EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka faktorer som påverkar att människor migrerar inom den europeiska unionen. Data över in och utflöden av människor har samlats in för varje medlemsstat och använts i en regression som beroende variabel. Som oberoende variabler användes faktorer som kunde tänkas ha en påverkan på människors beslut att migrera eller inte för vilka data för varje land också samlats in. Faktorer som använts är arbetslöshet, utbildningsnivå, och ekonomisk tillväxt. En dummy variabel har använts för att skilja på de 10 "nya" medlemsstaterna och den 15 som var medlemmar innan 2004. De 10 senast blivna medlemmarna har en etta, och de tidigare 15 medlemmarna en nolla. För att analysera resultaten har human kapital modellen och Todaros migrationsmodell använts.</p>

<p>The purpose of this thesis is to investigate if the trade flows within the European Union are affected by the environmental policies within the union. An environmental sensitivity index (IESP) is used as explanatory variable, with export and import shares respectively as dependent variables. The trade flow data is collected from the OECD database for the years 1995 to 1998, and is used in a regression analysis together with IESP data from the same years. The analysis covers 15 European Union member countries. The result from the regression analysis shows a positive relationship between IESP and trade flows. However, our values did not turn out to be significant, much due to the low number of observations and too few explanatory variables.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om handelsflödena inom den Europeiska Unionen påverkas av miljöpolitiken inom unionen. Ett index som mäter miljökänslighet (IESP) används som förklarande variabel, med export respektive import som beroende variabler. Data om handelsflöden är hämtade från OECDs databas och täcker åren 1995-1998. Dessa data används i en regressionsanalys tillsammans med IESP data från samma period. Analysen täcker 15 medlemsländer från den Europeiska Unionen. Resultaten från regressionsanalysen pekar på ett positivt samband mellan handelsflöden och IESP. Tyvärr blev våra värden ej signifikanta, mycket beroende på för få observationer och förklarande variabler.</p>

<p>Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med</p><p>denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?</p> / <p>On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?</p>

<p>Abstract</p><p>The aim with this essay has been to investigate if Sweden’s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.</p><p>My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?</p><p>My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden’s relations against the European Union?</p><p>I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.</p><p>The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting. Decisions and public opinions take places in other ways than in the statements of government policies.</p><p>Keywords: The European Union, the statement of government policies, the swedish EU-membership and agenda-setting.</p><p>Nyckelord: Den Europeiska Unionen, regeringsdeklarationer, det svenska EU-medlemskapet och “agenda-setting."</p>

<p>The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.</p>

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Migrationen inom Europeiska Unionen har ökat de senaste åren vilket även har påverkat migrationen till Sverige, hemlösa EU-migranter som ofta är socialt utsatta är idag ett förekommande inslag i stadsbilden. Hälsa kan upplevas på olika sätt och det är viktigt att studera denna grupps upplevelser av hälsa då det finns sparsamt med forskning på området. Studiens syfte var att utforska hur EU-migranter upplever hälsa. En kvalitativ metod har använts där data bestod av semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre kategorier; Upplevelser av hälsa, Upplevelser av ohälsa samt Upplevelser av social och ekonomisk utsatthet. Studiedeltagarna upplevde god hälsa främst som avsaknad av sjukdom och som förmåga att arbeta, ohälsa upplevdes främst som känsla av sjukdom, orkeslöshet och smärta. Att lida av psykisk ohälsa upplevdes som värre att drabbas av än fysisk ohälsa. Avsaknad av sjukförsäkring beskrevs av deltagare som att vara utestängd från sjukvården och upplevdes som svårt. Studiens resultat är användbart för hälso- och sjukvårdspersonal i bemötandet av hemlösa EU-migranter. / Migration within the European Union has increased in recent years, this has also affected the migration to Sweden, homeless EU-migrants who are often socially vulnerable are now an occurring sight in the city. Health can be experienced in different ways and it is important to study this group's experiences of health since few previous studies have focused on this topic. The study's aim was to explore how EU-migrants experience health. A qualitative method has been used where data consisted of semi-structured interviews and content analysis resulted in three categories: Experiences of health, Experiences of illness, and Experiences of social and economic vulnerability. Study participants experienced good health mainly as the absence of disease and the ability to work, illness was perceived primarily as a feeling of disease, fatigue and pain. Suffering from mental illness was perceived as worse than suffering from physical illness. Lack of medical insurance was described by participants as being excluded from healthcare and was perceived as difficult. The study results are useful for health professionals in the caring for homeless EU migrants.

Denna studie undersöker europeiseringen av svenska politiska partier från 1998 till 2016. Syftet har konkretiserats i frågeställningen ”På vilka sätt har svenska politiska partiers skrivande om samt inställning till EU-medlemskapet och unionen generellt utvecklats över tid?” och dess underfråga ”Har en europeisering av dessa partier skett?”. Det empiriska materialet har erhållits med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ ansats i form av text- och innehållsanalys, och har innefattat Vänsterpartiets, Centerpartiets och Liberalernas partiprogram och valmanifest. De mätpunkter som har varit i fokus är omfång, inställning och policy vs. polity. För att analysera materialet användes europeiseringsteorin. Studieresultaten visade att samtliga partier har europeiserats inom åtminstone en av mätpunkterna. I Vänsterpartiet syns en svag europeisering vad gäller omfånget av vilket de nämner EU eller ord kopplade till unionen, i Centerpartiet syns en europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet och i Liberalerna syns en svag europeisering vad gäller inställningen till EU och det svenska medlemskapet såväl som vad gäller indelningen av olika politikområden kontra unionen i sig. Slutsatserna som dragits är att Europeiska unionen alltså har påverkat de svenska politiska partierna, men att denna europeisering tar tid och är väldigt varierande beroende på parti, mätpunkt och årtal. / This study examines the Europeanisation of Swedish political parties from 1998 to 2016. The purpose has been concretised in the research question “In what ways have the Swedish political parties’ writing of and attitude towards the EU-membership and the Union in general developed over time?” and its sub question “Has a Europeanisation of these parties occurred?”. The empirical material has been obtained by both a qualitative and a quantitative approach in the form of text and content analyses, and has included the Left Party’s, the Centre Party’s and the Liberals’ party platforms and manifestos. The measurement points that have been in focus are range, attitude and policy vs. polity. To analyse the material the Europeanisation theory was used. The study results showed that all parties have been Europeanised in at least one of the measurement points. In the Left Party a weak Europeanisation regarding the range of which they mention the EU or words linked to the Union was visible, in the Centre Party a Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership was visible and in the Liberals a weak Europeanisation regarding the attitude towards EU and the Swedish membership as well as regarding the dividing of different political areas contra the Union itself was visible. The conclusions that have been drawn are that the European Union thus have affected the Swedish political parties, but that this Europeanisation takes time and is very varying depending on party, measurement point and year.