Extinguishing water is formed when extinguishing fires. It contains fire residues, contaminants from what has burned and what has been used to extinguish with. When the fire is extinguished, the extinguishing water sometimes remains on the site and infiltrate the ground and flows on towards groundwater sources or into stormwater, sewage systems or nearby lakes. Materials such as electronics, furniture, solvents, chemicals and vehicles form environmentally hazardous pollutants in the event of a fire that can damage the surrounding aquatic environment and sewage treatment plants. The purpose of the report is to investigate how dangerous extinguishing water is for waste water treatment plants and recipients, what it contains and what volumes can be formed in the event of a fire. The report describes three fires and the pollutants analyzed in the extinguishing water from them, volumes of extinguishing water and how it may have affected the environment. Analyzes show that there are levels of metals, PAHs, PFAS, cyanide and surfactants in the extinguishing water. When comparing extinguishing water with limit values ​​and other waters, extinguishing water contains higher levels of pollutants than domestic water and is also above the limit for drinking water and surface water in many cases. Warning values ​​for wastewater are exceeded in some cases for metals. Toxicity analyzes show that the water contains substances that are toxic to aquatic organisms and humans.  Interviews with representatives from waterworks, the fire service, treatment plants and those who work with recipients around Stockholm show that they have methods for controlling pollution in treatment plants, drinking water and lakes. In the event of a fire, the fire brigade are careful with the amount of water and the use of foam. The fire brigade in Stockholm does not have routines or equipment for collecting large amounts of extinguishing water today. Preventive work by contacting and register companies where there is a risk of environmental impact in the event of an accident take place at treatment plants.  Impact on Henriksdals treatment plant, which is a big treatment plant, from these fires are low. Many pollutants bind to the sludge formed in the treatment processes, this reduces the impact on the biological purification step. However, there are toxic compounds left in the water that have an effect on the biological purification step, nitrification analyzes show. Calculations show that the extinguishing water´s addition of pollutants do not increase the levels in sludge and outgoing water significantly. Sludge is used as a soil improver and spread on fields, in this way the pollutants risk reaching recipients and groundwater in another ways. It may be better for a treatment plant to receive extinguishing water than to let the extinguishing water flow into a lake or water protections area, but treatment plants have the right to say no to extinguishing water. Suggestions for continued work in the area are to build on the experience of the fire water content and volumes used in firefighting. To work out a decision on who will bear the costs of disposing of extinguishing water when needed. A support function for the fire service would be needed that can be contacted when there are uncertainties of the risk of the fire water. The fire service could create a routine for how they could prepare collecting of firefighting water if needed.

Stormwater management is necessary to avoid flooding and pollutants that can spread further with the water and damage the environment. The legislation that regulates the management of stormwater can be difficult and complicated to interpret. The purpose of this project was to investigate the strategies and decision materials that exist today regarding municipalities’ stormwater management. That was investigated to understand how the legislation works today, whose responsibility it is to manage stormwater and whether there are any specific emission requirements for pollutants.In order to analyse and evaluate how the management of stormwater works in Swedish municipalities, Gotland, Sundsvall and Gothenburg were selected to be investigated, according to size variation and geographical spread. The stormwater strategies of the three municipalities were examined and their possible choice of measures were compared and evaluated. A theoretical modelling was made to investigate how the choices of measures could have affected the spread of pollutants from a specific area with a specific recipient. The area that was examined was selected by the company and the modelling was made using the tools CAD and StormTac.When the investigation was conducted, it was found that it can be difficult to interpret the regulations that exist. The municipalities' stormwater strategies and their choice of measures to manage pollution discharges would differ between the municipalities. The modelling showed that all choices of pollutant reduction measures would reduce pollutants compared to a situation without any treatment at all. The results also showed that the percentage reduction in pollutants would differ with the different choice of measure. The municipalities' have different pollution requirements in different situations, which makes it difficult to interpret their strategy and choice of measures. Despite this, Gothenburg's choice of method seemed to give the best results in this case.In general, it is difficult to determine which municipality is considered to have the best stormwater strategy. More analysis and information about the area's conditions and the recipient's well-being needs to be taken into account in order to be able to make a decision. This project shows that clearer legislation regarding stormwater management should be introduced in order for all municipalities in Sweden to work towards the same goals and achieve equal results.

