Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på barnavårdcentral (BVC-sjuksköterskor) träffar 99,2 procent av alla barn. De har därför en viktig funktion när det gäller att upptäcka och rapportera barn som far illa. Trots anmälningsplikt är anmälningsfrekvensen låg. Det råder brist på studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmälan. Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmält till socialtjänsten att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå enligt Graneheim och Lundman. Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjänsten varierade. Alla informanterna menade dock att bristen på återkoppling var ett stort hinder. Relationen till föräldrarna kunde ibland bevaras eller fördjupas efter anmälan. Ibland skadades relationen och då ansågs byte av BVC-sjuksköterska som bra. Efter beslutet om anmälan fanns många känslor. Bland annat kände sig informanterna utsatta och var rädda för hot. Det fanns även en stor oro för barnet och moralisk stress förekom. Att anmäla upplevdes som att göra sin plikt. Stöd var viktigt och kunde göra tröskeln till ny anmälan mindre. Slutsats: BVC-sjuksköterskor upplever många svårigheter efter anmälan, vilket kan påverka anmälningsfrekvensen. Ett gott samarbete med socialtjänsten, handledning och tillräckligt med stöd efter anmälan, skulle kunna leda till fler anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. / Background: Nurses working in primary child healthcare meet 99,2 percent of the children in Sweden. Therefore they have an important role in finding and reporting child abuse and neglect. Despite mandatory reporting according to the law, the rate of reports is low. There is a lack of research about experiences from nurses after they have made a report to the social welfare board. Aim: To, from an ethical perspective, explore the experiences from nurses working in primary child healthcare after they have made a report to the social welfare board about child abuse or neglect. Method: Semistructured interviews were conducted with six nurses working in primary childhealth care. The interviews were analysed using qualitative content analysis on a manifest level according to Graneheim and Lundman. Results: Nurses working in primary child healthcare had a varying experience of the contact with the social welfare board. All respondents however, thought that the lack of feedback from the social welfare board was a major obstacle. The relation to the parents were sometimes preserved or even deeper after the report. The relation could also be harmed and then a replacement of the nurse was considered to be good. After decision to report, there were a lot of emotions and some felt that they were in an exposed situation some feared threats. Further on there was a major concern for the child and some respondents perceived moral distress. To report was considered to do ones duty. To get support was important and could lower the threshold for making another report. Conclusion: Nurses working in primary child healthcare experience many difficulties after reporting to the social welfare board, which may influence the amounts of made reports. Good cooperation with the social welfare board, mentoring and sufficient support after reporting, may result in more reports to the social welfare board about child abuse or neglect.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de demografiska faktorerna kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar de etiska värderingarna. Studien kommer även undersöka om de etiska koderna inom företagen påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Förtydligande: Med givna situationer menas de situationer som anges i enkäten (bilaga 2). Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till 863 respondenter. I enkäten användes både nominal- och ordinalskalor för att göra det möjligt att använda korrelation, faktor och klusteranalys samt t-test med hjälp av den statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för att besvara de forskningsfrågor som utformats genom teorin. Resultat: Resultatet visade att åldern har ett svagt samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar och är därmed inte en avgörande faktor i det här fallet. Den andra demografiska faktorn kön visade sig inte ha något samband alls med en fastighetsmäklares etiska värderingar. Vid en ytterligare analys med hjälp av t-test där en analys av de båda könen gjordes, konstaterades det att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor och de etiska värderingarna. Resultatet visade också att arbetslivserfarenheten inte har något signifikant samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar. De etiska koderna var enligt vårt resultat inte någon påverkande faktor på fastighetsmäklares etiska värderingar. Studiens bidrag: Syftet med studien är att undersöka om kön, ålder, arbetslivserfarenhet och etiska koder påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Vår förhoppning är att studien ska kunna bidra med ytterligare information kring vad det är som kan påverka en fastighetsmäklares etiska värderingar. Förslag till vidare forskning: Vår förhoppning är att vidare forskning ska kunna utveckla det resultat som studien bidragit med. Förslag till fortsatta studier är att undersöka andra demografiska faktorer som kan påverka de etiska värderingarna och om ledaren inom företaget är en möjlig påverkande faktor, men också om en undersökning för Sveriges alla fastighetsmäklare skulle göra resultatet annorlunda.   