Introduktion: De flesta individer med nära anhöriga kommer så småningom att bli sörjande. Förlusten av en person man älskar är en av de mest stressande livshändelserna som kan inträffa i livet och det kan leda till många utmaningar samt förändringar i vardagen. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna människors upplevelser av hur deras göranden påverkas efter förlusten av sin partner i vuxenlivet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån åtta självbiografiböcker har använts för att svara på studiens syfte. Resultat: Förlusten av sin partner är en påfrestande händelse som kan leda till olika konsekvenser i vuxna personers dagliga göranden samt dess tilldelade värdeupplevelser. Studien visar också att stöd från familjemedlemmar och vänner är främjande för att etablera nya rutiner och fortsätta hålla sig sysselsatt, samt att stundtals kunna uppleva en känsla av mening med livet. Slutsats: Förlusten av livspartnern är en smärtsam livshändelse som leder till förändringar i de efterlevandes livssituation och en kamp för de efterlevande att bemästra de utmaningar som den nya livssituationen medför. Resultaten visar även på betydelsen som meningsfulla göranden har på individer att ta sig igenom sorgen och bibehålla samt återskapa känslan av mening i den nya vardagen som uppstår efter förlusten.

Titel: Employer branding i matchningsprocesser - En kvalitativ studie om vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare Syfte: Studien syftar till att inventera och beskriva vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare vid rekrytering, med utgångspunkt i vad arbetssökande värderar hos arbetsgivare samt vad arbetsgivare värderar hos arbetssökande. Metod: Studien är baserad på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare tillämpar studien en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien tar avstamp i en etablerad teoretisk grund, vilket har resulterat i identifiering av fyra huvudområden: employer branding, rekrytering, matchningsprocess och arbetssökandes förväntningar på arbetsgivare. De fyra huvudområdena har sedan legat till grund vid utformningen av intervjuguiden. Slutsats: Studiens resultat visar att employer branding har en betydande roll för att uppnå en precis matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Genom att tydligt kommunicera organisationens identitet kan arbetsgivare attrahera och behålla högkvalificerade talanger. Studien har även resulterat i att en kontinuerlig anpassning av organisationens strategier kring employer branding är nödvändig för att möta förändrade förväntningar på arbetsmarknaden. Ett starkt employer brand differentierar organisationer och bidrar till att säkerställa en optimal matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. / Title: Employer Branding in Matchmaking Processes - A qualitative study on the impact of employer branding on the matching process between job applicants and employers Purpose: This study endeavors to inventory and describe the influence of employer branding on the matchmaking process between job applicants and employers during recruitment, with a focus on the attributes valued by job applicants and employers alike. Method: Employing a deductive research approach and a qualitative research strategy, this study employs a cross-sectional design utilizing semi-structured interviews as the primary data collection method. Rooted in an established theoretical framework, the study identifies four principal domains: employer branding, recruitment, matchmaking processes, and job applicants' expectations of employers. These domains underpin the construction of the interview guide. Conclusion: The findings underscore the pivotal role of employer branding in facilitating precise alignment between employers and job applicants. By articulating the organization's identity, employers can effectively attract and retain highly skilled talents. Additionally, the study underscores the imperative of continually adapting organizational employer branding strategies to address evolving expectations in the labor market. A robust employer brand serves to differentiate organizations and fosters optimal alignment between employers and job applicants.

Forskningsfråga/or: 1) Vilka förmågor och färdigheter efterfrågas hos ekonomer i förhållande till digitala omställningen? 2) Hur har digitaliseringen av arbetsuppgifter påverkat färdigheter och förmågor hos ekonomer? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka färdigheter och förmågor som är viktiga för ekonomer med hänsyn till digitaliseringens påverkan på ekonomibranschen.Metod: Studien har kvalitativt forskningsansats där empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I denna studie har flera färdigheter och förmågor identifierats som viktiga för ekonomer.Dessa är Analytisk förmåga, kommunikativ förmåga och anpassningsförmåga. Klassiska färdigheter ärfortfarande viktiga samt digitala färdigheter kopplade till programvaror och system. / Research questions: 1) What abilities and skills are demanded of accounting professionals in relation to the digital transition? 2) How has the digitization of work tasks affected the skills and abilities of accounting professionals? Purpose: The purpose of this study is to describe what skills and abilities which is important for accounting professionals with regards to the digitalization of the financial sector.Method The study has a qualitative research approach where the empirical material was collected using semi-structured interviews. Conclusion: This study has found several skills and abilities important for accountants.These are Analytical abilities, communication skills and adaptability. Classical accounting skills arestill important as well as digital skills linked to software and systems.

