De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna. Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft. Arbetskraften tenderar till att saluföra sin arbetskraft utifrån olika belöningssystem till arbetsgivare som är villiga att betala, flera arbetsgivare flyger in arbetskraft till sin verksamhet.

SammanfattningSyftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.

Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.Nyckelord: medforskande, förskollärare, det förändrade uppdraget, normer, subjektskapande, diskursanalys

Denna studie syftar till att få en djupare förståelse över hur användningen av digitala system och hjälpmedel inverkar på arbetet för undersköterskor i hemtjänsten. Detta då digitaliseringen har enligt tidigare forskning visat på att digitalisering både kan frigöra mer tid men även bli en belastning för omsorgspersonalen. Hemtjänsten som har under åren blivit allt mer tidspressad och konkurrensutsatt och kraven på kunskaper har ökat då vi blir allt äldre och sjukare idag. Via en kvalitativ intervjustudie utförd i två grupper i Borås Stad undersöktes huruvida de digitala systemen inverkade på omsorgspersonalen samt hur de uppfattade de digitala systemen påverkan. Studien berör även hemtjänstens förändrande arbetsvillkor för att kunna öka förståelsen för hur digitalisering påverkar det dagliga arbetet. Materialet har analyserats och tematiserats och resultatet presenteras i 4 olika teman En vanlig arbetsdag, Inverkan och synen på digitala hjälpmedlen och systemen i det dagliga arbetet, Påverkan i kvalitet och effektivitet och ökade krav och Känslan av kontroll och stöd. Studiens resultat visade på att undersköterskorna i det stora hela har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg men det tar tid och att arbetet med digitala system måste integreras mer i undersköterskornas yrkesroll och utbildning då synen på att arbeta digitalt till stor grad står utanför undersköterskornas egna uppfattning av deras yrkesroll. / This study aims to gain a deeper understanding of how the use of digital systems affects the work of home nurses. This is because digitization has, according to previous research, shown that digitization can both release more time but also become a burden for healthcare personnel. The home care service, which in the meantime has become increasingly time-consuming and competitive, and the demands for knowledge have increased since we are today getting older and sicker.  Thru a qualitative interview study conducted in two groups in Borås City, it was examined whether digital systems affect healthcare personnel and how they perceive the impact of the digital systems. The studies also affect the changing service conditions of the home service to increase understanding of how digitalization affects daily work. The materials have been analyzed and the result is presented in 4 different themes A ordinary working day, Impact and view of digital aids and systems in daily work, Impact on quality and efficiency and increased requirements and Characteristics of control and support. The study's results showed that the nurses in general have a positive view of the work with digital tools, but it takes time and that the work with digital systems must be integrated more into the nurses 'professional role and education, since the view of work digitally stands largely outside the nurses' own view of their professional role.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde. Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser. Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn. Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser. Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor. Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.

<p>Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.</p><p>Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.</p><p>Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.</p><p>Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor.</p><p>Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.</p>

The purpose of this study was to investigate womens experience of yoga. The study applied a qualitative approach with thematical analysis. Six women in varying ages was interviewed and during the beginning of this study they participated in a yoga course. The analysis led to four themes: A different view of life, Demands and increased self-esteem, Body and emotion and Resistance and demands. The results showed that the women experience several positive effects of yoga like increased strength, calm, harmony and increased self-esteem. They also experience transpersonal experiences and altered states of consciousness to some degree. The results also show that the women feel some kind of resistance to yoga but this resistance overcomes because of motivational factors. The conlcusions are that the participants experiences agrees with previous research but other factors may affect the the experiences that are stated. More research in how altered states of conssciousness can affect self-esteem is proposed and also research in what motivates people to do yoga.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

