästa åtgärd för dessa företag. Detta skulle inte bara ses som ett nästa steg för att bedriva ett hållbart företagande, utan också för att göra morgondagens intressenter nöjda.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar. Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar. När känslor var involverade mindes dilemman starkast. Arbetsgruppen och läkaren på avdelningen beskrevs som potentiellt stöd i hanteringen av dilemman. Däremot upplevdes de också som utlösande faktorer för etiska dilemman, framförallt då sjuksköterskan blir medveten om den egna rollen inom den hierarkiska strukturen. Studien bidrar till möjliga lösningsansatser för att motverka de negativa konsekvenser som etiska dilemman medför såväl för personal som för patienter. / The basis of the study was that nurses in psychiatry is a profession who are faced with various moral dilemmas in everyday life. It was examined nurses' perceived moral dilemmas within their field which was psychiatric inpatient and outpatient care and public psychiatry to gain a deeper understanding of what experienced psychiatric nurses considered that general ethical dilemmas are and what thoughts they had about potential solutions. Seven nurses with further education in psychiatry were interviewed about their experiences with ethical dilemmas. It was used Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) using verbatim transcriptions of the semi-structured interviews. The two main themes which were identified were conflicts of loyalty and cooperation in hierarchical structures. Ethical dilemmas were not experienced by the respondents mostly by the compulsory treatment, respectively coercion - as it could be expected - but in situations where they felt forced to choose between loyalty to the patient, organization or herself as professional. The hardest perceived dilemmas were those that forced the nurses to act against their own values. When emotions were involved, dilemmas were remembered strongest. The working team and the doctor on the ward was considered as part of the solution of moral dilemmas. On the other hand they were experienced equally as triggering factor for moral dilemmas, especially when nurses got aware of the role they play within the hierarchical structure. The study contributes to potential solution approaches to counteract the negative consequences that moral dilemmas entails both for personnel and for patients.

<p>Abstract</p><p>Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning.</p><p>Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments.</p><p>Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget.</p><p>Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer.</p><p>Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.</p>

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande. Det framkom att i många situationer vid vård i livets slutskede tar sig sjuksköterskan an rollen som patientföreträdare trots att sjuksköterskan kanske inte delar patientens åsikter, vilket kan leda till att sjuksköterskan upplever moralisk stress. IVA-sjuksköterskorna upplevde även, trots erfarenhet och kunskap, en brist på inflytande och deltagande i beslutsprocessen angående begränsning av livsuppehållande vård. Slutsats: Etiskt svåra situationer kring livsuppehållande vård ger upphov till blandade känslor och upplevelser som frustration, ilska och sorg hos IVA-sjuksköterskan.