Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö – 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö – 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken. Resultatet av detta arbete har givit mig en förståelse om att alla individer har olika erfarenheter som leder till skilda uppfattningar om fenom i världen. Dessa uppfattningar kan i sin tur bidra till hur, exempelvis, förskollärare arbetar med matematik i barngruppen.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik?</p><p>För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper.</p><p>De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar.</p><p>Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader. Detta resulterade i tio kategorier som i analysen kopplades till teori, uppsatsens syfte och frågeställningar. De olika kategorierna beskrivs här kortfattat. Förskollärarna hade olika syften med barnboken beroende på användningsområde. Barnboken valdes ut tillsammans med barnen eller enbart av förskollärarna. Förskollärarna kunde se ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling och samtliga förskollärare belyste vikten av att läsa för barnen. Med denna uppsats kom vi fram till att förskollärarnas syn och kunskap om barnboken är viktig då den lägger grunden för barnens läsutveckling.</p>

I detta examensarbete studerar vi hur förskollärares förshållningssätt till förskolegården påverkar användningen och vistelsen på gården. Vi har tittat på förskolegårdens utformning och funktion, barns utomhuslek på förskolegården samt förskollärares roll i utemiljön. Syftet är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolegården i dess funktion och möjligheter till lärande. Metoden vi använt oss av är kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollärare på tre olika förskolor med liknande förskolegårdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollärarna ser på användningen av sin förskolegård på olika sätt. På två av förskolorna används gården som en plats för barnens fria lek där pedagogernas roll är att stötta barnen och vara lyhörda för deras utforskande och intresse för olika fenomen. På den tredje förskolan används gården både för barnens fria lek och utforskande men även som en viktig plats för den planerade pedagogiska verksamheten. Förskollärarnas olika användning av gårdarna kan bero på vilken relation de har till den aktuella gården. Utomhusvistelsen ses trots detta som något viktigt och prioriterat på alla tre förskolorna. Slutsatsen av vår undersökning är att pedagogens personliga förhållningssätt till gården påverkar både utformning och användande av den. Även förskollärares tolkning av förskolans läroplan 98/2010 gör att verksamheterna kan uppnå målen i denna men ändå kan skilja sig åt i utformning och praktik.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig. Studien visade även att musiken skapar möten mellan förskolans verksamhet och barnens föräldrar, och att vad pedagogerna tycker är kvalitativt även i hög utsträckning påverkar hur de arbetar. Pedagogerna själva uttryckte att de vuxnas egna intresse för musik samt deras självförtroende när det gäller musikaliskt kunnande är det som allra mest påverkar hur musikverksamheten i förskolan ser ut. Samtliga ansåg dessutom att medvetenheten om att barn kan lära sig så mycket språkligt genom att musicera också påverkar verksamheten i hög grad.

Detta arbete handlar om ämnet information- och kommunikationsteknik, även förkortat IKT, i förskolans verksamhet. Detta är intressant att undersöka då förskolans IKT utveckling ligger efter skolans, både när det gäller utbildad personal och arbetsplaner, trots att Sverige är ledande inom IT-användning. Studien genomfördes med hjälp av en pappersenkät riktad mot förskollärare i ett geografiskt område inom en storstad. Totalt deltog elva förskollärare i undersökningen som ämnar besvara syftet att se förskollärarnas uppfattningar och utbildning kring IKT i förskolan. Frågeställningar som arbetet behandlar är när använder pedagogerna IKT, vad är syftet med IKT när det används, hur arbetar de med IKT i förskolan och vilken IKT utbildning förekommer bland förskollärare? Resultatet visar att en tydlig och positiv ledning underlättar personalers IKT-utveckling. Om personalen också får möjlighet att diskutera IKT-införandet i verksamheten och även ser på IKT som vilket annat verktyg som finns på förskolan. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 22 % och när en tolkar resultatet ser man att studiens resultat sammanfaller med tidigare forskning och därför är aktuellt för förskolans fortsatta utveckling.

Bakgrund Samtal mellan barn och förskollärare är av betydelse med tanke på språkutvecklingen hos barn. Det finns olika kompetenser som barn får med sig genom att samtala med andra personer. Att lyssna på varandra är också betydelsefullt för att det ska bli ett bra samspel mellan människor. Det är även av vikt att som förskollärare arbeta med språk och vara medveten om hur samtal med barn kan genomföras. Att finnas med och stötta barnen i sitt lärande och ge dem utmaningar som är på en lagom nivå är även positivt att göra som förskollärare. Sociokulturell teori är basen för undersökningen vilket eftersom lärande sker i samspel med andra. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den verbala kommunikationen ter sig mellan förskollärare och barn i förskolan. Vi ville även få reda på vilka olika sorters samtal som förekom och om det fanns något mönster i när de olika samtalen användes. Hur förskollärarna tog tillvara på barnens spontana kommentarer eller frågor var också en del av undersökningen. Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av observation som är ett redskap i kvalitativ metod. Observationerna genomfördes i tamburen, vid måltidssituationen, fri lek och vid utevistelse på förskolorna och då observerades samtalen mellan förskollärare och barn. Resultat Undersökningen visade att det fanns flera olika sorters samtal mellan förskollärare och barn samt att det fanns mönster i när de olika samtalskategorierna användes. Exempelvis var berättande samtal vanligt förekommande vid måltiden. Barnens spontana kommentarer och frågor togs tillvara på av förskollärarna och även där förekom olika samtalskategorier samt olika lång respons från förskollärarna. Då barnen ställde en fråga blev responsen ofta kortare och bekräftande jämfört med när de kom med något mer spontant som ofta utvecklades till ett berättande samtal.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar kring teknik med förskolans yngsta. Utgångspunkten i undersökning kommer att vara på förskollärarens resonemang, erfarenheter och kunskaper i arbetet med ämnet hos toddlare. Anledningen är att få ökad kunskap om hur man kan synliggöra arbetet med teknik på småbarnsavdelning i förskolan. Jag har valt intervju som metod. Anledningen är att intervjuer kan ge mer detaljrikedom och djup till analysen. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna arbetar med teknik med förskolans yngsta men ämnet integrerar i huvudsak med naturvetenskap och matematik. Osäkerhet kring begreppet teknik, förhållningssätt samt tidsbrist nämndes som potientiella hinder för synliggörandet av vardagsteknik hos förskolans yngsta.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they’reworking for has. The teachers also seem to value this work regardless of pedagogical approach. Theresults further show that differences were found in terms of the practical work with gender gets to beexpressed. The gender-oriented educators seem to focus on the major activities, for example workingwith gender-specific groups, and the non-gender-oriented educators seem to focus on the smallactivities, for example questioning the color of the birthday cards given to a girl and a boy. There aredifficulties with gender work and how they to some extent differ depends on the teachers’ focus, ashared challenge seems however to be continuing to work towards gender equality, despite theexperiences of the community and the world around the children which does not seem to want to go inthe same direction.Keywords: Gender, gender equality, sex, preschool, preschool teachers

No description available.