Jernhusen AB är ett fastighetsbolag inom transportbranschen och är framförallt inriktade mot järnvägen. Jernhusen har ett uttalat mål att bidra till ett hållbart samhälle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi på deras tågunderhållsdepåer.Denna rapport utreder förutsättningarna och möjligheterna med detta. Det finns idag flera olika förnybara energikällor som kan användas lokalt på depåerna. De bäst lämpade teknikerna för Jernhusens tågunderhållsdepåer är att använda solenergi och geoenergi. Solenergin kan användas för att producera elkraft med solceller och värme med solfångare. Det finns flera olika typer av solceller med den mest kommersiellt använda typen är polykristallina kiselsolceller. Underhållsdepåerna har stora effektbehov, både för el och för värme. Effektbehovet är som störst under vintermånaderna när tågen behöver avisas. Depåerna har stora öppna tak och bangårdar som lämpar sig till att använda både solceller, solfångare och geoenergi. De flesta depåerna är gamla och fastigheterna innehåller markföroreningar, vilka behöver beaktas om ett geoenergisystem ska installeras på fastigheten. Det finns goda förutsättningar för Jernhusen att installera olika system som utnyttjar förnybara energikällor. Om ett solcellssystem skulle installeras på Hagalund enligt Tabell 6-1 är återbetalningstiden för investeringen 15 år. Detta får anses som en god investering då ett solcellssystem kan ha en livslängd på 40 år. Hade en geoenergisystem installerats på Raus enligt Tabell 6-3 blir återbetalningstiden 17 år. Ett solfångarsystem har låg lönsamhet oavsett vilket depå det installeras på. Dock blir både geoenergi och solfångare betydligt mer lönsamma om byggnaden är uppvärmd av direktverkande el eller vid nybyggnationer. / Jernhusen AB is a real estate company within the transportation industry and their business is focused towards the railway. Jernhusen has a stated goal that the company should contribute to a sustainable society. As a step in this goal the company explores the possibilities of investing in locally produced renewable energy systems at their maintenance depots. This report investigates the potential in that kind of investment. There are currently several different renewable energy sources that can be used for locally producing renewable energy at the depots. The most appropriate techniques for Jernhusen to use are solar energy and geothermal energy. Solar energy can be used to produce electric power with solar cells and to produce heat with solar panels. There are several different types of solar cells but the most commonly used are polycrystalline silicon based solar cells.The maintenance depots have large power requirements for both electricity and heat. The power demand is greatest during the winter months when the train needs de-icing. The maintenance depots have large open roofs and rail yards suitable for solar cells, solar panels and geothermal systems. Most of the depots are old constructions and the properties contains a lot of soil pollution that need to be considered if a geothermal energy solution is up for investigation. There are good prospects for Jernhusen to install various systems using renewable energy sources. If a solar cell system were installed at Hagalund according to Table 6-1 the payback period for the investment is 15.1 years. This must be seen as a good investment when the solar cells have a lifespan of 40 years. If a geothermal system were installed at Raus according to Table 6-3 the payback period is 17.2 years. A solar panel system has a low profitability regardless of which depot the system is installed at. However, both the geothermal system and the solar panel system are far more profitable if the building is heated by electricity.

The objective of this thesis is to understand how changes in electricity prices influence household investment decisions in solar photovoltaic (PV) installations. By analyzing data from 2016 to 2022 at the municipal level, the study examines the impact of both variable and fixed three-year electricity price contracts on the installation of solar PV systems among Swedish households.The results provide valuable insights for policymakers, investors, and other stakeholders seeking to promote sustainable energy transition. Understanding how households base their investment decisions on electricity prices can contribute to the development of effective strategies to encourage solar PV installations.The findings indicate a statistically significant relationship (p<0,01) between both types of contracts and the installed solar PV capacity. An increase of 0,01 krona in electricity prices is associated with a 4,754 W increase in installed capacity per single-family house for variable price contracts and a 2,692 W increase for fixed three-year contracts. However, it is worth noting that the fixed three-year contracts exhibit a certain level of unreliability, making thevariable price contracts more suitable as the explanatory variable. Moreover, the study reveals that households show some degree of present bias when making solar PV investments.

