Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskornas etiska kod ska alla patienter behandlas lika och det är den värdegrund som samtliga sjuksköterskor förhåller sig till. Trots detta råder idag en stigmatisering av personer med missbruksproblematik inom både sjukvården och i det övriga samhället. Patienter med missbruksproblematik är en grupp som ständigt ökar och det innebär att de allra flesta sjuksköterskor oavsett inom vilken vårdinrättning de arbetar kommer att möta denna patientgrupp. I grundutbildningen för sjuksköterskor läggs inte mycket fokus på missbruksvård vilket medför att de flesta sjuksköterskor har undermåliga kunskaper och saknar de rätta verktygen för att vårda denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkohol- och narkotikamissbrukproblematik samt att belysa de faktorer som påverkar upplevelserna. Resultatet bygger på 11 studier varav 7 kvantitativa och 4 kvalitativa. Analysen visar ett homogent resultat oavsett var någonstans i världen artiklarna har sitt ursprung eller vilken vårdinrättning som undersökts. Undantaget var psykiatrisjuksköterskorna som tydligt såg en problematik i vårdandet av patienter med missbruksproblematik medan allmänsjuksköterskor inte delade samma uppfattning utan verkar stigmatisera dessa patienter.  Resultatet påvisar att vården av denna grupp påverkas av faktorer som förhållningssätt, kunskapsbrist och organisatoriska förutsättningar. Känslor som sjuksköterskorna upplever i denna vårdsituation tydliggörs i resultatet och känslorna ensamhet, otillräcklighet, meningslöshet och rädsla verkar vara universella i vården av patienter med missbruksproblematik. I diskussionen argumenteras möjliga orsaker till varför sjuksköterskorna upplever dessa känslor. De bakomliggande faktorerna som diskuteras är undermålig kunskap och utbildning i missbruksvård, implementeringen av värdegrunden, ett etiskt förhållningssätt i praktiken och en pressad arbetsmiljö med få kollegor och liten möjlighet till handledning och reflektion.

