No description available.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning. / Previous research has examined the effects of ethical leadership in accounting decisions and the general impact of codes of conduct. However, we lack research about the variables combined influences on accounting decisions, which is the aim of this work. This work examines what impact ethical leadership and codes of conduct have when an accounting consultant is confronted with a complex accounting issue. The variables is examined both alone and together. A survey was conducted among authorized accounting consultants in Sweden and 142 respondents participated. The study suggests that ethical leadership and codes of conduct has a mutual influence on ethically charges accounting decisions. Accounting consultants seem to be less likely to record a cost without documentation when there is a weak ethical leadership and they are reminded of the codes of conduct, compared to all other combination of the variables. The effect of codes of conduct have proved to be higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical leadership. Further research could use this study's results concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of conduct impact accounting consultants in a non expected way.

Med det levnadssätt vi människor har idag krävs det femtio procent mer naturresurser än vad jorden har att erbjuda. Att det krävs en förändring syns bland Sveriges företag där 8 av 10 företagare nu väljer att arbeta med hållbarhet i någon form. Men samtidigt fortsätter vi i Sverige att öka vår miljöpåverkan, därför behövs förändring. Trots att fler individer har positiva hållbara attityder och en ökad medvetenhet om vår miljöpåverkan väljer inte mer än fem procent att konsumera hållbara produkter. Studier utförda på konsumtion visar att det finns ett gap mellan konsumentens attityd och beteende, då konsumenten inte väljer att köpa en hållbar vara trots hållbara attityder. Studier har funnit att det finns upplevda barriärer som försvårar att individens attityder överensstämmer med dennes beteende. För att förändra svenskars konsumtion menar vi att fokus bör flyttas och även innefatta försäljaren som individ, då dennes kunskap och hjälp efterfrågas av kunden och är en viktig del i köpsituationen. Då vi vet mycket om den ena individen i köpsituationen vill vi därför skifta fokus till den individ vi inte vet så mycket om, nämligen försäljaren. Vi har undersökt försäljarens kommunikation av hållbara varor, då förståelsen om försäljarens upplevda barriärer är begränsad. Vi fokuserar på försäljaren som individ med hållbarhet som ett övergripande tema och har använt oss av en kvalitativ forskningsansats. Vi har tagit hjälp av studier gjorda på attityd-beteendegapet hos konsumenten för att se om de barriärer som återfunnits hos konsumenten, när det kommer till konsumtion av hållbara varor, även går att återfinna hos försäljaren. Vi har även tagit hjälp av studier utförda inom etiskt beteende och andra studier på individens beteende för att få inblick i vad som påverkar människan att agera på ett visst sätt.   Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka barriärer en försäljare kan uppleva för att kommunicera hållbara varor. Företag kan använda sig av studien för att uppmärksamma och arbeta för att minska de barriärer som finns hos försäljaren och kan på så vis få kunder att i större utsträckning välja hållbara varor framför andra och därmed bidra till en mer hållbar värld.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence? The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political. In order to show this, the essay analyses responsibility as communication, sensibility and exposure. Thereafter, it turns to Judith Butler's Giving an Account of Oneself to offer an ethical/political reading of responsibility as the subjectivity of the subject. Levinas' concepts of the Trace, the Third Party and the question of Justice is discussed, using Jacques Derrida's Adieu to Emmanuel Levinas, Bettina Bergo's Levinas Between the Ethical and the Political, and Howard Caygill's Levinas and the Political. The essay poses the question of how we are to discuss responsibility if its original, ethical meaning is undone at the very moment that we try to grasp it.  Therefore what Levinas calls the philosophical reduction of the Said is taken in consideration.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity. Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden. The questionnaire consisted of measuring instruments that measured accounting firms ethical climate, client relationship and client identification. The result was analysed with well established statistical methods. Result and conclusions: The result of the thesis showed that a weak ethical climate is associated with a stronger relationship orientation of the client relationship. The result showed that a stronger relationship orientation to their clients have a negative impact on auditor objectivity. The conclusion of the thesis is that the ethical climate affects the auditors relationship to their clients, a relationship that also has an negative impact on their objectivity. Suggestions for future research: Considering that the thesis only examines the ethical climates impact it can be of interest to investigate other underlying factors that affects auditors relationship approach and objectivity. Contribution of the thesis: The present study leave unique contribution to two research fields. The first is the demonstration of a relationship between ethical climate in audit firms and auditors' objectivity. Prior to this study, there is no study that used systematic measurement instruments in investigating the connection between ethical climate and the auditors' objectivity. The second is the demonstration of a relationship between ethical climate and the auditors' choice of approach to his clients. / Syfte: Revisorernas objektivitet är en självklar del i revisionsyrket, men i dagens samhälle så råder det tvivel och tveksamheter om att detta verkligen uppfylls p.g.a. de många företagsskandaler som har uppdagats under senare år. Många forskare menar att revisorernas handlingar och beteenden har ett samband med det etiska klimatet som råder inom organisationen vilket i sin tur påverkar revisorernas objektivitet. Denna studie ska undersöka om det etiska klimatet inom revisionsbolaget påverkar revisorns val av förhållningssätt till klienten, genom att antigen välja ett relationsinriktat eller transaktionellt förhållningssätt. Vi vill även undersöka om valet av förhållningssätt till klienten påverkar revisorns objektivitet. Metod: Data insamlades med en enkät från 232 revisorer i Sverige. Enkäten innehöll mätinstrument för mätning av revisionsfirmors etiska klimat, klientrelation och klientidentifikation. Resultatet analyserades med väletablerade statistiska metoder. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att ett svagt etiskt klimat är förenat med en starkare relationsorientering av klientrelationen. Resultatet visade även att en starkare relationsorientering till sina klienter har en negativ påverkan på revisorernas objektivitet. Slutsatsen av studien är att det etiska klimatet påverkar valet av revisorns förhållningssätt till klienten, ett val som i sin tur kan ha en negativ påverkan på objektiviten. Förslag till fortsatt forskning:  Då denna studie endast tar upp det etiska klimatets påverkan så kan det vara intressant att undersöka andra bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på revisorernas val av förhållningssätt och deras objektivitet. Studiens bidrag: Föreliggande studie lämnar unika bidrag till två forskningsområden. Det första är påvisandet av en relation mellan etiskt klimat i revisionsfirmor och revisorers objektivitet. Före denna studie finns ingen undersökning som använt ett systematiskt mätinstrument vid undersökning av samband mellan etiskt klimat och revisorers objektivitet. Det andra är påvisandet av en relation mellan det etiska klimatet och revisorernas val av förhållningssätt till sina klienter.