Läkemedel är förknippat med stora risker inom hälso- och sjukvården. Patienter inom intensivvården löper dessutom högre risk att utsättas för läkemedelsfel då de erhåller många fler läkemedel jämfört med patienter på vårdavdelningarna. Då läkemedelsrelaterade vårdavvikelser ökat på den studerade intensivvårdsavdelningen genomfördes ett förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringsprocessen. Det övergripande målet för förbättringsarbetet var att minimera risken för att patienter ska drabbas av en läkemedelsrelaterad vårdskada genom att utveckla arbetssätt som främjar en säker läkemedelshanteringsprocess för sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen. Som SMART mål sattes att antal läkemedelsrelaterade vårdavvikelser per månad skulle minska med 60%. Studiens syfte var att förklara förhållanden som påverkar införandet av de förändrade arbetssätten. Förbättringsarbetet genomfördes med utgångspunkt i Nolans förbättringsmodell. Den vetenskapliga fallstudien hämtade sitt empiriska material från fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen. Studiematerialet analyserades med hjälp av en tematisk analysmodell. Förbättringsarbetets SMARTa mål nåddes inte. Faktorer som påverkade införandet av förändrade arbetssätt var bl.a. motivation och ökad medvetenhet hos medarbetarna samt kunskapsförmedling och förbättringsteamets tillgänglighet. Trots att förbättringsarbetets mål inte nåddes vittnar fokusgruppsintervjuerna om att vissa kulturförändringar skett och att läkemedelshanteringsprocessen underlättats något. Att underlätta det dagliga arbetet så att så mycket som möjligt går bra är bl.a. det som utmärker Säkerhet-II-perspektivet. / Medications are associated with great risks in healthcare. Patients in intensive care are also at higher risk of being exposed to medication errors as they receive many more medications compared with patients in the wards. As medication errors increased in the studied intensive care unit, a quality improvement project was carried out to increase patient safety in the medication management process. The main goal of the quality improvement project was to minimize the risk of patients suffering from an adverse drug event by developing routines that promote a safe medication management process for the nurses in the intensive care unit. The SMART goal was to reduce the number of medication errors per month by 60%. The purpose of the study was to explain conditions that influence the introduction of the changed routines. The quality improvement project was carried out on the basis of Nolan´s improvement model. For the scientific case study empirical material was collected through, focus group interviews with the nurses in the intensive care unit. The study material was analyzed using a thematic analysis model. The SMART goal of the quality improvement project was not achieved. Factors that influenced the introduction of changed routines were e.g. motivation and increased awareness among the nurses as well as knowledge transfer and the improvement team´s availability. Despite the fact that the goal of the quality improvement project was not achieved, the focus group interviews testify that certain cultural changes have taken place and that the medication management process has been facilitated somewhat. To facilitate the daily working processes so that as much as possible goes well is something that characterizes the Safety-II-perspective.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur digitalisering påverkar olika företag och därmed upplysa Fastighets AB L E Lundberg om deras befintliga hyresgäster får förändrade beteenden inom verksamheten som på sikt kan leda till förändrade lokalbehov. Detta för att informera Fastighets AB L E Lundberg om de behöver se över affärsmodellen med långa avtalstider som kan bli ohållbart i framtiden. Studiens resultat bygger på svar från intervjupersoner som representerar de olika företagen som hyr kommersiella lokaler av Fastighets AB L E Lundberg. Totalt intervjuades nio företag, varav ett företag intervjuades över elektroniskt källa. Intervjuerna gick ut på att intervjupersonerna fick svara på en enkät som innehöll frågor om ”digitalisering” då – och nutid samt ”fastighet” då – och nutid. Resultatet visar att alla företag är medvetna om begreppet digitalisering och har ändrat någon del av verksamheten åt det digitala hållet. En del företag, beroende på verksamhet, har påverkats mer internt medan andra företag har påverkats mer externt mot kund och omvärld. Enligt resultatet kommer digitalisering att påverka företag i allt större utsträckning i framtiden och ställa högre krav på fastighetsägarens affärsmodell med långa kontraktstider. / The purpose of the study has been to investigate how digitalization affects different companies and thus inform Fastighets AB L E Lundberg if their existing tenants get changed behaviors within the business which in the long term can lead to changed facillity needs. This is to inform Fastighets AB L E Lundberg if they need to revise the business model with long contractual periods that may become unsustainable in the future. The study's results are based on responses from interviewees who represent the various companies that rent commercial premises by Fastighets AB L E Lundberg. A total of nine companies were interviewed, of which a company was interviewed via electronic source. The interviews suggested that the interviewees answer a questionnaire that contained questions about "digitalization" then - and presently as well as "real estate" then - and presently. The result shows that all companies are aware of the concept of digitalization and have changed some part of the business in the digital way. Some companies, depending on their business, have been affected more internally while other companies have been affected more externally to customers and environment. According to the result digitalization will affect companies to an increasing extent in the future and impose higher demands on the property owner's business model with long contract times.

