Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

This thesis is a comparative study examining the goals and tasks for the Swedish upper secondary school and the influence from the European Union’s strategic work with a common education policy. To determine if there is any Europeanization the question has been raised how the strategic work from the European Union has influenced the Swedish law of education and the curriculum for the upper secondary school. As a theoretical framework, the theory of Europeanization is used to examine if there is any change in before and after the membership. The main conclusions are that there is some degree of a Europeanization of the Swedish upper secondary regarding digital competence and entrepreneurship however not as much in the social and civic competences where democracy has been a central part in Swedish education since the 1950s. The changes in the curriculum are not exclusively by the influence of the European Union. the globalisation and a change towards service society is also a key factor. When it comes to a european dimension in the education, the amount found does not reflect the expectations, compared to the ambitions set down by the European Union. What has been concluded is, even if there is a larger trend in globalisation and societal change, the European Union is a part of this inclination and has therefore influenced the upper secondary school system to a degree.

Denna studie avser att förklara EU:s motiveringar till att utöka samarbetet med Libyen i och med Malta deklarationen. Det var under ett toppmöte den 3 februari 2017 som deklarationen skapades av medlemsstaternas stats – och regeringschefer. I denna deklarationen fastställer EU att samarbetet med Libyen för flyktingfrågan ska utökas. Situationen i Libyen består av instabilitet och situationer för flyktingar och migranter präglas av missförhållanden och smuggling. Detta har fått stor uppmärksamhet i media och kritiserats av bl.a. Läkare utan gränser och Amnesty international. Det teoretiska ramverket utgår från rational choice institutionalism, mer specifikt två karaktärsdrag från den valda teorin. De två karaktärsdragen berör begreppen preferenser och institutioner. Den valda metoden för studien är en motivanalys. Två huvudsakliga motiv kunde identifieras i Malta-deklarationen: Minska den irreguljära migrationen och stoppa smugglarnas affärsverksamhet

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka diskurser som är dominerande i EU:s utbildningsvisioner om skolan i två policydokument om framtidens utbildning. Dessa jämförs sedan med den LGY 11 för att se om den svenska läroplanen är influerad av EU:s policydokument. Det vidare syftet är också att undersöka samhällskunskapsämnets plats i de undersökta dokumenten. För att undersöka studiens syfte används en diskursanalys influerad av kvalitativ innehållsanalys där läroplansteoretiska begrepp om bildningsideal bildar ett diskursivt ramverk som sedan appliceras på analysen. Studiens resultat visar att en neoliberal läroplansdiskurs är starkt dominerande i EU:s utbildningsrelaterade policydokument men att en demokratisk diskurs är dominerande i LGY 11. Vidare visade resultatet att samhällskunskapsämnet är starkt närvarande LGY 11 men har tillbakadragen roll i EU:s utbildningsrelaterade policydokument.

<p>Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning.</p><p>Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande.</p><p>Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.</p><p>Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .</p><p>Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?</p><p>Minor Thesis in Political Science, January 2008</p><p>Author : Markus Gustafsson</p><p>Tutor : Lennart Bergfeldt</p><p>Växjö University</p><p>This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:</p><p>• What is europeanization?</p><p>• How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?</p><p>• Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?</p><p>The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used.</p><p>My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes.</p><p>Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market</p>

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2008.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskaper om vilka idéer om det europeiska medborgarskapet som förmedlas i undervisning om Europeiska unionen. Detta görs genom att studera svenska läroböcker för gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning. Särskilt fokus för analysen ligger vid hur texterna ger uttryck för idéer om medborgares deltagande i EU samt om de beskriver en europeisk tillhörighet och identitet. Detta görs med utgångspunkt i teorin om aktivt medborgarskap. Analysen visar att läroböckerna beskriver det europeiska medborgarskapet både som en status med tillhörande rättigheter och som olika typer av deltagande. Dock beskrivs deltagande främst som en medborgerlig rättighet bland andra och inte i termer av skyldigheter. Analysen visar även att läroböckerna uppmanar eleven att kritiskt reflektera och ta ställning i frågor rörande EU. Detta resultat står i kontrast mot tidigare forskningsresultat som uppvisat att objektiva och okritiska redogörelser av EU dominerar i läromedlen. Slutligen visar analysens hur majoriteten av läroböckerna inte för några direkta resonemang om en europeisk identitet men att flera läroböcker beskriver en gemensam europeisk historia och delade grundläggande värden som fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.