No description available.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där olika etniciteter integreras med varandra och segregeras från varandra. Något som avspeglar sig på skolväsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrån etnisk bakgrund. Något som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhållningssätt till elever utifrån deras etniska bakgrund Arbetet bygger på en litteraturstudie där ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har främst använt mig av tre avhandlingar och därtill ett antal vetenskapliga artiklar. De grupperingar och kategorier som framträder inom skolan skapas utifrån en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.

Det har inte gått att undvika mångfald i dagens samhälle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det såväl som offentligt som privat. Ordet mångfald är ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det är ett ord som för många betyder ett positivt sådant. Även om mångfald är ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika människor framkommer det i denna uppsats att mångfald innehåller två viktiga begrepp, nämligen etnicitet och kön. Det är just det som jag kommer att analysera i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om mångfald inom polisyrket. Det har länge varit känt att polismyndigheten arbetar med att likna det samhälle det verkar i. Men någonstans på vägen har det blivit ett hinder. I denna uppsats undersöker jag hur poliser ser på mångfald och vad det innebär för de och hur dem använder sig av ordet. I uppsatsen har jag intervjuat åtta personer, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Detta har jag gjort för att få en ökad förståelse på vad mångfald betyder för just dem.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna. Ett kodschema har använts som analysverktyg i genomförandet av respektive analyser. Resultatet av denna studie visar att debatter kring barnlitteratur uppstår utifrån vilka normer som finns och gäller i samhället just då. Debatterna uttrycker en oro över huruvida barnen påverkas av karaktärerna i böckerna i och med att barn identifierar sig med karaktärer. Båda böckerna innefattar etniska stereotyper och behandlar etnicitet. Detta är något som bara tas upp i den efterföljande debatten till boken som är utgiven på 2010-talet.

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland. Vårt resultat visar även att invandrarungdomars identitetskonstruktion och tillhörighetskänsla utvecklas utifrån flera motiv. För det första identifierar de sig själva utifrån hur andra i majoritetsgruppen kategoriserar dem. För det andra har föräldrarna och omgivningen en avgörande roll i identitetsskapandet och tillhörighetskänslan.   Nyckelord: Identitet, tillhörighet, etnicitet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning? Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning. Totalt valdes sex lärare ut, som hade gått lärarutbildning i ämnet Idrott och hälsa, för att delta i studien. Tre av lärarna arbetade i Område A där majoriteten av eleverna var av svensk bakgrund. Tre av lärarna arbetade i ett Område B där majoriteten av eleverna var av annan etnisk bakgrund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och tolkades för att kunna presentera ett resultat. Resultat Alla lärare i undersökningen bedrev samundervisning på lektionerna i Idrott och hälsa och lärarna talade positivt om samundervisning och dess effekter. Skillnaden mellan områdena var att Område B var mer negativt inställt till särundervisning än Område A. När det kommer till genus i sam- och särundervisning så har lärarna i Område A olika åsikter om vilka som gynnas och missgynnas av undervisningsformerna. Område B däremot var överens om att de inte går att säga vilka som gynnas och missgynnas av sam- respektive särundervisning. Resultaten visade även att lärarna i Område A ansåg att det var viktigt med särundervisning i områden där många elever var av annan etnisk bakgrund. Lärarna i Område B menade tvärtom att samundervisning var viktigt i dessa områden. Slutsats Det finns stora skillnader i åsikterna hos lärarna i Idrott och hälsa från de olika områdena. Dessa skillnader tror vi beror på att erfarenheten av att undervisa elever av annan etnisk bakgrund skiljer sig mellan de båda områdena.

Women all over the world have been victims for oppression during a long period of time. One main thing they were excluded from was the possibility to educate themselves. Fortunately, the situation is different today and studies shows that there are more women applying for higher-education than men, at least in Sweden. What motivates them is unknown, but according to the sociologist Pierre Bourdieu, it is always something in one’s social environment. The aim of this thesis was to examine how five female students have been motivated to apply for university and college educations, despite the fact that they are from non-academic families. Which factors such as family, friends or institutions have been most significant in their choice of education? Through interviews with five female students I was able to get an insight of their thoughts about education and why they think it is important. Also, I was able to find out what their main motivation came from. I based my research on Bourdieu’s central concepts and analyzed my results on them. The reason that I only examined female students' education choices, was because Bourdieu’s surveys most often focused on male students. I concluded that my five female students were motivated by their families. Despite the non-academic background, they managed to increase their different capital forms to succeed with the higher education. The main reason for applying for university and college educations was the hope of a better future with a well-paid job.

No description available.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera. Forskningen är av kritisk sort och influerad av Frankfurterskolans kritiska tankegångar där man anser att åskådaren blir påverkad av filmens ideologi. Den sista metoden är diskursanalysen inom vilken man anser att språket är bärare av ideologi och för att förstå samt genomskåda verket måste man blottlägga denna. Slutsatsen jag har dragit är att romska karaktärer inte porträtteras mångsidigt eller rättvist. Enligt de flesta filmerna är de en utstött grupp som inte fungerar i det amerikanska samhället. Deras påstådda kunskaper i svart magi gör dem till protagonistens ärkefiende. Representationerna utstrålar rädsla och hat. Den vita huvudpersonen står för normen och publiken nekas identifikation med någon annan grupp. De afroamerikanska karaktärerna är däremot inte lika ensidiga – två av filmerna har en negativ och stereotyp syn på gruppen medan Night of the Living Dead har en afroamerikansk protagonist. Man kan även se att gruppen inte anklagas för att vara fiender lika ofta som romska karaktärer.

Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ”invandrarfilmerna” från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ”ras” och etnicitet. Teorierna har jag hämtat från bland andra Anthony Giddens, Yvonne Hirdman, Laura Mulvey, Paulina de los Reyes, Charles Ramírez Berg och Stuart Hall. Dessutom har jag jämfört filmerna med Rochelle Wrights studie av svenska filmer med invandrarkaraktärer från 1970-1990-talet för att se om det har skett någon förändring i gestaltningen av personer från andra delar av världen. Analyserna har visat att trots att filmerna från år 2000 är regisserade av personer som själva har invandrarbakgrund, så gestaltas invandrarna generellt sätt utifrån grova stereotyper. Det mest framträdande dragen i stereotyperna är att dessa, oavsett kön, gestaltas som avvikande samt som en del i en familjegrupp. Invandrarmän framställs som barnsliga, våldsbenägna, aggressiva samt som förtryckande gentemot kvinnor. Invandrarkvinnor framställs som konstiga, maktlösa, isolerade, okunniga offer samt som underordnad gentemot män. De filmer som delvis avviker, och som därmed uppvisar förändringar jämfört med tidigare filmer, är Före stormen och Det nya landet. I Före stormen har man nämligen kastat om könsrollerna. Invandrarmannen är underordnad gentemot kvinnorna, samtidigt som han gestaltas som en helt vanlig individ. I Det nya landet gestaltar man invandrarmän på ett mer positivt sätt. Fastän dessa gestaltas som grova stereotyper, revideras de på ett påtagligt sätt. De omarbetas genom att man tillskriver invandrare fördjupade egenskaper som är oförutsägbara under filmens gång. Vidare attribuerar man dem en logik som bidrar till att åskådarna nu får tillgång till att se på invandrarmän ur ett annat perspektiv, bortom den ensidiga stereotypbilden.