Syftet med studien var att för förklara och analysera hur etiskt ledarskap är relaterat till anställdas intentioner att lämna en organisation i en lågavlönad servicesektor, samt hur samhörighet som en tredje, situationsanpassad variabel betingar den relationen.   För studien användes en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. En kvantitativ metod valdes där datainsamlingen skedde via en internetbaserad enkätundersökning riktad till medarbetare på ett marktjänsteföretag på en tysk flygplats som fullständigt besvarades av 75 respondenter.  Resultatet av studien indikerar att etiskt ledarskap har en negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna däremot betingar inte samhörighet den relationen utan samhörighet visade sig istället ha en direkt negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna. / The purpose of this study was to explain and analyze how ethical leadership is related to employee’s turnover intention in a low-income service industry, as well as how connectedness, as a contingency moderate this relation.   This study used a positivistic research philosophy and a deductive approach where the data was collected using an internet-based survey delivered to a ground handling organization operating at a German airport. The result indicated that ethical leadership has a negative correlation with turnover intention, however, connectedness seemed to have no moderating affect but a direct negative correlation with turnover intention itself.

Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Denna studie syftar till att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i kommunal verksamhet på högstadiet och gymnasiet upplever arbetsprocessen med att ansöka om tilläggsbelopp. Vi valde detta område för att vi har uppmärksammat och ifrågasatt hur omfattande särskilt stöd beviljas och tillgodoses. Vi har gjort en kvalitativ studie som omfattar åtta intervjuer med specialpedagoger och speciallärare i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från John Rawls teori om rättvisa för att undersöka om tilläggsbelopp som finansieringsmodell bidrar till en likvärdig skola och om det är en rättvis och likvärdig process som säkerställer att elever i behov av omfattande särskilt stöd ges den stöttning de behöver. För att bearbeta och analysera insamlad data har tematisk analys använts. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare som ansöker om tilläggsbelopp upplever processen som svårarbetad, tidskrävande och otydlig. Det råder inte samsyn mellan skolor och kommuner i landet kring vad som anses vara omfattande stödbehov och det finns inga nationella riktlinjer kring ansökningsförfarandet. Gällande formuleringarna i tilläggsbeloppsansökan anger respondenterna att de använder ett särskilt språk och specifika begrepp för att öka chansen att ansökan beviljas. De uppger att de förstärker beskrivningen av elevernas problematik för att handläggarna ska se att det föreligger ett omfattande stödbehov. De beskriver att de hamnar i ett etiskt dilemma när de tvingas skriva fram elevens alla tillkortakommanden och svårigheter för att skolan ska få mer pengar. Handläggningen och bedömningen upplevs som otydlig och godtycklig. Detta är stort problem när vi gemensamt arbetar för att skapa en likvärdig skola. Det är de mest utsatta eleverna som drabbas när specialpedagogen på deras skola inte har bemästrat konsten att söka tilläggsbelopp.