Inrikes transporter ger upphov till en tredjedel av alla växthusgasutsläpp i Sverige, ochriksdagen har lagstadgat en klimatplan som exempelvis inkluderar en minskning i utsläppfrån den inhemska transportsektorn, flyg exkluderat, med 70% mellan åren 2010 och 2030.En viktig faktor i denna ekvation är elbilar. De har föreslagits som en relativt smärtfriomställning till grönare transporter, men givet att en sådan omställning är möjlig: vadinnebär den egentligen?Denna litteraturstudie undersöker scenariot med en fullständigt elektrifierad fordons-flotta av personbilar, och redogör för konsekvenser inom områden som: koldioxidutsläpp,elektricitetsproduktion, luftkvalitet, och bullernivåer.Genom att studera data över svenska utsläpp, framtidsprognoser, samt livscykelutsläppfrån elbilar, kom studien fram till att inget scenario innebär ett uppfyllande av etappmålettill 2030. Scenariot med störst minskning innebar 62,9% mindre koldioxidutsläpp från inrikestransporter, medan det sämsta resulterade i 52,7% minskning.Studien fann vidare att, för att garantera ett stabilt elnät utan vidare åtgärder, så krävsen kapacitetsökning i elnätet mer än 2 gånger jämfört med den nuvarande.Dessutom visar sig elbilar innebära en stor minskning i bullernivåer för stadsmiljöer därbilar kör i lägre hastigheter; en minskning på ungefär 46% för hastigheter under 40 km/h,och ännu mer för lägre hastigheter. Dock är skillnaden liten för högre hastigheter.Slutligen analyserades luftföroreningar. De viktigaste fem luftföroreningarna som förekommervid vägtrafik från personbilar, är gaserna kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), kolmonox-id (CO) och partiklarna PM2,5, PM10. Sveriges miljökvalitetsmål frisk luft, är för nuvarandeuppfyllt för svaveldioxid, kolmonoxid, och PM2,5, och en övergång till elbilar förändrarinte denna statusen. För kväveoxider, skulle ett elbilsskifte uppnå målet, med värden på19,14μg/m3. Högsta tillåtna miljökvalitetsmål är h är 20μg/m3. För PM10 förblev det dockingen ändring, då högsta tillåtna miljökvalitetsmål är 15μg/m3, och det nya beräknadevärdet blev 19,94μg/m3; en sänkning från det tidigare 20μg/m3.

<p>Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten.</p><p>Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen.</p><p>Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm. Inom riskkartan visade det sig att de jordlager som täcker akviferen, Katrineholmsåsen, inte ger naturligt skydd åt grundvattnet mot nedträngande föroreningarna. Den metod som används för att beräkna riskerna för förorenat grundvatten är den hydrogeologiska sårbarhetsmodell som Lena Maxe och Per-Olof Johansson har utarbetat i Bedömning av grundvattnets sårbarhet, 1998.</p><p>I Katrineholms kommun finns fullständiga data om jordarter och en utmärkt brunnsdatabas. För att utredda risken för en förorening av akviferen i Katrineholmsåsen från väg 52, behövs ett bra verktyg. Detta arbete kommer att visa hur och på vilka sätt GIS kan utföra detta. Under arbetets gång har kontakt tagits med Räddningsverket i Karlstad. Via den kontakten har mycket värdefull information skaffats, till exempel hur genomströmnings¬hastigheter beräknas för föroreningsämnen, vilka program som de använder för att beräkna risker vid spill och utsläpp av kemikalier.</p><p>I andra delen av mitt arbete har jag granskat vilken metod som lämpar sig bäst för interpolering av situationen mellan mätpunkterna; kriging eller cokriging, i geostatistiska analyser. För att hitta den bäst anpassade modellen har jag använt ekvationen: fel = r = ύ – v. Här gäller det att söka en modell som ger felet ett värde så nära noll som möjligt.</p><p>Utryckning vid utsläpp av bensin, diesel och övriga petroleumprodukter utgjorde 75 % av fallen enligt Räddningsverket insatsstatistik 2000 – 2003. Dessa ämnen ingår i gruppen kemikalier med benämningen NAPL, Non Aqueous Phase Liquid. I mitt arbete har jag koncentrerat mig på hur utsläpp av denna grupp av kemikalier på väg 52 skulle kunna förorena akviferen i Katrineholmsåsen.</p>

Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten. Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen. Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm. Inom riskkartan visade det sig att de jordlager som täcker akviferen, Katrineholmsåsen, inte ger naturligt skydd åt grundvattnet mot nedträngande föroreningarna. Den metod som används för att beräkna riskerna för förorenat grundvatten är den hydrogeologiska sårbarhetsmodell som Lena Maxe och Per-Olof Johansson har utarbetat i Bedömning av grundvattnets sårbarhet, 1998. I Katrineholms kommun finns fullständiga data om jordarter och en utmärkt brunnsdatabas. För att utredda risken för en förorening av akviferen i Katrineholmsåsen från väg 52, behövs ett bra verktyg. Detta arbete kommer att visa hur och på vilka sätt GIS kan utföra detta. Under arbetets gång har kontakt tagits med Räddningsverket i Karlstad. Via den kontakten har mycket värdefull information skaffats, till exempel hur genomströmnings¬hastigheter beräknas för föroreningsämnen, vilka program som de använder för att beräkna risker vid spill och utsläpp av kemikalier. I andra delen av mitt arbete har jag granskat vilken metod som lämpar sig bäst för interpolering av situationen mellan mätpunkterna; kriging eller cokriging, i geostatistiska analyser. För att hitta den bäst anpassade modellen har jag använt ekvationen: fel = r = ύ – v. Här gäller det att söka en modell som ger felet ett värde så nära noll som möjligt. Utryckning vid utsläpp av bensin, diesel och övriga petroleumprodukter utgjorde 75 % av fallen enligt Räddningsverket insatsstatistik 2000 – 2003. Dessa ämnen ingår i gruppen kemikalier med benämningen NAPL, Non Aqueous Phase Liquid. I mitt arbete har jag koncentrerat mig på hur utsläpp av denna grupp av kemikalier på väg 52 skulle kunna förorena akviferen i Katrineholmsåsen.