I Sverige kommer största delen av producerad el från förnybara källor men solenergin står i dagsläget för ett litet bidrag till den svenska elproduktionen. Energipolitiska mål gör gällande att Sverige ska ha 100% förnybar elproduktion år 2040. I dagsläget är industrisektorn en av huvudkonsumenterna av elektriciteten i Sverige. Industrifastigheter lämpar sig ofta väl för takmonterad solcellsinstallation. Genom energieffektiviseringar och användning av förnybar el kan företag reducera sina elkostnader och sin miljöpåverkan. Överproduktion av el från solcellsanläggning kan dessutom generera inkomster från såld solel. Målet med arbetet var att förse industriföretaget Springwire Sweden AB med jämförande energi-, ekonomi- och miljöanalys för olika investeringsscenarier av solcellsanläggning och/eller LED-belysning för att presentera investeringen med bäst lönsamhet, kortast återbetalningstid samt störst miljöpåverkansreduktion. Föreslagna scenarier undersöktes med avseende på energiflöden, ekonomisk genomförbarhet samt miljöpåverkan och jämfördes med företagets nuläge med hjälp av energikartläggning, kostnads-/intäktsanalys och livscykelanalysmetoder. Med hänsyn till rådande skatteregler för solcellsanläggningar begränsades största enskilda undersökta solcellsanläggning till 500 kWp. Springwire förfogade över två fastigheter vilka båda kunde husera varsin 500 kWp-anläggning på taket och därför undersöktes installation av 500 kWp-anläggning på båda fastigheternas tak (500+500 kWp). De ekonomiska resultaten visade att solcellsanläggningen 500+500 kWp kombinerad med LED-belysning var den mest lönsamma investeringen av de undersökta investeringsfallen under antagna ekonomiska livslängden 30 år. Nettonuvärdet, investeringens lönsamhet, för 500+500 kWp-anläggningen kombinerad med LED-belysning var 10 MSEK. LED-belysning var investeringen med kortast återbetalningstid, 2,5 år. Investeringen 500+500 kWp kombinerad med LED-belysning minskade koldioxidavtrycket för företagets produkter med 24% jämfört med nuläget. Det innebar att miljöpåverkan för varje ton ståltråd minskade med 19,5 kg CO2e vilket med hänsyn till företagets totala ståltrådproduktion per år motsvarade minskning med 80 ton CO2e. Studiens resultat visade att genom att investera i solcellsanläggning och/eller LED-belysning kan industriföretag inom ståltrådproduktion öka sin ekonomiska lönsamhet över tid och samtidigt minska miljöpåverkan från sina produkter. / In Sweden, most of the electricity produced comes from renewable sources, but solar energy still accounts for a small contribution to the Swedish electricity generation. Energy policy goals state that Sweden will have 100% renewable electricity production by 2040. Currently, the industrial sector is one of the main consumers of the electricity in Sweden. Industrial properties and buildings are often well suited for roof-mounted photovoltaic system (PV system) installation. Through energy efficiency improvements and the use of renewable electricity sources, companies can reduce the corresponding energy costs and the environmental impacts. Overproduction of electricity from PV systems can also generate income from sold solar electricity. The aim of this work was to provide the industrial company Springwire Sweden AB with comparative energy, economic and environmental analysis for different scenarios on the investment in PV systems and/or LED-lighting to present the investment with the best profitability, shortest payback period and largest environmental impact reduction. The proposed scenarios were investigated in terms of energy flows, economy feasibility and environmental impacts, and were compared with the current energy sources in the company using energy mapping, cost-benefit analysis and life cycle assessment methods.  Regarding the current tax rules for PV systems, the largest individual investigated PV system is limited to 500 kWp. Springwire has two properties where each building could be host of a 500 kWp plant on the roof and therefore the installation of a 500 kWp PV system on the roof of both properties (500+500 kWp) was investigated. The economic results shows that the PV system 500+500 kWp combined with the LED-lighting is the most profitable investment over the assumed economic lifetime of 30 years between all the proposed scenarios. The net present value was found to be SEK 10 million for the 500+500 kWp PV system combined with LED-lighting. LED-lighting was the investment with the shortest payback period, 2.5 years. The investment of the 500+500 PV system combined with LED-lighting would reduce the carbon footprint of the company's products by 24% relative to the current scenario. It means the climate impact of each ton wire would decrease by 19.5 kg CO2 eq, and considering the total amount of the company production per year, this value would be 80 ton CO2 eq.  The results of the study revealed that by investing on photovoltaic systems and/or LED-lighting, industrial companies on wire production can increase their economic profitability over time while reducing the environmental impact of their products.

