Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.

Barn i språkliga svårigheter kan ha svårt att lära sig ett främmande språk, i synnerhet engelska med sin djupa ortografi. De kan stöta på dessa hinder utifrån svårigheter på sitt modersmål. Samtidigt är problemet att det finns för lite tid för inlärning, tiden för engelskundervisning är begränsad i skolan. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur undervisningen i engelska kan tillgängliggöras för elever i språklig sårbarhet och vilka svårigheter som kan uppstå men även vad som fungerar. Vi har därför genomfört intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare kan undanröja hinder och göra engelskundervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. De intervjuade lärarna lyfte fram de svårigheter som de har uppmärksammat. De menade att det handlar om alltifrån språkängslan till hur delaktiga eleverna är under lektionerna. I resultatet framkom att eleverna upplevs som osäkra gällande uttal och stavning samtidigt framkom att uttalsträning inte får så stor del i undervisningen som stavning får. Flera av lärarna framhöll även tidsaspekten som ytterligare en påverkansfaktor vilken kan vara svår för dem att förhålla sig till. För att tillgängliggöra undervisningen och undanröja de faktorer som kan utgöra ett hinder för lärandet uttrycker lärarna vikten av tydliga stödstrukturer för innehåll och arbetssätt. De lyfter vikten av anpassning av undervisning och material utefter elevernas behov samt gruppens betydelse och vikten av goda relationer och trygghet. Detta kan i slutändan gynna alla elever.

The purpose of this qualitative study is to compare five teachers’ beliefs about their students’ learning of vocabulary and compare that with current theories and recommended practices in the field. The method for collecting data was semi-structured interviews with teachers who teach English in both lower secondary and upper secondary schools in Sweden. The data from these interviews were then analyzed by way of thematic analysis. The results were then compared with previous research in the field of vocabulary learning drawing on studies and works of researchers such as Stuart Webb and Paul Nation among others. The results reveal a lot of similarities with the latest research on vocabulary learning. The findings of this study also indicate some differences between teacher beliefs and research. Apart from research done in the field of vocabulary learning this study has also taken the proven experience of the teachers into account. Since this study is of a qualitative kind, these results cannot be generalized in regard to Swedish teachers of English as a group but rather what some of them portray when talking on the topic of vocabulary.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.