Gävle municipality strives to treat all stormwater that may prevent river and lakes from achieving a good water status under the EU water framework directive. There are three stormwater outflows at Västra vägen in Gävle that discharge untreated stormwater to Gavleån. Gävle municipality has an ambition to clean stormwater as close to the source as possible. The purpose of this study is to conduct a multi-criteria analysis to identify stormwater treatment solutions that are suitable from a technical, ecological, economic and sociocultural perspective. According to EU water framework directive Gavleån does not achieve a good chemical and ecological status because of the presence of contaminates in the river. The alternatives that will be evaluated in the multi-criteria analysis consists of a screen pool, percolation storage and four different types of filters. Except these six solutions a null alternative will be included to evaluate if the situation does not change and the stormwater is not treated as it is today. These seven alternatives will be evaluated by a panel that consists of people who work with stormwater or with matters related to the categories in the multi-criteria analysis. The panel's main priority of categories and criteria is produced by the average value of all participants’ weightings and ratings. The most important category was considered to be the sociocultural perspective and the least important was the technical perspective. The criteria that were considered important for the respective categories were operating and maintenance cost (economic perspective), reduction of pollution (technical perspective), environmental impact, land use (ecological perspective, shared position), and outdoor recreation (sociocultural perspective). The option that received the highest score in the analysis was null alternative followed by the screen pool. That is because the null alternative is considered to have the most positive impact on the socio-cultural perspective, ecological perspective and financial perspective while screen pool scored highest in the technical perspective. The results of the MCA should also be interpreted by different stakeholders' priorities and can be seen in Section 6 in which the scoring of all treatment alternatives are reported. / Gävle kommun strävar efter att rena allt dagvatten som kan försvåra möjligheten att sjöar och vattendrag uppnår en god status enligt EU:s vattendirektiv. Det finns tre dagvattenutlopp vid Västra vägen i Gävle som släpper ut orenat dagvatten till Gavleån. Detta dagvatten har Gävle kommun en ambition av att rena genom ett lokalt omhändertagande så nära källan som möjligt. Syftet med denna studie är att genomföra en multikriterieanalys för att identifiera lösningsåtgärder som kan anses som lämpliga utifrån ett tekniskt, ekologiskt, ekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Enligt EU:s vattendirektiv så uppnår inte Gavleån en god kemisk och ekologiskt status på grund av föroreningar som påträffats under mätningar i ån. Alternativen som kommer att utvärderas i multikriterieanalysen består av en skärmbassäng, perkolationsmagasin samt fyra olika gatubrunnsfilter. Förutom dessa alternativ så inkluderas även ett nollalternativ som avser att ingen förändring sker där dagvattnet inte renas. Dessa sju alternativ kommer att viktas av en viktningsgrupp som består av personer som på olika sätt arbetar med dagvatten eller med frågor som är relaterade till kriterierna i multikriterieanalysen. Viktningsgruppens prioriteringar av kategorier och kriterier framställs genom medelvärdet av alla deltagares betygsättning. Den viktigaste kategorin ansågs vara det sociokulturella perspektivet och den minst viktiga var det tekniska perspektivet. Kriterierna som ansågs viktiga för respektive kategori var drift och underhållskostnad (ekonomiskt perspektiv), reducering av föroreningar (tekniskt perspektiv), miljöpåverkan, markanvändning (ekologiskt perspektiv, delad plats), och rekreation och friluftsliv (sociokulturellt perspektiv). Alternativet som fick högst poäng i viktningen var nollalternativet som blev följt av skärmbassäng. Nollalternativet ansågs ha mest positiv inverkan på det sociokulturella perspektivet, ekologiska perspektivet och ekonomiska perspektivet medans skärmbassäng fick högst poäng under det tekniska perspektivet. Resultatet av multikriterieanalysen ska tolkas efter olika intressenters prioriteringar och kan göras i avsnitt 7 där poängsättningen av alla reningstekniker redovisas.