Tillgången till energi står högt upp på den globala agendan och utgör mål sju inom ramen för Agenda 2030. Trots långtgående arbete och höga målsättningar att minska klimatpåverkan utgör fossil energi fortfarande den största delen av den totala energitillförseln. Energiförsörjning utgör också ett prioriterat politikområde inom EU. I och med den så kallade energiunionen som presenterades 2015 förtydligades de gemensamma målsättningarna inom energiområdet. Dominerande energikällor, graden av importberoende och synen på energisäkerhet med flera faktorer skiljer sig dock i stor utsträckning mellan EU:s medlemsländer. De olika perspektiven innebär utmaningar i det gemensamma arbetet för att t.ex. öka andelen förnybar energi. Det generellt höga importberoendet är inte minst aktuellt idag med hänsyn till den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Den svenska energipolitiken tar i stor utsträckning sin utgångspunkt det EU-gemensamma energiarbetet. Uttalade målsättningar i inriktningen för den framtida energiförsörjningen är att öka mängden förnybar energi, minska klimatpåverkan och öka energieffektiviteten. Även om den pågående energiomställningen innebär stora steg mot en mer hållbar energiförsörjning så medför den också nya miljöaspekter. På samma sätt innebär den nya aspekter kopplade till säkerhetspolitik och energisäkerhet som inte är studerade i samma omfattning som för fossila energislag. Miljö- och säkerhetsmässiga aspekter av den framtida energiförsörjningen innebär i vissa fall konflikter, exempelvis avseende ianspråktagande av mark- och vattenområden. I flera avseenden ger de dock möjligheter till synergieffekter och omfattar gemensamma behov av vidare analys. Utökad integrering av olika aspekter och omhändertagande av synergieffekter skulle kunna förstärka och effektivisera arbetet mot en hållbar energiförsörjning.

Sverige strävar efter ett mer hållbart samhälle och har som mål att nå netto nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Företag som agerar i Sverige måste därmed göra stora omställningar för att målet ska kunna nås. I detta arbete har möjligheten att ersätta SSAB Borlänges fossila bränslebehov i varmvalsningsprocessen med gas från termisk förgasning undersökts. Genom litteraturstudier, behovsanalys, beräkningar och modellering i Excel har fyra fallstudier med olika förgasningskoncept utvärderats. En stor utmaning har varit att finna lösningar för hantering av de stora värmelasterna i varmvalsningsugnarna. I fallstudierna har olika strategier tillämpats för att hantera dessa; gasmotorer, balansering med gasklocka eller uppgradering till SNG som lagras i kryogena behållare. Ett fall med inköp av biobränslebaserad flytande naturgas (bio-SNG) från externa producenter har också utvärderats. Den tekniska genomförbarheten samt den ekonomiska insatsen och vinningen har utvärderats för att hitta det bästa alternativet. Fallet med gasklockan (Fall 1b) visade på bäst ekonomisk prestanda med en internränta på 1,6%, en återbetalningstid på 21 år och tillverkningskostnad på 518 kr/MWh. Detta är sämre än nuvarande lösning som kostar 470 kr/MWh. De känsligaste faktorerna för kostnaden är biomassans och fossila bränslets priser. Även investeringskostnaden har stor inverkan. En stor fördel med nya lösningen är minskningen av SSAB:s användning av fossila bränslen med cirka 850 GWh som ersätts av förnybar gas. / Sweden strives for a more and more sustainable society and aims to reach the net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. Companies that operate in Sweden must therefore make major changes to achieve that goal. In this project, the possibility of replacing SSAB Borl¨anges fossil fuel needs in the hot-rolling process with gas from thermal gasification has