Nyckelord: Fastighetsmäklare, etiskt klimat, etiska koder, marknadsföring, kön, ålder, arbetslivserfarenhet. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the demographic factors of gender, age and work experience affect the ethical values. The study will also examine the ethical codes within companies influence the ethical values of given situations among vendors in service. Clarification: With the given situations meant the situations described in the survey (Annex 2). Method: In the study a quantitative method was used in which a survey with closed response options was sent out to 863 respondents. In the survey both nominal- and ordinal scales was used to allow correlation, factor, cluster analysis and t-tests with the IBM SPSS computer software. The analyzes were then used to answer the research questions that deduced through the theory. Result: The results showed that age only has a weak connection with a real estate broker's ethical values and is thus not a decisive factor in this case. The second demographic factor sex was found to have no connection at all with a real estate broker's ethical values. In a further analysis using the t-test where an analysis of both sexes was made, it was found that there was no difference between men and women and ethical values. The results also showed that work experience has no significant relationship with a real estate broker's ethical values. Contribution: The purpose of the study is to investigate whether gender, age, work experience and ethical codes affect the ethical values of given situations among vendors in service. Our hope is that the study should be able to contribute with additional information about what it is that can affect a real estate broker's ethical values. Proposal for further studies: Our hope is that further research to develop the results that the study contributed. Proposal for further studies is to investigate other demographic factors that may affect the ethical values and if the leader of the company is a possible influencing factor, but also if a survey for Sweden’s all real estate broker´s would make the outcome different. Keywords: Real estate broker´s, ethical climate, ethical codes, marketing, gender, age, work experience.

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.

Adolescents involvement in societal issues has been found to be able to influence companies.  Simultaneously, a growing interest in today’s consumers has been found to include ethical commitments in their consumption, a trend considered to be driven by young consumers. This can put an immense pressure on companies to take on a greater responsibility in societal issues. Young consumers in the year 2020 are considered to belong to Generation Z, a consumer group described as conscious and driven by topics of social development, predicted to possess future purchasing dominance. Whether or not Generation Z views consumption as a matter of involving ethical considerations could be of great importance to consider in order to attract the highly influential consumer group. The consequences for not taking this into consideration could result in not being able to reach out to the consumer group properly. Research has sought to understand ethical consumption in regards to generational and cultural differences. This study aims to expand the existing research area on ethical consumption in relation to Generation Z by implementing a focus on Swedish consumers within Generation Z. The purpose of this study is to attain a deeper understanding of how Generation Z’s consumption is influenced by ethical considerations. This has been done by including a theoretical background on ethical consumption, the buying decision process as well as Generation Z. Given the background and purpose of this study, it is of interest to examine how Generation Z is influenced by ethical considerations in their purchase decision. Through a qualitative research method and cross-sectional design, focus group interviews were conducted together with individuals within Generation Z. The empirical evidence from the study shows that Generation Z are influenced by ethical considerations, but not to the extent that it is conclusive for their purchase decision. The factors for purchasing an ethical product include regarding the ethical symbol as visually appealing, trusting the ethical labelling, having sufficient knowledge regarding the ethical stance, regarding the ethical stance as in line with their morals and values as well as their perceived price sensitivity for the ethical product. / Ungdomars engagemang i samhällsfrågor har visat sig kunna sätta prägel på och influera företag. Samtidigt är ett växande intresse för dagens konsumenter att