Due to an increased population and future risks of drought in Halmstad municipality, the pres- sure on water reservoirs increases. To address future challenges and decrease the dependency on large amounts of precipitation, Laholmsbuktens Water and Sewer as started to investigate the opportunity to re-infiltrate purified wastewater. Therefore, I studied the possibility to re- infiltrate purified wastewater into a pit and produce drinking water. To investigate the possibil- ity, I selected to conduct a literature study. I started to compile the limit values for drinking water and outflowing concentrations from Western shore wastewater treatment plant for all the substances I studied. Then I investigated the pits purification capacity, through comparing the concentration after purification of the pit with limit values I could establish which substances required further purification. The pits area requirement and suitable further purification treat- ment for the studied substances were also examined. The investigated substances are chemical oxygen demand (COD), biochemical oxygen demand (BOD), total nitrogen (tot-N), total phos- phorus (tot-P), ammonium, suspended solids, 7 heavy metals, 10 pharmaceuticals and 11 Poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS). The results showed that COD, BOD, diklofenak, kar- bamazepin, zink and all PFAS-substances required further purification before the water entered the pit. The most suitable further purification for the studied substances established to be ultra- filtration as pre-treatment to reverse osmosis and it requires four 1.5 hectare basins to infiltrate the desired amount of water. Therefor the conclusion of this study is, that it is possible to create drinking water by infiltrating wastewater from Western shore wastewater treatment plant into the specific pit. However, the wastewater requires ultrafiltration and reverse osmosis treatment before infiltration in order to remove contamination that will not be removed by the infiltration process.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön. Detta gör att man försöker se vilka åtgärder som kan fungera för att hejda den snabba igenväxningen och muddring kan eventuellt bli aktuellt i sjön. Innan beslut om muddring tas bör halter och spridning av föroreningar från ammunitionen i sjöns sediment kartläggas.Muddring är en vanlig metod som används för att öka djupet i sjöar och vattendrag men den kan innebära vissa risker. Den här undersökningen har gjorts för att fastställa halter av tungmetallerna koppar, zink, kadmium och bly som finns i sjöns bottensediment. Vid eventuell muddring skulle dessa tungmetaller kunna spridas ut på ett större område i sjön och därför vill man veta metallhalterna och ifall sådana halter är skadliga. I den här undersökningen kunde både högre och lägre halter av tung-metaller detekteras, halterna för koppar och kadmium var de som var högst, i jämförelse med Natur-vårdsverkets, 2007, förväntade bakgrundshalter i svenska sediment. Det syntes också en tydlig trend i tungmetallshalterna då samtliga mätvärden visade upp högre halter i sydöstlig riktning i sjön. Även om inte alla halter var högre än väntat, med undantag för koppar och kadmium, så återstår risken att de kontaminerade sedimenten kan spridas vidare i sjön om man väljer att muddra den. Även om halterna är låga kan de fortfarande innebära risker att sprida dessa vidare till organismer och växtlighet i sjön.Miljöundersökningar är viktiga att göra innan man beslutar sig för att göra större ingrepp på naturen, såsom muddring, då det är viktigt att skydda den natur vi har. Tämnaren är en sjö som på många sätt är skyddad för att den har ett rikt djur- och naturliv som bör bevaras. Detta gör att det blir ännu mer aktuellt att göra ordentliga förundersökningar innan man tar sig för några större åtgärder. / Tämnaren is a lake in eastern Svealand, Sweden and it is a shallow, highly eutrophic lake that suffers from severe overgrowth and it will probably cease to exist in about 600 years due to land rise and sedimentation. The lake used to be the location for exercises for the Swedish Armed Forces during the years 1950 – 1960, and therefore old remnants of ammunition can be found on the lake bottom. There is a risk that these old remnants of ammunition could be leaking pollutants into the lake sediment and it is necessary to investigate the level of which these releases may be occurring. This thesis will focus on the four heavy metals copper, zink, cadmium and lead and analyses of these metals will be performed on the lake sediments. The goal is to determine the spatial distribution of the heavy metals and the content of them in the lake sediments since dredging might be necessary for the lake. The risks with dredging are many but