been investigated. Through literature studies, needs analysis, calculations and modeling in Excel, four case studies with different gasification concepts have been evaluated. One major challenge has been to find solutions for handling the large heat loads in the hot-rolling furnaces. In the case studies, different strategies have been applied to address these; gas engines, balancing with a gasholder or upgrading to SNG that are stored in cryogenic containers. A case of purchasing biofuel-based liquid natural gas (bio-SNG) from external producers has also been evaluated. The technical feasibility as well as the financial stake and profit have been evaluated to find the best option. The case with the gasholder (Case 1b) showed the best economic performance with an IRR of 1.6%, a payback period of 21 years and manufacturing cost of 518 SEK/MWh. This is worse than the current solution, which costs 470 SEK/MWh. The most sensitive factors are the price of biomass and fossil fuels. The investment cost also has a great impact. A major advantage of the new solution is the reduction of SSAB’s use of fossil fuels with about 850 GWh being replaced by renewable gas.

To combat the rising global temperature Sweden have signed the Paris Agreement to limit the release of CO2 and keep the temperature to a minimum increase of 1,5 degrees. A transformation of today’s energy system towards renewable energy is paramount to this endeavour, which in part relies on public acceptance where media plays an important role inshaping public acceptance. This study aims to map acceptance of renewable energy sources and draws on framing theory, which states that the media focuses attention on certain events and gives information meaning, in a sense how something is presented to the audience influences their choices in how to process said information. As this is a qualitative study, 49 articles about bio-, geothermal, solar, water and wind energy from Sweden’s four major newspapers, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet, have been gathered from the Svenska dagstidningar database and examined through frame analysis. Media framing contributing to public acceptance was bio- and solar energy while water subtracted from it. Wind energy were both contributing and subtracting from acceptance while geothermal lacked articles entirely, prohibiting it from entering public discourse altogether. Meanwhile the biggest deciding factor towards framing acceptance for renewable energy depended largely on the newspaper. / För att bekämpa den stigande globala temperaturen har Sverige undertecknat Parisavtalet föratt begränsa koldioxidutsläppen och hålla temperaturen till en minsta ökning på 1,5 grader. En omvandling av dagens energisystem mot förnybar energi är avgörande för detta mål, vilket delvis bygger på allmänhetens acceptans och som media har en viktig roll i att utforma. Denna studie syftar till att kartlägga acceptans av förnybara energikällor och bygger på Framing Theory, som menar att media fokuserar uppmärksamhet på vissa händelser och ger det mening, hur det presenteras sedan för publiken påverkar deras val. Eftersom det här är en kvalitativ studie har 49 artiklar om bio-, geotermisk-, sol-, vatten- och vindenergi från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet samlats från databasen Svenska dagstidningar, dessa granskas genom Frame Analysis. Media framing som bidrar till allmän acceptans var bio- och solenergi medan vatten inte bidrog. Vindenergi både bidrar till och minskar acceptans medan geotermisk saknad eartiklar helt och hållet, vilket gör att den utelämnas från den offentliga diskursen. Samtidigt berodde den största avgörande faktorn av framing för acceptans av förnybar energi på nyhetstidningen.