inkludera etiska åtaganden i sin konsumtion, en trend som betraktas vara driven av unga konsumenter. Detta kan sätta stor press på företag att uppvisa ett större ansvarstagande i viktiga samhällsfrågor. År 2020 betraktas unga konsumenter tillhöra Generation Z, en konsumentgrupp med stor framtida köpdominans som beskrivs som medvetna och drivna kring frågor om samhällets utveckling. För företag som vill attrahera kundgruppen kan det vara av stor betydelse att beakta om huruvida Generation Z ser på konsumtion som en fråga om etiska överväganden. Konsekvensen som tillkommer för företag som inte väljer att beakta detta kan härleda till att de inte lyckas nå ut till konsumentgruppen. Tidigare forskning har försökt få en ökad förståelse för etisk konsumtion utifrån generationella och kulturella skillnader. Denna studie ämnar att vidga det befintliga forskningsområdet rörande etisk konsumtion i relation till Generation Z genom ett fokus på svenska konsumenter inom Generation Z. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur Generation Z påverkas av etiska ställningstaganden vid konsumtion. Detta görs genom en teoretisk fördjupning inom etisk konsumtion, konsumentens köpbeslutsprocess samt Generation Z. Med given problembakgrund och syfte ämnar studien därför att utifrån forskningsfrågan undersöka hur Generation Z påverkas av etiska överväganden i deras köpbeslut. Utifrån en kvalitativ forskningsinriktning och tvärsnittsdesign genomfördes fokusgruppsintervjuer tillsammans med individer inom Generation Z. Empirin påvisar att Generation Z påverkas av etiska överväganden, men inte i den utsträckning att det alltid är avgörande för ett köpbeslut. De avgörande faktorerna för köp av en etisk produkt var om den etiska symbolen var visuellt tilltalande, om de hade förtroende för det etiska budskapet, om de upplevde att de hade tillräckligt med kunskap kring det etiska ställningstagandet, om det etiska ställningstagandet stämde överens med deras moral och värderingar samt deras upplevda priskänslighet för den etiska produkten.

Introduktion: Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska ske i enlighet med etiska riktlinjer och lagar. Kognitiv funktionsnedsättning innebär intellektuell nedsättning där bristande kommunikationsförmåga och förståelse kan föreligga. Studier har visat att etiska dilemman kan uppstå vid omvårdnad av kognitivt funktionsnedsatt patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av etiska dilemman vid pre- och intraoperativ vård av patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Konventionell, kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer (n=10) användes. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Resultat: Resultatet gav tre kategorier med totalt sju subkategorier. Operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter med att definiera etiska dilemman. Det definierades som situationer där en vårdhandling önskas utföras men patienten inte vill deltaga på grund av begränsad förståelse. Etiska dilemman kunde vara vård under tvång eller avgöra huruvida anhöriga bör närvara. Konklusion: Etiska dilemman var svårt att definiera för operationssjuksköterskor. De upplevde att rädsla hos patienten kan leda till att etiska dilemman uppstår. Operationssjuksköterskorna beskrev åtgärder och arbetssätt för att motverka etiska dilemman, vilket kan användas till förbättringsarbete och vidare forskning. Det är av vikt att ta sig tid och arbeta för att främja autonomin och personcentrera vården och undvika rädsla, därmed motverka etiska dilemman. / Introduction: As a theatre nurse, nursing care should be performed in relation to ethical guidelines and laws. Cognitive impairment implies intellectual impairment where difficulties in communication and understanding may be present. Studies have shown that ethical dilemmas can arise when nursing patients with cognitive impairment. Aim: The aim of this study was to describe the theatre nurses’ experiences of ethical dilemmas in pre- and intraoperative nursing of patients with cognitive impairment. Method: A conventional, qualitative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005) with an inductive approach and semi-structured interviews (n=10) was used. Purposive and convenience sampling methods were used. Results: The results showed three categories with a total of seven subcategories. The theatre nurses experienced difficulties in defining ethical dilemmas. It was defined as situations in which a caring intervention wishes to be conducted, yet the patient refuses to participate due to limited understanding. Forced care or determine whether a patient’s relative should participate could be ethical dilemmas. Conclusion: Ethical dilemmas were difficult for the theatre nurses to define. They experienced that patients’ fear may result in ethical dilemmas. The theatre nurses described working methods to avoid ethical dilemmas, which might be used for improvements within the clinic as well as in further research. It is important to dedicate time to work towards person-centered care and to avoid fear, and accordingly counteract ethical dilemmas.