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell påverkan Nivå: Examensarbete företagsekonomi, 15 hp Syfte: Vårt intresse för etiskt beslutsfattande väcktes ur uppfattningen om att fastighetsmäklare generellt sett har lågt förtroende bland allmänheten samt att försäljares etiska snedsteg ofta täcker tidningars förstasidor. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom säljorganisationer. Studiens forskningsfrågor har varit följande: 1. Kan oetiskt beteende påverka de andra medarbetarna? 2. Vilken av de etiska teorierna egoism, utilitarism eller dentologi/pliktetik är den mest centrala när det kommer till beslutsfattande för individer? 3. På vilket sätt påverkar en rättvis arbetsmiljö medarbetarnas beslutsfattning vid etiska dilemman? Metod: Vår Studie baseras på en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tio fastighetsmäklare från fyra olika svenska städer där vi använt oss av en operationaliserad intervjuguide. Vårt empiriska material har sedan analyserats med en analysmetod av Sarah Philipson, ”A well grounded theory”. Resultat & slutsats: Studien visar att den interpersonella dimensionen på ett fastighetsmäklarkontor har en stark påverkan på beslutsfattningen vid ett etiskt dilemma. Detta då merparten av de tillfrågade mäklarna främst bollade frågor med varandra, stämde av med sina kollegor, värderade och uppskattade kollegornas åsikter samt drog lärdom av varandra vid en uppkommen situation. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie visat att medarbetarnas beteende, ”peer behavior”, varit av vikt vid den enskildes beslutsfattande så vore det intressesant att studera denna faktor allt närmre genom att förslagsvis studera chefers medvetenhet om betydelsen av medarbetarnas beteende på arbetsplatsen. Möjligtvis för att utveckla rekryteringsåtgärder/program för att säkerställa etiskt beteende inom fastighetsmäklarbranschen genom att belysa vilka medarbetaregenskaper som är betydelsefulla för att höja kvalitén på den etiska beslutsfattningen på ett kontor. Avslutningsvis vill vi uppmuntra till vidare forskning inom både den strukturella dimensionen och den interpersonella dimensionen och en jämförelse mellan dessa för att öka förståelsen kring etisk beslutsfattning. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar med ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom fastighetsmäklarföretag. Vi har skapat en modell som beskriver sambandet mellan interpersonellt etiskt klimat och etiskt beslutsfattande inom fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Etik, Etiskt klimat, Etiskt beslutsfattande, interpersonella dimensionen, fastighetsmäklare.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap. De etiska konsumenterna har som intention att handla etiska kläder men gör det inte alltid.Syftet med den här uppsatsen är att förstå, beskriva och förklara vad som styr den svenska etiska konsumentens val att handla eller att inte handla etiska modekläder i syfte att öka förståelsen för hur företag kan minska det nu rådande attityd- beteendegapet.För att uppfylla syftet har en studie med en kvalitativ ansats genomförts. Syftet är inte att svara på några frågor eller göra någon form av generalisering, utan hellre att förstå meningen bakom den undersökta gruppen etiska konsumenters beteende. För empiriinsamlingen har fokusgrupper och ostrukturerade intervjuer använts som metod. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av relevant bakgrundinformation, litteratur på ämnet, tidigare forskning och teorier om konsumentbeteende, specifikt etiskt konsumentbeteende.Utkomsten från empirin visar på att de etiska konsumenterna kännetecknas av att vara empatiska och att bry sig mer om sin omgivnings välmående än sin egna ekonomiska vinning. Deras intentioner är att handla etiska kläder, dock stärker den här studien tidigare forskning som visat på att etiska konsumenter inte alltid handlar efter deras etiska intentioner. För etiska konsumenter liksom vanliga konsumenter är pris och design faktorer som spelar in på deras köpbeslut. Den kvalitativa studien pekar på att den etiska konsumenten handlar etiska produkter när de matchar dennes behov och när det finns ett intresse för produkten i sig.Mängden kunskap om problemen i produktionen ökar chansen att konsumenten handlar etiskt men saknas tillgänglig information om produkterna och återförsäljare så finns det en risk att den etiska konsumenten väljer andra produkter framför etiska produkter. Företagen måste inse vikten av att göra sig tillgängliga och sina produkter attraktiva. Studien tyder på att företag, både med och utan etiska koncept, måste ha god kännedom om sina kunder. Även den etiska konsumenten har olika behov beroende av var den befinner sig i livet. Produkterna och marknadsföring av dem bör följaktligen anpassas till den aktuella situationen.The textile and fashion industry increasingly gain attention for not being a sustainable industry. As a result a range of fashion brands have been launched. They consider the impact on the environment and people within the production, why the products from these producers are called ethical fashion. The brands and the stores offering ethical fashion have customers who consider ethical aspects when they buy clothes, so called ethical consumers.Since research on Swedish ethical consumers is limited the authors of this thesis found it interesting to take a closer look at them. Previous research has noticed a gap between the ethical consumers’ attitude towards ethical fashion and their actual consumer behaviour, an attitude-behaviour gap.The purpose of this thesis is to understand, describe and explain what directs the Swedish ethical consumer's choice to buy or not to buy ethical fashion clothes, in order to increase the understanding of how companies can reduce the existing attitude- behaviour gap.A study with a qualitative approach has been carried out. The aim was not to be able to give answers or make any generalization, instead to understand the meaning behind the group of ethical consumers whose behaviour have been studied. For the gathering of empirical data, focus groups and unstructured interviews have been used as method. The empirical data has been analyzed using relevant background information, literature on the topic, previous research and theories about consumer behaviour, specifically ethical consumer behaviour.The outcome from the empirical data indicates that ethical consumers are characterized by being empathetic and to care more about the well-being of their environment than their personal financial gain. Their intentions are to buy ethical clothes, however this study support previous studies which have shown that ethical consumers not always act according to their ethical intentions. For ethical consumers, just like regular consumers, price and design are factors that have impact on their buying decisions. This qualitative study indicates that the ethical consumer buy ethical products when the products match their needs and when they have an interest in the product itself. The quantity of knowledge about the ethical problems increases the chance that the consumer will buy ethical products, but if information about the products and the retailers is not available there is a risk that the ethical consumer chooses other products instead of ethical ones. It is essential for companies to realize the importance of being available and making their products attractive. The study suggests that companies, both with and without ethical concepts, need to have good knowledge about their customers. Also the ethical consumers have different needs depending on where in life they are. The products and how marketing is used on them must therefore be adjusted accordingly to this. / Program: Textilekonomutbildningen

Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma år var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts. Många studier belyser kvinnans upplevelse av abort, men det finns bara ett fåtal nationellt och internationellt från barnmorskans perspektiv. Att vårda vid en senabort kan påverka barnmorskan på olika sätt och även sättet hon/han bemöter den abortsökande kvinnan. I studien har barnmorskans upplevelser av att känslomässigt hantera en sen abort och förhållningssättet mot den abortsökande kvinnan undersökts. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som har sin utgångspunkt från barnmorskans livsvärld. Sex barnmorskor har intervjuats. Resultatets essentiella struktur beskrivs som ambivalens. Ambivalens innebär att barnmorskorna genomsyras av motstridiga känslor då de respekterar kvinnans egna val och vill ge henne god vård, samtidigt som tanken på fostret, en liten människa med värde finns. Vidare innebär ambivalens att barnmorskorna tycker att handhavandet av sena aborter ingår i barnmorskans profession, samtidigt som de flesta skulle vilja att det var valbart att jobba med det. Essensen innefattar sju innebördselement: att bli berörd, att se förbi, att känna omtänksamhet och medlidande, att söka förståelse, att känna ensamhet i professionen, att uppleva brister och att vilja kunna välja att vara delaktig. Barnmorskan kunde uppleva känslor som obehag av att inte träffat kvinnan innan aborten, vilket hade kunnat undvikas om de fick vara med kvinnan under beslutsprocessen. För att hantera de svåra och tunga känslor de upplevde i samband med framfödandet av fostret, valde de att att förtränga tanken på att det var ett barn. Detta för att upprätthålla sin professionalism gentemot kvinnan. Barnmorskorna upplevde att ju längre de hade jobbat med sena aborter, desto lättare var det att hantera sina känslor. Barnmorskan kunde känna sig ensam i sitt arbete och vissa önskade stöd genom handledning. En önskan förmedlades att mer information om hur man kan må efter en abort skulle ges till kvinnorna. Barnmorskan tyckte det skulle vara valbart att handha sena aborter för kvinnans skull. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers’ economic and social conditions, poverty can be fought and the producers’ voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies.</p><p> </p><p>We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment. As a tool Fairtrade City is a prepackaged and easily implemented way for municipalities to work with sustainable development.</p>

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.</p><p>Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.</p>

Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers’ economic and social conditions, poverty can be fought and the producers’ voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption.   The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies.   We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment. As a tool Fairtrade City is a prepackaged and easily implemented way for municipalities to work with sustainable development.

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka. Sjuksköterskorna upplevde det många gånger frustrerande att vårda en patient som inte är kapabel att uttrycka sin vilja om fortsatt eller avslutande dialysbehandling. Slutsatsen var att ytterligare forskning inom detta område är nödvändig för att rutiner och riktlinjer skall kunna utformas. / ABSTRACT The aim of the study was to investigate the dialysis nurses' experience of meeting with a patient who wants to end, or a patient who is not able to express itself about, its life-sustaining dialysis treatment. A descriptive interview study with qualitative approach was used on two dialysis centers in central Sweden. Content analysis of the interviews were conducted which resulted in five main categories: nurses' experience of poor communication and cooperation with physicians, nurses' experience of physician's difficulty to discuss the closure of the dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients who are unable to express themselves about their dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment and nurses' experience of support and conversations in health care, around patients who want to end their dialysis treatment. The main result shows that dialysis nurses experience many ethical dilemmas facing these patients. The meeting with a patient saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment was perceived positively, however, could the meaning of the expression sometimes be difficult to interpret. The nurses, often times, felt frustrating to care for a patient who is unable to express themselves about their dialysis treatment. The conclusion was that further research in this area is necessary so that procedures and guidelines can be designed.