Vi står inför en förändring, att minska vårt beroende av fossil energi till förmån för en ökad användning av förnybar energi. Incitament i form av ökade punktskatter på fossilt bränsle påskyndar omställningen för företag till förnybar energi och- eller energieffektivisering av sin produktion. Konsekvensen blir en successivt fördyrad kostnad för produktion av fjärrvärme med eldningsolja till tillverkningsindustrin. Punktskatt på eldningsolja stiger med 41 procent, från 2010 till 2015 för företagen. Att konvertera befintliga oljepannor med träpulverbrännare är en lösning för att hålla produktionskostnaden nere och behålla sin konkurrenskraft. I detta examensarbete utreds möjligheten att konvertera oljepannor i storleksklassen 5-10 MW. Studien tar ett helhetsgrepp om RMT´s fjärrvärmeproduktion för att söka svaret på, om det är möjligt att göra en konvertering ur ett tekniskt, hållbarhets och ekonomiskt perspektiv. Det kända behovet av spetslast från oljepannorna vid -3°C visade sig inte stämma utan brytpunkten hamnade vid -6°C. Resultatet pekar på att en 10 MW oljepanna kan konverteras till 5 MW träpulver men ändå behålla sin ursprungliga effekt genom en kombibrännare. Tidigare problem som fanns med träpulveranläggningar är åtgärdade och referensanläggningar i den aktuella storleksklassen finns i drift. Ett förfrågningsunderlag skickades ut för att få in budgetpris på konvertering av 5 och 10 MW oljepannor för utvärdering. Trots att alla leverantörer gavs samma förutsättningar så varierade budgetpriserna väldigt mycket. En stor överraskning var den korta payoff tid på konverteringar med liten värmeeffekt. Att en konvertering av en 10 MW OP har en återbetalningstid på 20 månader var rätt osannolikt innan studien utfördes. Denna studie kan även ses som en inspirationskälla till andra företag som har mindre spetslastpannor och vill fasa ut sitt fossila beroende med förnybar energi, samtidigt behålla sin konkurrenskraft. I fjärrvärmebranschen är dessa 5 och 10 MW oljepannor vanliga som spetslastpannor. Det finns ca 1000 oljepannor i storleken 5-10 MW i Sverige så det bör finnas en stor potential i att konvertera oljepannor till träpulver. / We are facing a change, to reduce our dependency on fossil fuels in favor of increased use of renewable energy. Incentives in the form of increased excise taxes on fossil fuels for companies accelerate the conversion to renewable energy or energy efficiency of its production. The consequence is a progressively more expensive cost for district heating with fuel oil to manufacturing industry. Excise tax on fuel oil rises by 41 percent, from 2010 to 2015 for those companies. To convert existing oil boilers with woodpowderburner is a solution to keep production costs down and remain competitive. In this thesis studied the possibility of converting oil boilers in the size range of 5 to 10 MW. The study takes a holistic approach to RMT's district heating to search the answer, if it is possible to do a conversion from a technical, sustainability and economic perspective. The felt need for peak load from oil boilers at -3° C appeared not to sue; it ended up at -6° C. The results indicate that a 10 MW oil boiler can be converted to 5 MW wood powder and while retaining its original power through a combination burner. Previously problems with woodpowderplant are taken care of and reference facilities in the current magnitude are in operation. An inquiry was sent out to get budget prices at a conversion of 5 and 10 MW oil boilers for evaluation. Even though all the suppliers was given the same opportunities so varied budget prices very much. A big surprise was the short payoff time on conversions of small oil boilers. The conversion of a 10 MW OP has a payback period of 20 months and that was rather unlikely before the study was performed. This study can also be seen as a source of inspiration to other companies that have small peak load boilers and want to phase out their fossil fuel dependence with renewable energy, and retain their competitiveness. In the district heating sector, these 5 and 10 MW oil boilers are ordinary peak load boilers. There are about 1000 oil boilers in the size from 5 to 10 MW in Sweden so it should be a large potential in converting oil boilers to wood powder

