Redovisningsskandaler leder till ett ökat tryck på etik inom revisionsbranschen. Denna studie intresserar sig för vad som påverkar det etiska förhållningssättet hos revisionsassistenter. Syftet är att beskriva och analysera om och i så fall hur revisionsassistenters syn på etiskt förhållningssätt påverkas av universitetsutbildning, byråintern utbildning och arbetserfarenhet. Detta testades med regressionsanalyser på basis av utskickade enkäter. Urvalet bestod av 34 revisionsassistenter anställda på revisionsbyråer i Sundsvall och Östersund. Studien ger indikationer på att internutbildning har en positiv inverkan på det etiska förhållningssättet. Studien ger dock inget stöd för ett samband att en högre utbildning (magisterutbildning i förhållande till kandidatutbildning) leder till ett bättre etiskt förhållningssätt eller att anställningstid påverkar det etiska förhållningssättet till det bättre. Studien ger inga generaliserbara resultat på grund av det begränsade urvalet. / Accounting scandals leads to increased pressure on ethics in the audit industry. This study is interested in what influences the ethical approach of audit assistants. The purpose is to describe and analyze whether and, if so, how audit assistants view of ethical behavior is influenced by university education, internal agency education and work experience. This was tested with regression analyzes on basis of sent questionnaires. The sample consisted of 34 audit assistants employed at audit firms in Sundsvall and Östersund. However, the study does not provide support for a relationship that a higher education (master’s education in relation to a bachelor’s education) leads to a better ethical approach or that employment time affects the ethical approach for the better. The study does not provide generalizable results due to the limited sample.

Ethical issues have taken an ever greater place in the social debate over recent years, and it has become increasingly important for today's organizations to follow the public's view of ethical justice. This affects HR-manager to a greater extent than many other managers, as the HR-manager is exposed to ethical problems and situations that involve the entire organization's personal. The leadership theory that primarily handles the ethical aspect of leadership is the ethical leadership. Ethical leadership does this without discussing what is considered ethical or unethical. On the other hand the focus is on how leaders should use different parts of their leadership to create conditions for being able to act in a way that is seen as ethically correct by the outside world. The study is based on whether HR-managers are a higher degree of task- or relationship-oriented in their leadership. It studies in accordance with the purpose of the study and problem definition if HR-managers in Skaraborg are a higher degree of task- or relationship-oriented in their leadership and how it relates to their ethical leadership.   To be able to fulfill the purpose of the study and answer the problem definition of the study, the study is based on interviews conducted with eight different HR-managers, all of whom are active in government controlled businesses in Skaraborg. The study's theoretical frame is based on previous research on the role of HR Manager, Managerial Grid, task- and relationship-oriented leadership and ethical leadership. The study's authors have chosen to use a qualitative method and it is designed according to a case study. The eight different HR-managers each represent a separate case and the interviews together with the facts collected from, among other things, the websites of the organizations are the basis for the study's empirical data. The study's empirical data is presented in relation to the theoretical frame in the analysis. In the analysis, the study's authors have found that there are two groups among current HR-managers, one that is a higher degree of task-oriented and one that is a higher degree of relational-oriented. The study's authors also present that there is a relationship between to which group the HR-managers belong and their ethical leadership. The final conclusion is that HR-managers who are a higher degree of relational-oriented correspond more closely with the theoretical reference framework of the study regarding ethical leadership. / Etiska frågor har tagit en allt större plats i samhällsdiskussionen under de senaste åren och det har blivit allt viktigare för dagens organisationer att följa det allmänheten anser är etiskt rätt. Detta drabbar HR-chefer i en högre utsträckning än många andra chefer, då HR-chefen utsätts för etiska problem och situationer som involverar hela organisationens personal. Den ledarskapsteori som främst involverar den etiska aspekten av ledarskapet är det etiska ledarskapet. Det etiska ledarskapet gör detta utan att gå in på diskussionen angående vad som anses vara etiskt eller oetiskt. Å andra sidan fokuserar det på hur ledare ska använda sig av olika delar av ledarskapet för att skapa förutsättningar för att ledaren sedan ska kunna agera på ett sätt som ses som etiskt korrekt av omvärlden. Studien utgår ifrån om HR-chefer i högre grad är uppgift- eller relationsorienterade i sitt ledarskap. Den studerar i enlighet med studiens syfte och problemformulering om HR-chefer i Skaraborg i högre grad är uppgift- eller relationsorienterade i sitt ledarskap och hur det relateras till deras etiska ledarskap.   För att kunna uppfylla studiens syfte och svara på studiens problemformulering utgår studien i första hand från intervjuer som genomfördes med åtta olika HR-chefer, som alla är verksamma inom offentliga verksamheter i Skaraborg. Studiens teoretiska referensram är uppbyggd utifrån tidigare forskning angående rollen som HR-chef, Managerial grid, uppgift- och relationsorienterat ledarskap samt etiskt ledarskap. Studiens författare har valt att genomföra en kvalitativ studie och den är utformad i enlighet med en fallstudie. De åtta olika HR-cheferna representerar var sitt fall och intervjuerna med dessa tillsammans med fakta som är insamlad från bland annat organisationernas hemsidor är grunden för studiens empiri. Studiens empiri ställs i relation till den teoretiska referensramen i studiens analys. Under analysen har studiens författare funnit att det finns två grupper bland de aktuella HR-cheferna, en som i en högre grad är uppgiftsorienterade och en som i en högre grad är relationsorienterade. Studiens författare ser även att det finns en relation mellan vilken grupp HR-cheferna tillhör och deras etiska ledarskap. Den slutgiltiga slutsatsen som presenteras är att HR-chefer som i högre grad är relationsorienterade i högre grad överensstämmer med studiens teoretiska referensram angående det etiska ledarskapet.