Bakgrund: Samhällen förändras över tid. Kraven på företags ageranden i samhället har ökat, delvis på grund av en tilltagen globalisering och rörlighet, men även till följd av en ökad medvetenhet om företags påverkan på samhället. Utifrån dessa förändringar har begreppet Corporate Social Responsibility växt fram och tagit allt mer utrymme i diskussionen om företags sociala ansvar. Archie Carroll ämnade i sin CSR-pyramid att definiera gränserna för företags sociala ansvar och delades således in ansvarsområdena i fyra delar. Två utav dessa ansvarstaganden är etiskt och filantropiskt ansvar som denna studie riktar fokus på. Det etiska ansvaret omfattar aktiviteter och praxis som förväntas av samhället att företag ska utföra, men som inte har fastställts i lagar och förordningar. Det filantropiska ansvaret handlar om att företag kan vara goda samhällsmedborgare genom att bidra med sina resurser till samhället. Varken det etiska eller filantropiska ansvaret är lagstadgade, företag kan således själva välja om de vill delta i sådana aktiviteter. Det är inte enbart samhället som ställer krav på företags ageranden, utan även dess medarbetare. Det finns en avsaknad av studier som belyser medarbetarens perspektiv i frågan vilket gav inspiration till denna studie. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida medarbetare tycker att det är viktigt att företag tar ett etiskt och filantropiskt ansvar. Studien syftar även till att undersöka om etiska och filantropiska ansvarstaganden påverkar medarbetares benägenhet att identifiera sig med ett företag. Metod: Studien utgår ifrån en deduktiv ansats där hypoteser testas och analyseras. En kvantitativ metod valdes och en enkätundersökning genomfördes för insamling av datamaterialet. Medarbetarna som besvarade enkäten arbetar på köpcentret Asecs i Jönköpings kommun. Slutsats: Sammanställningen av enkäten visar att medarbetare tycker att det är viktigt att företaget tar ett etiskt ansvar. Det filantropiska ansvarstagandet ansågs inte som lika viktigt. Sammanställningen visar även att etiskt och filantropiskt ansvarstagande gör medarbetare mer benägna att identifiera sig med företaget. / Background: Communities change over time. Demands for corporate actions in society have increased, partly because of increased globalization and mobility, but also as a result of increased awareness of companies' impact on society. Based on these changes, the concept of Corporate Social Responsibility has grown and taken up space in the discussion about corporate responsibility. In his CSR pyramid, Archie Carroll intended to define the boundaries of Corporate Social Responsibility and divided the responsibility into four parts. Two of these responsibilities that this study focuses on are ethical and philanthropic responsibility. Ethical responsibility is activities and practices that society expects companies to carry out, but which have not been established in laws and regulations. The philanthropic responsibility is that companies can be good citizens by contributing their resources to society. Neither ethical nor philanthropic responsibility is statutory, so companies can choose whether or not to participate in such activities. It is not only society that sets demands on corporate actions, but also its employees. There is a lack of studies that shed light on the employee's perspective on the issue, which inspired this study. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether employees think it is important that companies take ethical and philanthropic responsibility. The purpose is also to investigate whether ethical and philanthropic responsibility affects employees' tendency to identify with a company. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested and analyzed. A quantitative method was chosen and a survey was conducted to collect the data material. The employees who answered the questionnaire work at Asecs shopping center in Jönköping. Conclusion: The compilation of the survey shows that employees think it is important that the company takes ethical responsibility. Philanthropic responsibility was not considered as important. The compilation also shows that ethical and philanthropic responsibility makes employees more inclined to identify with the company.