Syftet med rapporten är att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljö hanterar de risk-, och osäkerhetsfaktorer som förekommer vid solcellsinvesteringar. För att energisamhället skall nå en hållbar framtid krävs att elproduktionen kommer ifrån förnybara energikällor. Sedan år 2008 har installationstakten för solceller i Sverige ökat. År 2012 installerades 8,3 MW solceller och år 2013 mer än fördubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014). Trots utvecklingen står solenergin för 0,03 procent av Sveriges totala elproduktion, vilket kan jämföras med Tyskland där solenergin står för 5,3 procent av den totala elproduktionen år 2014 (IEA International energy agency, 2014). En investerare vill från investeringen nå en så hög avkastning som möjligt och samtidigt reducera och undvika de uppkomma riskerna. Det multinationella brittiskt-amerikanska revisor och konsultföretaget Pricewaterhousecoopers definierar risk som en osäker framtida händelse som kan påverka företagets möjlighet att uppnå de framtida strategiska, operationella och finansiella mål (Pricewaterhousecoopers, 1999). Den här studien har sin utgångspunkt i den samhällsvetenskapliga hermeneutiken. Studien antar att verkligheten är subjektiv och att observationer av den kräver tolkning. Det resultat som presenteras kommer därmed vara en tolkning av verkligheten och inte resultera i några generella teorier (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014). Vår kvalitativa fallstudie grundar sig i en induktiv ansats där vi samlat in empirisk data genom att intervjua två företag och en solcellsexpert. Vi har intervjuat Varbergs Fastighets ABs processledare och hållbarhetsansvarig och Halmstad Energi och Miljös strategichef. Vi har även intervjuat branschorganisationen Svensk solenergis ordförande. Våra respondenter har stärkt vårt arbete med konstruktiv data för att vidare studera risk och osäkerhet i solcellsinvesteringar. Studien tyder på att de risker som föreligger vid solcellsinvesteringar är förhållandevis lika mellan aktörerna men det som skiljer är företagens riskhanteringsstrategier för att behandla dem. De allmänna riskerna som belyses av solcellsexperten är i enlighet med de risker som företagen påvisar men att den genomgående risken är en allmän låg kunskap kring solceller. / This study attempts to describe how the real estate company, Varbergs Fastighets AB and the energy-company, Halmstad Energi och Miljö copes with factors of risks and uncertainties that may occur while investing in photovoltaic. To enable the energy society to attain a sustainable future, the production of energy must be provided by renewable sources. Since 2008, the rate of the installation of photovoltaic in Sweden has increased. In 2012, 8.3 MW of solar cells were installed and by 2013, the installed effect was more than doubled (Lindahl, 2014). Despite this bright development, the solar energy in Sweden only provides 0.03 percent of the overall energy production in the year of 2014 (IEA International energy agency, 2014). An investor wants from the investment reach as high a return as possible while reducing and avoiding the risks incurred. The multinational British-American accountant and consulting firm PricewaterhouseCoopers defines risk as an uncertain future event that may affect the company's ability to achieve future strategic, operational and financial targets (PricewaterhouseCoopers, 1999). This study takes its point of departure in the hermeneutics of the social science. The study assumes that the reality is subjective, and thus demands an interpretation of the observations from it. The result presented in this report will therefore be an interpretation of the reality and consequently not answer in any general theories (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014). Our qualitative case study has its base in an inductive approach, where empirical data has been gathered by interviewing two companies and one expert of photovoltaic. We have interviewed the process manager and the manager of sustainability of Varbergs Fastighet AB and the strategy executive of Halmstad Energy och Miljö. We have also interviewed the chairman of Swedish solar energy. Our respondents have strengthened our work with constructive data, to further study the risks and uncertainties associated with investments in photovoltaic. This study indicates that the risks presented by investments in photovoltaic are relatively similar between the operators, but the distinguishing factor is the treatment of the risks by the companies. The common risks illuminated by the experts of photovoltaic runs accordingly with the risks demonstrated by the companies, though it is clear that the pervading risk is general poor knowledge of photovoltaic.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt. För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen. Det finns forskare som anser att satsning på intermittenta förnybara energikällor inte är ett alternativ om inte energin går att lagra. Compressed air energy storage är ett energilager som använder komprimerad luft för att lagra energin tills det finns ett behov. Industrin i Sverige står för drygt en tredjedel av den totala energianvändningen. Över 90 % av tillverkningsindustrin använder tryckluft. Det finns stora och små förbrukare av tryckluft beroende på användningsområde.  