<p>”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, <em>Barns tankar om livet</em>. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang.</p><p>Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp.</p><p>Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.</p><p>Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.</p><p>Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande.</p><p>Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion.</p><p>Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid. Vi måste ge dem redskap att utveckla ett självständigt tänkande och handlande i moralfrågor. Via litteraturstudier har jag försökt skildra, och för min egen skull fördjupa mina kunskaper i, vad etik är och hur barns moralutveckling sker. Det här arbetet är en liten undersökning i hur lärare arbetar med etikfrågor i skolan idag. Jag har gjort några lärarintervjuer i tre olika skolor i centrala Sandviken för att undersöka hur etikundervisningen ser ut, om den överensstämmer med det som står i Lpo om etikundervisningen, samt vilka kunskaper läraren behöver. / Examensarbete på Vidarutbildningen av förskollärare och fritidspedagoger till grundskollärare, uppdragsutbildning, ht 1998.

Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Christina Johansson har senare bytt efternamn till Larsson.

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to information The aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents’ right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model. The empirical data was categorized based on categories of information and integrity in relation to midwives' opinions and actions. The results show that midwives are careful to protect the integrity of young people and that parents’ right to information are neglected, unless there is a great risk that the youths will harm their lives or health. Often it is only when the midwives need to report to the social service that the parents are given right to information, which indicates that the ethical decisions that midwives make are based on their beliefs that the best consequence for the youths is for their integrity to be protected. It was revealed that the midwives experienced the decision as difficult, and sometimes even found it to be a dilemma.

”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, Barns tankar om livet. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang. Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp. Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet. Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning. Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande. Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion. Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Författare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande – Med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssätt Bakgrund: I dagens samhälle krävs det att företag tar ett större etiskt ansvar och verkar för en hållbar utveckling. Det ansvarsfulla företaget är ett uttryck för det företag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det är att utveckla en uppförandekod, även kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer företagets verksamhet ska genomsyras av. I och med detta uppmärksammas oetiskt beteende i en större utsträckning och tydliggör vikten av att arbeta aktivt med CSR. Vilket leder fram till en problemdiskussion om hur ett företag kan ta ett etiskt ansvar med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags Code Of Conduct och en underleverantörs arbetssätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för den process som startar då företag misstänker att det finns ett gap mellan deras CoC och underleverantörers arbetssätt. Detta för att redogöra hur processen hanteras vid upptäckt av oetiskt gap med avstamp i ett inköpande företags CoC och en underleverantörs arbetssätt och belysa hur processen kan förbättras. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie och bygger på expertintervjuer samt ett typföretag. Två konsulter som kan tituleras experter inom ämnet hållbarhet har intervjuats och ett typföretag har studerats. Urvalet av respondenter och företag är gjord via ett bekvämlighetsurval. Studien har positivistiskt synsätt och utgår från en analytisk induktion som angreppsätt. Slutsats: Hur processen utformas då ett företag misstänker ett oetiskt beteende hos en underleverantör varierar från fall till fall och beror på varför företaget tar ett etiskt ansvar och hur det appliceras i praktiken. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomin och hållbar utveckling där ekonomin har en förmåga att både främja och stjälpa den hållbara utvecklingen. I arbetet med Corporate Social Responsibility och stävan efter hållbar utveckling är det bäst att agera i förebyggande syfte, anfall är bästa försvar. Nyckelord: CSR, hållbar utveckling, etiskt ansvarstagande, Code of Conduct, värdekedja, leverantörsrevisioner, process och arbetsmetod.