<p>Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord</p><p>är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje.</p><p>Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom</p><p>att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna,</p><p>få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att</p><p>följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till</p><p>matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen.</p><p>Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av</p><p>procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att</p><p>utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa</p><p>problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är</p><p>färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet</p><p>tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.</p>

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed.   Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning.   Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort. Vidare visar studien att de redovisningsposter som inneburit störst problematik är komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde vilket enligt denna studie har lett till en ökad revisionsinsats för auktoriserade revisorer och som därmed påverkat revisorernas arvode. Studien visar att majoriteten av revisorerna ansåg att införandet av ett nytt regelverk påverkat revisorernas bedömningsprocess men att införandet av det nya regelverket inte påverkat deras revisionsverktyg.   Denna studies teoretiska bidrag är att bygga vidare på tidigare forskning som visar att det är främst i övergångsfasen som revisorernas arbetsinsats ökar vid förändrade redovisningsregler. Det praktiska bidraget är att förändringen främst får genomslag för fastighetsbolag och inte för revisionen.   Studien har gett upphov till förslag på vidare forskning gällande huruvida, de facto, bedömningarna gjorts vid övergången. Ytterligare ett förslag till vidare forskning kan vara att överföra studien på en annan bransch för att se om revisorerna upplever samma utmaningar.

<p>Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.</p>

<p>Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.</p>

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.

Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan ett företags produktionsfilosofi och utformningen på ekonomistyrningen som nyttjas. Ekonomistyrningen är dock trögrörlig och förändras oftast inte i samma takt eller utsträckning som verksamheten. Detta kan skapa problem då de initiativ som företaget vill genomföra får bättre genomslagskraft om de stöds av ekonomistyrningen. Kretskort AB har påbörjat en implementering av Lean och har ännu inte sett några förändringar i ekonomistyrningen. Efter de förändringar som har skett borde det dock finnas behov för en anpassad ekonomistyrning.  Syfte: Syftet med denna studie är att fastställa vilka behov av förändrad ekonomistyrning som har uppstått vid implementeringen av Lean vid Kretskort AB. Vidare syftar studien att svara på hur Kretskort ABs ekonomistyrning kan utformas för att på ett bättre sätt stödja Lean i framtiden.  Metod: För att uppnå studiens syfte genomfördes en fallstudie på en stor kontraktstillverkare av elektronik. Undersökningen är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer med ett flertal anställda på Kretskort AB.  Resultat, slutsatser: Trots att Kretskort ABs ekonomistyrning på många plan var stödjande för Lean redan innan implementeringen har vi ändå i studien funnit flera behov av förändringar i denna. Förändringarna gäller många delar av ekonomistyrningen där vissa redan tillgodosett medan andra kvarstår. / Background: There is a connection between the company's production philosophy and their management accounting. However, the management accounting is sluggish and does not change at the same rate or extent as the business does. This can create problems since the intiative will have a better chance of working if the management accounting supports it. Kretskort AB has started implementing Lean but has not yet seen any changes in their management accounting, however after the changes there might be a need for a customized system.  Purpose: The purpose of this study is to affirm the need for change in management accounting that has arisen since the implementation of Lean had begun at Kretskort AB. Furthermore, the study aims to answer how Kretskort ABs management accounting can be designed to better support Lean in the future.  Method: To fulfill the purpose of the study a case study was conducted on a large contract manufacturer specializing in electronics. This is a qualitative study and the data collection was conducted through interviews with a variety of employees at Kretskort AB.  Result, conclusions: Although Kretskort ABs management accounting were supportive of Lean before implementation the study still found a need for change in several aspects of their management accounting. The changes can be found in a variety of places in the organization and some have already been met while others remain.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Background: Being subjected to an extensive burn injury affects the victim´s physique, social life and its psyche. A burn injury can be determined as a trauma. Burn injuries often make the patient suffer from pain, anxiety and lack of a social life. Sister Callista Roy´s theory was used to analyze the result of the study. One of her goal is to promote the adaptive function of self-perception. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients with extensive burns and their families experienced the return to daily life. Method: This literature review is based on four qualitative and four quantitative scientific articles. Results: The results showed that family support played a major role in the patient´s life after the burn injury, it is important for the further rehabilitation. Burned patients use different coping strategies to solve this particularly traumatic situation. Several of the burn victims experienced an altered self-image as a burn injury changes the appearance. Many felt that it restrained them from participating in social contexts. Result is based on three different themes: I and myself, I together with my family and I together with the society. Conclusion: Patients and their family adapt to changes in their daily life different. Development of strategies was important to be able to return to daily life. Therefore, it is important for nurses to provide information on different strategies.