Under året 2023 som denna rapport skrivs har covid-19 pandemin till slut planat ut någorlunda och samhället har börjat återgå till det nya normala. Covid-19 pandemin var en lång utdragen tid som i vågor påverkade världen, Sverige var ett av det länder som blev påverkat och det land som studien tar sin utgångspunkt ur. Något som blev märkbart under pandemin var hur de flesta organisationer blev tvungna att införa distansarbete till följd av de rekommendationer och restriktioner som gällde. Att organisationerna behövde införa distansarbete innebar att de anställda även fick genomgå större förändringar i sitt arbetsliv, så som att arbetet på plats övergick till att bli i princip helt och hållet på distans och även i stort blev helt digitalt. Trots att det varit väldigt populärt att undersöka hur covid-19 pandemin påverkat anställda i olika aspekter under de senaste åren, har det i denna studie identifierats väldigt lite forskning som undersöker specifikt hur anställdas organisatoriska identifiering påverkats av förändrade arbetsformer. Vidare finns det ingen identifierad forskning i denna studie som visar på hur anställda identifierar sig med sin organisatoriska efter att de återgått till att arbeta på plats igen efter distansarbete till följd av covid-19 pandemin. Vi har i denna kvalitativa studie till syfte att utforska hur anställda identifierar sig med sin organisation efter att de återgått till att arbeta på plats efter ett ofrivilligt infört distansarbete. Vi har i denna studie även som delsyfte att jämföra två grupper, varav ena gruppen påbörjat sin anställning innan deras organisation införde distansarbetet, och den andra gruppen har börjat sin anställning under det införda distansarbetet. Ett andra delsyfte för studien är även att utforska om introduktionen har en påverkan på den organisatoriska identifieringen under ovan givna förändringar. Totalt genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer där respondenterna även fick svara på självskattningsfrågor i hur väl de identifierar sig med sin organisation. Resultatet visade på att de sociala interaktionerna hade en stark koppling till en hög identifiering. Desto bättre möjlighet till och upplevelse av de sociala interaktioner som funnits, desto högre tenderade respondenterna att skatta sig. Förutom möjligheterna och upplevelserna fann vi även att behovet av sociala interaktioner kan skilja sig mellan individer. Ytterligare visade resultatet inte på några specifika skillnader i hur anställda identifierar sig med sin organisation beroende på när de påbörjat sin tjänst samt att introduktionen har en påverkan men att de sociala interaktionerna hade en starkare påverkan. I och med de flertalet fördelar som organisatorisk identifiering kan leda till för både anställda och organisationer, kan vi med detta resultat därmed starkt rekommendera organisationer till att möjliggöra och underlätta för de sociala interaktionerna för de anställda, och att möta de anställdas behov av detta. / During the year 2023, when this report is being written, the covid-19 pandemic has finally leveled off to a reasonable degree and society has begun to return to the new normal. The Covid-19 pandemic was a long drawn-out period that affected the world in waves. Sweden was one of the countries that was affected and the country from which this study draws its respondents. Something that became noticeable during the pandemic was how most organizations were forced to introduce remote work as a result of the recommendations and restrictions that applied. The fact that the organizations needed to introduce remote work meant that the employees also had to go through major changes in their working life, such as that the work on site changed to being almost completely remote and also largely became digital. Despite the fact that it has been very popular to investigate how the covid-19 pandemic has affected employees in various aspects in recent years, very little research has been identified in this study that specifically examines how employees' organizational identification has been affected by changed work forms. Furthermore, there is no identified research in this study that shows how employees identify with their organization after they have returned to work on site again after remote work as a result of the covid-19 pandemic. In this qualitative study, we aim to explore how employees identify with their organization after they have returned to work on site after involuntarily being introduced to remote work. In this study, we also have as a partial aim to compare two groups, of which one group started their employment before their organization introduced telework, and the other group started their employment during the introduced telework. Another partial aim of the study is to explore whether the introduction has an impact on the organizational identification during the changes given above. A total of 8 semi-structured interviews were conducted where the respondents also had to answer self-assessment questions about how well they identify with their organization. The result showed that the social interactions had a strong connection to a high level of identification. The better the opportunity for and experience of the social interactions that existed, the higher the respondents tended to rate themselves. In addition to the opportunities and experiences, we also found that the need for social interactions can differ between individuals. Furthermore, the results did not show any specific differences in how employees identify with their organization depending on when they started their service, and that the introduction has an impact but that the social interactions had a stronger impact. With the numerous benefits that organizational identification can lead to for both employees and organizations, with this result we can therefore strongly recommend organizations to enable and facilitate the social interactions for employees, and to meet the employees' needs for this.