Bakgrund: Felrekryteringar är ett återkommande företagsekonomiskt problem, där organisationer får stå för dyra konsekvenser när de inträffar. Det finns olika metoder för att undvika felrekryteringar och således har ett fenomen vid namn cyber-vetting fått större uppmärksamhet, vilket är att rekryterare granskar kandidaters sociala medieprofiler för att få en bättre förståelse av kandidaterna. Cyber-vetting medför ett etiskt dilemma, där vissa menar på att det är oetiskt att gå in i människors privata sfär, medan andra i stället menar på att det är nödvändigt att arbetsgivaren får en helhetsbild av kandidaterna som söker.  Syfte: Syftet är att beskriva yngre och äldre rekryterares eventuella likheter och skillnader i deras syn på cyber-vetting, samt deras etiska ståndpunkt kring användandet av fenomenet.  Metod: Studien har innehaft en induktiv ansats. För att kunna beskriva yngre och äldre rekryterares syn på fenomenet, har en kvalitativ komparativ fallstudie utförts, där insamlingsmetod varit semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts som grundar sig på kvalitativ empiri. Då studien är komparativ genomfördes två separata tematiska analyser, en för yngre och en för äldre.  Slutsats: Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan yngre och äldre rekryterare i både användandet av cyber-vetting och om de finner det etiskt korrekt eller ej. Interna konflikter med moraliska resonemang, ligger till grund för deras åsikt i frågan och berör fler faktorer än enbart det faktum att rekryteraren har en viss ålder. / Background: Recruitment errors are a recurring business problem, with organizations facing costly consequences when they occur. There are various methods for avoiding recruitment mistakes and thus a phenomenon called cyber-vetting has gained more attention, whereby recruiters review candidates' social media profiles to gain a better understanding of the candidates. Cyber-vetting poses an ethical dilemma, with some arguing that it is unethical to go into people's private sphere, while others argue that it is necessary for the employer to get a complete picture of the candidates applying.  Purpose: The aim is to describe younger and older recruiters' views on cyber-vetting and their ethical stance, and to compare possible similarities and differences.  Method: The study has had an inductive approach. To describe younger and older recruiters' views on the phenomenon, a qualitative comparative case study has been conducted, where the collection method has been semi-structured interviews. A thematic analysis has been conducted based on qualitative empirical data. As the study is comparative, two separate thematic analyses were conducted, one for younger and one for older people.  Conclusion: The study concludes that there are both similarities and differences between younger and older recruiters in both the use of cyber-vetting and whether or not they find it ethically correct. Internal conflicts with moral reasoning underlie their opinion on the matter and involve more factors than just the fact that the recruiter is of a certain age.

Internet of Things (IoT) devices have entered the home, offices, and other parts of everyday life at an alarming rate in recent years. A large company in the IoT space is Ring. They mostly make smart home security devices, with the mission of making neighborhoods safer, and their flagship product is the Ring doorbell. However, an important question is: Does connecting such a device to your home network introduce new threats? In this thesis, the security of the Ring doorbell and applications in its ecosystem are evaluated and presented. A structured approach is taken for the evaluation by constructing a threat model, evaluating threats, and further pursuing selected threats by penetration testing. One minor vulnerability was discovered but the overall conclusion was that this product followed best practices when it comes to securing IoT devices, reducing attack surfaces, and enforcing user security policies. The conclusion of this thesis is that adding a Ring doorbell to your home network does not introduce a new threat. / Sakernas internet (IoT) enheter har kommit in i hemmet, kontoret och andra delar av vardagen i en alarmerande takt under de senaste åren. Ett stort företag inom IoT området är Ring. De tillverkar mestadels smarta hem säkerhetsenheter, med uppdraget att göra stadsdelar säkrare, och deras flaggskeppsprodukt är Ring-dörrklockan. Men införs nya hot om du ansluter en sådan enhet till ditt hemnätverk? I detta examensarbete utvärderas och presenteras säkerheten för Ring dörrklockan och applikationer i dess ekosystem. Ett strukturerat tillvägagångssätt används för utvärderingen genom att konstruera en hotmodell, utvärdera hot och fortsätta vidare utvalda hot genom penetrationstester. En mindre sårbarhet men den övergripande slutsatesen var att den här produkten följde bästa praxis när det gäller att säkra IoT enheter, minska attackytor och upprätthålla användarsäkerhetspolicyer. Slutsatsen av denna avhandling är att om du lägger till en Ring-dörrklocka i ditt hemnätverk inte introducerar ett nytt säkerhetshot.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete. / Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience.