Arbetet utgår från att ge barn ett alternativ på kläder som inte bestämts till ett visst kön genom att arbeta med färgsättning, illustration och sedan mönsterkonstruktion. Detta mönster ska sedankunna appliceras på barnkläder. Problemet idag ligger i att kläder och andra identitetsgivande ting kan begränsa barnen i att kunna vara den man är. Det finns en stark könsuppdelning av färg i butikeroch i marknadsföring för kläder och leksaker. Syftet med det här arbetet är att erbjuda ett alternativ på barnkläder som inte utgår ifrån en könsstereotypisk färgssättning.Utifrån en workshop tillsammans med förskolebarn har ett mönster arbetats fram i syfte att användas på kläder för 4-7 åringar. Barnen ska inte känna sig hindrade att använda färger, vare sig man är pojkeeller flicka. Alla barn ska kunna ta färgen tillbaka! Det här är ett inlägg i genusdebatten för ett mer jämställt samhälle.

No description available.

No description available.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar på vilka olika metoder som finns för att förstärka uttrycket i en bild med hjälp av olika färger. Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sätt att arbeta med färg för att förstärka eller förändra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt används inom området färg samt arbetat både praktiskt och analytiskt med färgsättningar av egna mönsterkompositioner. De frågeställningar som behandlats är: på vilka olika sätt kan man förändra uttrycket i en komposition med hjälp av olika kombinationer av färg? Hur benämner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet? Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i ämnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom områdena färg, färgsättning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med färgsättning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa där jag använt mig av de begrepp jag lärt mig under arbetets gång. Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av området färg och dess begrepp samt också en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid färgsättning. Mitt praktiska arbete med att prova några av dessa studerade metoder har resulterat i fyra bildexempel där jag jämför två olika sätt att färgsätta en komposition. I analysen av bilderna använder jag mig av min nya kunskap inom området. Att utforska färgens betydelse för uttrycket i en komposition har varit både lärorikt och intressant och har gjort att jag även känner viss nyfikenhet inför att i ett framtida arbete studera på vilka sätt formen har betydelse.

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger. Det visade också att ämnet engagerar barn och vår studie bidrog till öppnare klimat i barngruppen. En slutsats är att genusinriktat arbete kan bidra till positiva förändringar.

Bakgrund: Färg påverkar och berör människor på olika sätt. Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använ-da färg i vår miljö. Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus men det är sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser. Syfte: Att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsåg patienter i ål-dern 20-60 år. Tidigare forskning när det gäller vuxna patienter är begränsad men det finns forskning på äldre och äldre med Alhzeimerssjukdom som visar att färg har betydelse.Metod: Data har samlats via en enkätundersökning som genomfördes på en kirurgisk akut-vårdsavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Datainsamlingen pågick i 10 veckor under början av året 2009 och 60 enkäter samlades in. Resultat: De flesta deltagarna i enkätundersökningen hade lagt märke till färgsättningen i patientsalen, däremot visade det sig att bara hälften tyckte att färgen hade betydelse för sjukhusvistelsen. Vidare tyckte en tredjedel att färg inte hade någon betydelse alls.Nyckelord: Färg, färgterapi, färguppfattning, hälsa, miljö, miljöplanering, miljöterapi / Background: Colour affects and touches people in different ways. The purpose of todays research concerning colour is to improve the knowledge of how we are affected by colour, and how we can use colour in our surrounding environment in a good way. It is known from previous studies that the environment affects healing, but it is not until recently that this knowledge has been utilized when designing hospitals. However, the importance of the physical environment is rarely considered when evaluating hospital stays or health care. Purpose: The purpose of the study is to highlight whether the existing colour of patient rooms affect inpatient adults in terms of their security, well-being and patient satisfaction. The research sample was of adults between the ages of twenty to sixty years. Research con-cerning the significance of colour in adult patients is limited, however there is research re-garding elderly with or without Alzheimers disease showing that colour is of significance. Methods: In this study a quantitative approach was used and data was collected using ques-tionnaires as a tool. The study was conducted in an acute surgical ward in a teaching hospital located in the southern part of Sweden. The collection of research data continued for a pe-riod of ten weeks in the beginning of the year 2009 and 60 questionnaires was collected. Results: It was found that the majority of the participants in the study had noticed the colour settings of the room. On the other hand, only half of the participants thought colour was of significance during their hospital stay. Furthermore, one third was of the opinion that colour did not have any importance at all. Keywords: Color, color perception, color therapy, environment, environment design, health, milieu therapy.

Vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Kan den ändra sättet som vi upplever de fantastiska miljöer spelutvecklare skapat? Det här arbetet undersöker det. Grundat på färglära och forskning så stakas först bakgrunden till det här arbetet ut med problemformuleringen; vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Genomförandet av det här arbetet skedde med hjälp av en skapad spelsimulering i Unreal Development Kit. Denna simulering tillåter undersökningen att emulera samma situation som en vanlig spelare skulle befinna sig i en spelmotor. Samtidigt som undersökningens respondenter spelade spelet så deltog de i den kvalitativa intervjun och svarade på de frågor som förberetts. Resultatet av undersökningen gav en intressant inblick i hur himlen kan påverka en spelmiljö men också hur den är begränsad. I slutsatskapitlet så presenteras slutligen de upptäckter som gjorts i samband med undersökningen.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta. Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut.  Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Resultatet visar också att inga barn hade på ett direkt sätt fått vara delaktiga i utformandet av interiören.

Omgivningen har stor påverkan till hur ett barn skapar könstillhörighet. Färg är ett huvudsakligt fenomen till hur barn formar och anpassar sig i samhället. Föräldrars åsikter om färg och samhälle är starkt förknippade med barns uppväxt och framtida sexuella läggning. Vilka erfarenheter ett barn får baseras främst på dess närmaste omvärlds åsikter där barnet ständigt befinner sig. Studiens syfte var att undersöka om dessa åsikter från föräldrarar påverkar deras söners färgval i klädsel. Genomförandet har utförts utifrån kvalitativt semistrukturerade intervjuer med föräldrar till söner i förskoleåldern. Studien har inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt, där forskaren betraktar människors delade föreställningar om fenomen. Studien innefattade fyra föräldrapar och varje föräldrapar intervjuades enskilt i deras hem. Informanternas olika uppfattningar och synsätt om färg som symbol för homosexualitet och kön synliggjordes i resultatet. Av resultatet framkom hur föräldrar hade personlig inverkan på sönernas färger på klädseln, då föräldrarna inhandlade dem. Sönerna tilläts bära valfria färger på kläderna dock menade föräldrarna hur samhällets förutbestämda könssterotypiska färgkoder hade den främsta effekten, på vilka färger som befanns i deras söners klädsel. Föräldrarna tydliggjorde hur färger under tidigare årtionden kan ha symboliserat homosexualitet, men inte lika markant i dagens samhälle.

Jag har upptäckt att tillvägagångssättet för mitt musikskapande varit detsamma under en längre period. Det utgår vanligen från en melodislinga som jag sedan överför till ett instrument eller sång. I det här arbetet har jag valt att utmana mig själv genom att komponera musik utifrån associationer kring olika färger, för att se hur detta påverkar mitt musikskapande när utgångspunkten för skapandet inte varit någon musikalisk referens. Syftet med det här projektet är att ta reda på hur min kompositionsteknik utvecklas när jag komponerar musik utifrån associationer kring färger. Jag valde fyra olika färger att utgå ifrån vilket resulterade i fyra olika kompositioner, som jag sedan spelade in under en live-session. Detta arbetssätt har öppnat mina ögon för nya kompositionstekniker, bland annat genom att hitta olika tillvägagångssätt att överföra associationer kring färg till musik. Jag har kommit till insikt med att begränsningar kan främja kreativiteten istället för att hämma den.