Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys.Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk. Slutsatsen är att som språklärare måste man alltid vara uppdaterad vad gäller språkdidaktikisk forskning för att ha kunskap om hur läromedlen ska tolkas på rätt sätt.

Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.

Barn i språkliga svårigheter kan ha svårt att lära sig ett främmande språk, i synnerhet engelska med sin djupa ortografi. De kan stöta på dessa hinder utifrån svårigheter på sitt modersmål. Samtidigt är problemet att det finns för lite tid för inlärning, tiden för engelskundervisning är begränsad i skolan. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur undervisningen i engelska kan tillgängliggöras för elever i språklig sårbarhet och vilka svårigheter som kan uppstå men även vad som fungerar. Vi har därför genomfört intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare kan undanröja hinder och göra engelskundervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. De intervjuade lärarna lyfte fram de svårigheter som de har uppmärksammat. De menade att det handlar om alltifrån språkängslan till hur delaktiga eleverna är under lektionerna. I resultatet framkom att eleverna upplevs som osäkra gällande uttal och stavning samtidigt framkom att uttalsträning inte får så stor del i undervisningen som stavning får. Flera av lärarna framhöll även tidsaspekten som ytterligare en påverkansfaktor vilken kan vara svår för dem att förhålla sig till. För att tillgängliggöra undervisningen och undanröja de faktorer som kan utgöra ett hinder för lärandet uttrycker lärarna vikten av tydliga stödstrukturer för innehåll och arbetssätt. De lyfter vikten av anpassning av undervisning och material utefter elevernas behov samt gruppens betydelse och vikten av goda relationer och trygghet. Detta kan i slutändan gynna alla elever.

The purpose of this qualitative study is to compare five teachers’ beliefs about their students’ learning of vocabulary and compare that with current theories and recommended practices in the field. The method for collecting data was semi-structured interviews with teachers who teach English in both lower secondary and upper secondary schools in Sweden. The data from these interviews were then analyzed by way of thematic analysis. The results were then compared with previous research in the field of vocabulary learning drawing on studies and works of researchers such as Stuart Webb and Paul Nation among others. The results reveal a lot of similarities with the latest research on vocabulary learning. The findings of this study also indicate some differences between teacher beliefs and research. Apart from research done in the field of vocabulary learning this study has also taken the proven experience of the teachers into account. Since this study is of a qualitative kind, these results cannot be generalized in regard to Swedish teachers of English as a group but rather what some of them portray when talking on the topic of vocabulary.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen. Genom att utgå ifrån att någon form av inlärning har inträffat tillfrågas eleverna om hur denna har skett. Resultatet visar att den deduktiva grammatikundervisningen tycks gynna flickor av både svensk och utländsk bakgrund. / This degree project is based on four questions and one hypothesis about the effects of deductive grammar instruction on the interlanguage of pupils who are learning German. The study attempts to show whether the deductive method favours a certain group of pupils due to ethnicity and gender. The study consists of a Grammaticality Judgement Test and a set of interviews conducted on pupils who are learning German as their optional choice of a foreign language in the upper primary school years 8 and 9. The grammatical structures that the pupils are tested on were taught spring term 2008 in connection with the regular German language lessons. By assuming that some kind of learning has occurred, the pupils were asked to explain how it took place. The results show that the deductive grammar instruction appears to favour girls with Swedish background as well as girls with a foreign background.