<p>Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.

Berättandet och berättelser är ett flexibelt pedagogiskt redskap. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning berättelser används i språkundervisning. Vi har valt lärare med engelska som inriktning för att få ett bredare underlag då näst intill alla elever läser detta ämne.Vi undersöker hur språklärare med engelska som huvudinriktning jobbar med berättelser i sin undervisning, vilka positiva effekter ser de av berättelser i sin undervisning och hur de jobbar med dem. Av vår litteraturgenomgång framgår det att berättelser och berättande har positiva effekter i engelskundervisning och ökar ordförrådet, samtidig som metoden förbättrar relationen mellan elever och lärare. Samtliga lärare i vår undersökning jobbade med berättelser och menade att man genom berättelser åstadkommer variation i undervisningen samtidigt som man motiverar eleverna. Nackdelar med berättelser i engelskundervisning var att det var svårt för lärare att hitta rätt material som kunde anpassas till alla språknivåer i samma grupp.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka språksituationen och grammatiken i examensarbeten publicerade vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet för att möjliggöra en språkdidaktisk kommentar om grammatikundervisning. Den didaktiska kommentaren syftar till att peka på var behov av undervisning finns hos elever och studenter, vilket då vägleder engelsklärare. Dels undersöks hur många examensarbeten som skrivits på engelska mellan åren 2008 och 2015, dels undersöks grammatiska fel som förekommer i ett urval från 14 av uppsatserna. En värdering av felens allvarsgrad görs med stöd från tidigare forskningsundersökningar om modersmålstalares uppfattningar om grammatiska fel.  Som metod används felanalys för att insamla, identifiera, kvantifiera, förklara och värdera felen. Materialet är insamlat från DiVA och samtliga uppsatser är skrivna vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet. Målspråkets grammatiska normer är vad felen analyseras och värderas utifrån.  Resultatet är att engelska används i högre grad i examensarbeten under 2015, att samtliga uppsatser innehåller grammatiska fel men att frekvensen därav skiljer sig, att de vanligaste grammatiska felen involverar S/V-kongruens, prepositioner och verb, samt att de vanligaste felen som finns i uppsatserna graderas allvarliga av modersmålstalare. Slutsatserna i undersökningen är att språkval på universitetet med fördel kan ses över, men att enkom skriva på svenska inte är lösningen då syftet med engelskan är att sprida undersökningar utanför Sverige. Slutsatserna är även att fel förekommer i samtliga uppsatser trots att de bör vara noggrant genomlästa, samt att de vanligaste felen i uppsatserna är allvarliga fel, vilka kan påverka en läsares uppfattning om uppsatsen och skribenten. Didaktiskt pekar undersökningen på områden inom engelsk grammatik där flest fel görs och där undervisning, både på gymnasienivå och universitetsnivå, kan minska dessa. Formell grammatikundervisning, vilket visat positiva resultat i tidigare studier, skulle kunna minska de fel som förekommer, därmed är studien av vikt för utbildningsvetenskapen och språkdidaktiken.