Bakgrund: År 2020 drabbades 22,200 patienter i svenska befolkningen av hjärtinfarkt. Patienters upplevelse efter insjuknandet är ofta oro, ångest och rädsla för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet är rekommendation efter en infarkt, dock uppfylls inte rekommendationen på grund av rädsla att aktiviteten ska utlösa ytterligare en infarkt. Även andra livsstilsförändringar har visat sig vara svårmotiverade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudteman: patienters upplevelser av den förändrade livsstilen efter en hjärtinfarkt och upplevelsen av första tiden i hemmet efter en hjärtinfarkt tillsammans med fyra underteman. Under första temat framkom följande underteman, den oförutsedda tröttheten och rädslor och ångest inför nya kost- och motionsvanor. Under tema två framkom följande: Vikten av socialt stöd från omgivningen efter hemkomst samt fysiska och psykiska upplevelser i vardagen. Konklusion: Patienternas liv efter en hjärtinfarkt påverkas både psykiskt och fysiskt. De är i stort behov av stöd av både vårdpersonal och personer i sin omgivning. / Background: In 2020, 22,200 people of the Swedish population suffered a heart attack. Patients' experience after falling ill is often worry, anxiety and fear of suffering another heart attack. Physical activity is recommended after a heart attack, however, the recommendation is not met because there is a fear that the activity will trigger another heart attack. Other lifestyle changes have also proven to be difficult to adapt. Aim: The aim was to describe patients' experiences of life after a heart attack. Method: The study is a literature review based on 11 scientific articles.  Findings: Two main themes emerged from the analysis: Patients' experiences of the changed lifestyle after a heart attack and the experience of the first time at home after a myocardial infarction, together with five sub-themes. Under the first theme, the following subthemes emerged: Uncertainty about one's new body's abilities, the unexpected fatigue and fears and anxiety facing new dietary and exercise habits. Under theme two, the following emerged: The importance of social support from the environment after returning home and physical and psychological experiences in everyday life. Conclusion: Patients' lives after a heart attack are affected both psychologically and physically and are in great need of support from healthcare staff and people around them.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras bild är till stor del positivt tecknad i texterna. Det finns bara någon enstaka som blev upptecknad som lurendrejare. Det är ett projekt i Finnerödja som hjälpt till att locka fram lusten hos mig att studera dem lite djupare. Projektet använder olika beteckningar på händelser med roparna såsom ”religionskriget i Kvistbro”, ”skottet i Långbron i Finnerödja”, ”stormöte i Slottsbol” och detta ökade mitt intresse för fenomenet. Varför de inte kunde tiga har jag funnit vara beroende av tidpunkten. När de ropade mot spriten har det att göra med en stor dryckenskap som rådde. Jag har funnit att det framförallt är ungdomar och kvinnor som var ropare och att det handlade om olärda och fattiga personer. De betraktades som sjuka och man kallade dem också för "de predikosjuka". Jag har funnit olika sätt man behandlat dem på. De kom ibland i fängelse och ibland kom de under psykvård.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder.</p><p>Mina   frågeställningar är:</p><ul><li>Vad menas med healing för de båda informanterna?</li><li>Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem?</li><li>Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt?</li><li>Vilka är i behov av healing enligt dem?</li><li>Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing?</li><li>Vilken världsbild och människosyn har man?</li><li>Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?</li></ul>

<p>Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?</p><p>Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna.</p><p>Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång.</p><p>Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras bild är till stor del positivt tecknad i texterna. Det finns bara någon enstaka som blev upptecknad som lurendrejare. Det är ett projekt i Finnerödja som hjälpt till att locka fram lusten hos mig att studera dem lite djupare. Projektet använder olika beteckningar på händelser med roparna såsom ”religionskriget i Kvistbro”, ”skottet i Långbron i Finnerödja”, ”stormöte i Slottsbol” och detta ökade mitt intresse för fenomenet. Varför de inte kunde tiga har jag funnit vara beroende av tidpunkten. När de ropade mot spriten har det att göra med en stor dryckenskap som rådde. Jag har funnit att det framförallt är ungdomar och kvinnor som var ropare och att det handlade om olärda och fattiga personer. De betraktades som sjuka och man kallade dem också för "de predikosjuka". Jag har funnit olika sätt man behandlat dem på. De kom ibland i fängelse och ibland kom de under psykvård.