in this thesis the dispersion of contaminated sediments are the primary consideration due to the conditions in the lake. The spatial distribution of heavy metals already dispersed is interesting to know because it is necessary to know if the ammunition is leaking pollutants through the lake.The results of the investigation showed some higher concentrations of heavy metals in the sediments, mainly for copper and cadmium. According to Naturvårdsverket, 2007, estimated background content of copper in sediment is 15 mg/kg and the highest measured value in Tämnaren is about ten times higher than that. For cadmium the estimated background value is 0,3 mg/kg and all measured values in this investigation were higher than that. For zink the estimated background value is 100 mg/kg and for lead 5 mg/kg and the measured values in this investigation showed lower values in general for both metals. It seems as some dispersion has already occurred, maybe due to wind and wave processes, causing resuspension of sediments. Overall the spatial distribution is showing a trend with higher heavy metal contents to south eastern direction in the investigated area which could be a consequence of wind and wave processes.Although the contents of heavy metals is a bit higher in comparison with estimated background contents in Swedish lake sediments only copper and cadmium are estimated to be higher than recom-mended for a safe environment. Due to the toxicity of copper and cadmium some caution is recommend-ed before the dredging process starts.

Silver is commonly used in clothes, cosmetics, pharmaceutical products as well as water refinement products these days. With the increased usage of silver there is an increased risk that the amount of silver in nature raises and that it affects ecosystems. Aquatic ecosystems have shown to be sensitive to the toxic effects of the silver. The bladderwrack (Fucus vesiculosus) is one of the most important species in the Baltic Sea and is of major importance for the survival of other species. The purpose of the study is to increase the knowledge of colloidal silver toxic effects on the bladderwrack. This study measures the stress level and leakage of pigment of the bladderwrack which has been exposed to different levels of colloidal silver. The study was conducted at Askö laboratory during the period 19/4 to 25/4 -2017. The results show that colloidal silver has a significant stressful effect on bladderwrack, especially at the higher levels. During a period of three days, significant values of the higher concentration, was found over three consecutive measurement events. Thereafter the bladderwrack recovers. A second study of two and a half days shows two significant values in succession, with a subsequent weak rejuvenation at higher levels. The study also shows that the stress level varies over time. Measures on the water that the bladderwrak laid in during the stress measurements showed that the bladderwrack released more dye, the higher the concentration of colloidal silver to which they were exposed. Despite the low sample size, the bladderwrack shows signs of stress but after multiple test corrections the values ​​were not significant. The Baltic Sea has aggravating factors such as slow water exchange, low salinity and a lot of pollution. Resistance is low. The bladderwrack is a structurally important species in the Baltic Sea ecosystem. If larger colloidal silver is released due to increased use, there is a risk that the bladderwrack may be stressed.

Electronic waste is probably the fastest growing waste in the world today and therefore it is necessary that we have a functional recycling. All human activity generates waste and it is important that this is taken care of and processed in the best way possible. Due to economic reasons electronic waste is transported illegally to developing countries where metals from the products are recycled in a way that is harmful to the environment and to the people working with it, because electronic waste contain many dangerous substances such as brominated flame retardants, PCB and heavy metals. The purpose with this essay is to examine how the Swedish counties practice supervision to prevent illegal export of electronic waste at present, and how it can be more effective. To achieve this we did a survey amongst the 100 largest Swedish counties and also a conducted study. The results indicate that the counties practice supervision in different sites, for example at the recycling centers, for the most part by visiting them and checking their waste management and documentation. It is possible to conduct supervision more efficiently by additional unannounced visits, extended cooperation with other authorities and a clearer legislation. This requires more resources.