Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskolan och på individuella programmet på gymnasiesärskolan talar om hur de arbetar för att utveckla elevers kommunikation och vilka arbetssätt de beskriver att de använder i den dagliga undervisningen. Studien syftar vidare till att undersöka vilka strategier lärarna beskriver att de använder för att utveckla elevers kommunikation samt hur en god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö kan underlätta för elevernas kommunikation.Studien utgår från en kvalitativ metod där data samlats in genom 9 intervjuer med lärare som arbetar på grundsärskolans ämnesområden och på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna är väl insatta i olika alternativ och kompletterande kommunikationsredskap (AKK-redskap). De använder tecken som stöd, bildstöd, pekprat, samtalsmatta och kommunikationskartor samt digitala verktyg. Lärarna förstärker AKK-redskapen med att använda tecken och talat språk. Majoriteten av lärarna saknar kartläggningsmaterial för att dokumentera elevernas kommunikation. Resultatet visar att den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön är viktig och lärarna återkommer till deras betydelse. Lärarna betonar vikten av att bygga upp stöd runt elever i varje lärmiljö. Det är betydelsefullt att lära känna varje elev och deras kommunikationssätt för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Slutsatsen är att det är viktigt att man som lärare har god kunskap om flera olika AKK-redskap så att varje elev kan få förutsättningar att hitta rätt kommunikationssätt. Det är också betydelsefullt att hitta elevernas sätt att kommunicera så att de får rätt redskap för att kunna uttrycka sig och att de befinner sig i lärmiljöer som är anpassade efter varje elevs olikhet. Vår förhoppning med studien är att den ska belysa betydelsen av fördjupad kunskap om AKK samt arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön. / The purpose of the study is to investigate how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities and in the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities work to develop students' communication and what working methods they use in their daily teaching. Furthermore, the study aims to investigate what strategies teachers use to develop students' communication and how a good physical, educational and social learning environment can facilitate students' communication. The study is based on a qualitative method where data is collected through 9 interviews with teachers working in the subject areas of the compulsory school for pupils with learning disabilities and on the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The results have been analyzed from a sociocultural perspective and it shows that teachers are proficient in various AKK tools. They use signs as support, image support, touch talk, conversation mat and communication maps. They also use digital tools. Teachers reinforce the AKK tools by using signs and spoken language. The majority of teachers lack material to investigate and to document students' communication. The results also show that all three learning environments are important, and teachers keep mentioning their importance. Teachers stress the importance of building support around the student in each learning environment. It is important to get to know each student and their means of communication in order for the students to develop their communicative skills. The conclusion is that it is important that teachers have good knowledge of several different AKK tools so that each student can have the right conditions to find the right means of communication. It is also important to find the student's communication so that they have the right tools to be able to express themselves and that they are in learning environments that are adapted to their individual differences. Our hope with the study is that it will highlight the importance of in-depth knowledge of AKK and the work to remove obstacles in the learning environment.

Dagligen bedömer människan sin omgivning utifrån sina fem sinnen. Då ett intryck ges från omgivningen sker en process, signaler skickas till hjärnan via nerver ifrån det sinne som stimulerats. På grund av den olika uppsättningen nervceller upplevs samma intryck skilt bland människor. I textilproduktion används visuell bedömning genom hela produktionsprocessen, från garn till färdig vara där tyget slutligen kontrolleras i sin helhet vid avsyningen. Avsyningsprocessen sker vid ett avsyningsbord där en operatör matar fram tyg på bordet. Frammatningen stoppas då fel upptäcks och de märks ut med hjälp av felkoder. Att avsyna och bedöma fel kan vara mycket svårt då uppfattningen om hur något ser ut är individuellt och således tolkas det som granskas olika. AB Ludvig Svensson har utformat uppdraget som går ut på att studera företagets bedömningsgrunder för tyg och utveckla dem för att kunna hantera svårbedömda fel. Företaget sorterar in svårbedömda fel i något de kallar en gråzon. Gråzon är oftast en benämning för ett svårdefinierat område.För att få en förståelse för var och hur fel uppstår i produktionen har observationer gjorts på företaget där hela textilprocessen studerats. Genom samtal med berörd personal och analyser av felvaror har bedömningsunderlag utvecklats. Bedömningsunderlaget går ut på att ge avsyningspersonalen så mycket information och kunskap som möjligt för en enklare bedömning. Studien har visat att gråzonen kan delas in i två delar, gråzon 1 och gråzon 2. Gråzon 1 behandlar tydliga fel där felkällan är okänd och gråzon 2 behandlar otydliga fel där den eventuella felkällan är känd. För att eliminera gråzon 1 ligger fokus på att ge avsyningspersonalen så mycket information om varan och dess processer som möjligt. Gråzon 2 kan minskas med hjälp av designbeskrivning om hur varan ska upplevas vid avsyningen. Beskrivningen placeras på ett textilt referensprov som avsynaren alltid använder vid syning av en vara.Daily man's surroundings are evaluated based on their five senses. When an impression is given from the surroundings a process starts, signals are sent to the brain via nerves from the stimulated sense. Due to the different set of neurons the same impression is experienced differently among people. In textile production visual evaluation is used throughout the entire production process, from yarn to finished product, in which the fabric finally is checked in its whole at the inspection. The inspection process occurs at an inspection table where an operator feeds the fabric on to the table. The feeding is stopped when defects are discovered which are marked by defect codes. To inspect and evaluate defects can be very difficult when the perception of how something looks is individual and therefore what is examined is interpreted differently.AB Ludvig Svensson has designed the mission that is to study the company's evaluation criteria’s for fabric and develop them to be able to deal with imponderable defects. The company sorts imponderable defects into what they call a gray zone. Gray zone is usually a term used to describe an elusive area.To gain an understanding of where and how defects occurs in the production observations have been made at the company where the whole textile process has been studied. Through conversations with concerned staff and analysis of products with defects, evaluation material has been developed. The evaluation material is meant to give the inspection staff as much information and knowledge as possible for an easier evaluation. The study has shown that the gray zone can be divided into two parts, gray zone 1 and gray zone 2. Gray zone 1 process clear defects where the defect source is unknown and gray zone 2 process unclear defects where the possible defect source is known. To eliminate gray zone 1, focus lays on providing the inspection staff with as much information about the product and its processes as possible. Gray zone 2 can be reduced with the help of a description from the designer of how the product should be experienced at the inspection. The description is placed on a fabric reference sample that the inspector always uses during the inspection process. / Program: Textilingenjörsutbildningen

No description available.