I denna studie kommer en internationell nulägesbeskrivning ges i utvecklingen av smarta elnät med fokus på elektriska energilagersystem. Syftet är att studien ska vara ett diskussionsunderlag, en informationsbärare och idéskapare. Den internationella nulägesbeskrivningen baseras på studiebesök, litteratursammanställning samt intervjuer. Resultatet från den internationella nulägesbeskrivningen visar att intresset för elektriska energilagersystem ökar då det är en central del i utvecklingen av smarta elnät.  Mellan 2011-2013 ökade investeringarna i elektriska energilager med 521 %. En anledning till denna ökning är den internationella trenden med microgrids och mindre decentraliserade kraftverk. Med ökad efterfrågan på energilagringssystem kommer nya energilagringssystem skapas och befintliga system utvecklas. Syftet med studien är även att undersöka om energilager är en lösning till hållbar tryckluftsförsörjning inom industrin. Målet är att dimensionera ett luftningssystem bestående av vindkraftverk och energilager, med en viss volym och maxtryck, för en stor- och liten tryckluftsförbrukare. I studien kommer även kostnadsbesparingen för den stora förbrukaren optimeras genom arbitrage. Dimensioneringen görs utifrån simuleringar i Simulink och optimering görs i MATLAB. Dimensionerat luftningssystemet för den stora tryckluftsförbrukaren består av ett vindkraftverk, ett energilager på 200 m3 med maxtryck på 10 bar. Täckningsgraden, det vill säga andelen av luftbehovet som kan täckas med vindkraft tillsammans med ett energilager, är 26 % för det dimensionerade luftningssystemet. Resultatet ger då 48 % mindre energiförbrukning, cirka 1,2 miljoner kronor i kostnadsbesparing och en miljövinning motsvarande 532 ton CO2-ekvivalenter. Kostnadsbesparing, då el köps via arbitrage, för den stora förbrukaren optimeras till maximalt 1,2 miljoner kronor. Generatorn har då en verkningsgrad på 85 % och kompressorn 90 %. Dimensionerat luftningssystemet för den mindre tryckluftsförbrukaren består av en vindsnurra, ett energilager på 20 m3 med maxtryck på 30 bar. Täckningsgraden, det vill säga andelen av luftbehovet som kan täckas med vindsnurra tillsammans med ett energilager, är 61 % för det dimensionerade luftningssystemet. Resultatet ger då 93 % mindre energiförbrukning, cirka 26 tusen kronor i kostnadsbesparing och en miljövinningen motsvarande 10,7 ton CO2-ekvivalenter. Skillnaden mellan en vindsnurra och ett vindkraftverk är att vindsnurran inte producerar el utan använder rörelseenergin direkt. Ett system bestående av energilager som drivs av energi från vinden lämpar sig bättre för ett mindre tryckluftsbehov där det går att nå upp i högre täckningsgrad. Övergången till smarta elnät är nödvändigt för att tillgodose alla aspekter av hållbar utveckling. Det är ingen del av smarta elnät som är viktigare än någon annan. En hållbar tryckluftanvändning inom industrin är en del av smarta elnät och för att göra det möjligt har energilager en avgörande roll. Nulägesbeskrivningen visar att det i dagsläget finns ett ökat intresse för EES internationellt men att det inte finns ett EES som ensamt kommer lösa integrationen av förnybar energi. Tekniken för energilagring finns idag och växer imorgon. / The world’s energy demand is expected to increase and at the same time the environmental requirements are becoming stricter. To deal with the climate change and the greenhouse gas emissions, the use of fossil fuel need to decrease, while the energy efficiency and renewable energy production must increase. A greater share of intermittent renewable energy on the electricity market entails challenges. If there is no need for electricity when the wind is blowing or when the sun is shining the electricity is lost, this leads to production and consumption of electricity must occur simultaneously. To expand the renewable energy and make it more efficient, society must develop a smart grid. There are different opinions about what it takes to create smart grids, but electrical energy storage, EES, reappears frequently in the literature. There are even scientists who believe that investment in intermittent renewable energy sources is not an option unless energy can be stored. Compressed air energy storage is a technique that uses compressed air to store energy until there is a demand.   The Swedish industry accounts for over a third of total energy consumption in the country. Over 90 % of the all manufacturing industry uses compressed air. There are big and small users of compressed air depending on the industry.  