<p>Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.</p>

No description available.

Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.

En ny fastighetsmäklarlag trädde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmäklare att förmedla sidotjänster. Detta innebär att de vid sidan av själva förmedlingsuppdraget får erbjuda andra tjänster till kunderna. De får för sidotjänsterna ta ut en mindre summa i ersättning. Tidigare har sidotjänster ansetts som förtroenderubbande och därmed har det varit olagligt. Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka sidotjänster som finns och hur det påverkar kundernas val av fastighetsmäklare utifrån ett förtroendeperspektiv. Vi har också studerat hur marknadsföringen påverkas. De vanligaste sidotjänsterna är förmedling av bolån, säljarförsäkring, försäkring av dubbel boendekostnad, flyttstädning, visningsstädning, flytthjälp, homestyling och yrkesfotograf. Eftersom fastighetsmäklaren kan erbjuda sidotjänster kan kunden få en helhetslösning som gör det komfortabelt. Fastighetsmäklarna tycker det är viktigt med bra samarbete, då det påverkar deras eget rykte. Det gör att kunderna kan lita på att samarbetet som fastighetsmäklaren har är bra. Samarbete som uppstår genom sidotjänster medför en bättre och mer kostnadseffektiv marknadsföring för fastighetsmäklare. Fastighetsmäklaren rekommenderas till andra eventuella kunder och därmed ökar chansen till fler förmedlingsuppdrag. En enkätundersökning har genomförts där 200 fastighetsmäklare och kunder från olika mäklarbyråer som Svensk Fastighetsförmedling, Fastighetsbyrån, Skandiamäklarna, Husmanhagberg, Mäklarringen, Mäklarhuset och Länsförsäkringar har blivit kontaktade. Vi har avgränsat oss till medelstora städer i Sverige; Karlstad, Örebro, Falun, Uppsala, Växjö och Lund. Svarsfrekvensen var låg och enbart 31 fastighetsmäklare och 17 kunder besvarade enkäten. Enkäterna analyserades och sammanfattades. Med hjälp av de teorier som vi funnit och de svar som erhållits från enkäterna har olika intressanta slutsatser kunnat dras. En av dessa är att sidotjänster anses vara positivt för både fastighetsmäklare och kunder.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag.

Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen. Det krävs dock att branschengör gemensam sak och tillsammans arbetar aktivt med att kommunicera ut innebörden avlagen.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att, med hjälp av företagsekonomiska relationsteorier, undersöka och beskriva ICA-handlare som driver butiker i profilerna Nära- och Supermarkets relation till ICA AB. De handlare som ingick i studien driver butiker i Uppsalaområdet. Utifrån relationsteorier om engagemang och förtroende utformades och genomfördes intervjuer med ICA-handlare. Informationen från intervjuerna användes för att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningen. Studien visar att ICA-handlare som driver butiker inom profilerna Nära- och Supermarkets relation till ICA AB är bra.

Författarna har uppmärksammat en starkt uppåtgående trend inom onlineauktioner sett till omsättning och antal aktörer. Med utgångspunkt i denna utveckling har författarna undersökt hur svenska auktionsverk bygger förtroende gentemot kunder som handlar på onlineauktioner. Uppsatsen ämnar besvara hur företag inom denna bransch idag jobbar för att bygga förtroende gentemot sina kunder. Det teoretiska ramverket baseras på begreppet Förtroende. Vidare har författarna valt att plocka ut ett antal begrepp som sägs påverka graden av förtroende: Kompetens, Välvilja, Integritet och Varumärke vilket ligger till grund för analysen i arbetet. Den empiriska studien är kvalitativ och utgörs av fyra intervjuer från större auktionsverk och en onlinebaserad auktionsförmedlare. Utöver dessa frågesamtal har ett begränsat antal intervjuer gjorts med kunder som har erfarenhet från onlineauktioner. Analysen konstaterar att auktionshusen jobbar med förtroende utifrån de begrepp som teorin framlägger. Slutsatsen slår fast att utifrån de variabler som presenteras jobbar företagen främst med varumärket för att bygga förtroende.

Insamlingsbranschen har under de senaste åren påverkats av medieskandaler som skakat förtroendet. Skandalerna har tillsammans med en ökad professionalisering av branschen resulterat i ökade krav på kontroll av organisationernas verksamhet för att upprätthålla förtroende. Forskningen kring insamlingsorganisationer är relativt begränsad inom området, varvid denna studie avser skapa förståelse över hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroende hos allmänhet och givare. En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med insamlingsorganisationer och branschorganisationer som sedan har analyserats utifrån redan befintlig litteratur kring studiens undersökningsvariabler. Resultaten tyder på att insamlingsorganisationer kontrolleras av intern kontroll och externa aktörer, där den externa kontrollen består av extern revision, självreglering genom branschorganisationer och viss påverkan från granskande branschorganisationer. Den interna kontrollen består av styrelse, internrevision, granskning, uppföljning och riskutvärdering. Genom kontroll skapar organisationerna transparens, ärlighet och uppvisar ansvarighet mot allmänheten vilket anses stärka förtroende.