In this study, an international status description is given in the development of smart grids with a focus on electrical energy storage systems. The aim of this study is to be an information carrier that creates discussion and new ideas. The international status description is based on field visits, literature surveys and interviews. The results from the international status description shows that interest in electric energy storage systems is increasing since it is a central part in the development of smart grids. Between 2011 and 2013 the investments increased in electrical energy storage with 521 %. One reason for this increase is the international trend of micro grids and small decentralized power plants. With the increased demand for energy storage, new energy storage systems are created and existing systems evolve. The purpose of the study is also to examine if energy storage is a solution for a sustainable supply of compressed air in the industry. The goal is to design a compressed air system consisting of wind turbines and energy storage with a certain volume and maximum pressure, for a large and a small compressed air consumer. The study will also determine the cost saving for the big users is an optimized through arbitrage. The design is based on simulations in Simulink and the optimization is done in MATLAB. The selected compressed air system for the large consumer is based on one wind turbine, energy storage of 200 m3 with a maximum pressure of 10 bar. The coverage ratio, i.e. the proportion of the air need that is covered by wind energy with energy storage, is 26 %. An investment in this system would give reduced energy consumption by 48 % leading to a cost reduction of about 1.2 million SEK and a reduced environmental impact equivalent to 532 tons of CO2-equivalents. The generator then has an efficiency of 85 %, and the compressor has 90 %. The selected compressed air system for the smaller consumer achieves a coverage rate of 61 % with the following dimensions; one windmill, energy storage of 20 m3 and maximum pressure of 30 bar. An investment in this system would give a reduced energy consumption by 93 %, leading to a cost reduction of about 26 000 SEK and a reduced environmental impact equivalent to 10.7 ton of CO2 equivalents. The difference between a windmill and a wind turbine is that the windmill does not produce electricity instead it uses kinetic energy directly. A system consisting of energy storage driven by energy from the wind is more suited for smaller air requirements where it is possible to achieve greater coverage. The transition to smart grids is necessary to be able to meet all aspects of sustainable development. There is no part of smart grids that is more important. Sustainable use of compressed air in industry is a part of smart grids and to make it possible energy storage is crucial. The international status description shows that there is a growing international interest in EES but there isn’t one EES alone that will solve the integration of renewable energy. The techniques for energy storage are existing today and are growing tomorrow.

I detta examensarbete i energiteknik har en litteraturstudie om de vanligaste energisystemen i Sverige och en webbundersökning gjorts där 550 husägare i Järfälla kommun erbjudits att delta. I undersökningen ställdes 11 frågor om deras nuvarande energisystem och ifall de var benägna att investera i solkraft. Av de 550 tillfrågade valde 78 att delta i undersökningen vilket motsvarar 14% svarsfrekvens. Det utreddes även om de vanligaste anledningarna varför fler husägare inte investerat i solkraft. De anledningarna var främst av ekonomiska skäl och att deras hus inte var lämpat för solkraft på grund av husets läge och takkonstruktion. Utvecklingen av solkraft går i rask takt och med en ny skattereduktion för grön teknik förutser författaren att takten ökar de kommande åren, speciellt då elbilsmarknaden förväntas växa enormt och intresset för laddstationer i samband med detta. Utvecklingen av förnybara energisystem går också i rask takt, värmepumpar som ses som förnybar har ökat från 754 000 år 2009 till 1 227 000 år 2016. Undersökningen bekräftade utvecklingen, från undersökningen hade 43 deltagare installerat en luftvärmepump och 30 deltagare installerat bergvärme. 13 deltagare hade installerat solel och den vanligaste anledningen varför var att öka självständigheten och minska behovet av att köpa el, även att minska klimatpåverkan. De statliga bidragen har spelat stor roll i deras villighet att installera solel. De vanligaste anledningar varför fler inte installerat solel var de långa återbetalningstiderna och den begränsade lagringsfunktionen. Deltagarna med en elpanna installerad i fastigheten var mest benägen till att investera i förnybar energi genom värmepump och solel.