The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized. Even though politicians and officials in some extent turn to the same information sources (e.g. local inhabitants or Government offices) the politicians’ information seeking outside the administration is marginal. The primary part of the seeking and receiving of information is managed by the working committees, where officials explain essential parts of a case (the case is treated in a written report) and motivate their standpoints. When using this and other information in decision-making there is often a strong ambition of consensus between the majority and the opposition; an interesting result considering the different political affiliations among the decision-makers. / Uppsatsnivå: D

Den genomgripande datoriseringen som härjar i dagens företagsvärld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett område som fått en betyande roll. Idag täcks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta är ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mängd begrepp och ramverk som växt fram, däribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela området. Detta för att möta den mer moderna innebörd som IT-förvaltning idag har. ITIL är ett ramverk som är till för att förbättra IT-förvaltningen för de verksamheter som väljer att införa det. Dock finns det en del aspekter verksamheter behöver ta hänsyn till när de inför ITIL. Det handlar om finansiella aspekter, kompetens för processer och förståelse och teknik.Syftet med denna studie är att undersöka ITIL för verksamheter som valt att införa det och hur detta påverkat IT-förvaltningen. Tre faktorer kommer att hanteras - utmaningarna som kan uppkomma vid införandet av ramverket och utmaningarna verksamheter har i det dagliga arbetet med ITIL. Studien ska dessutom undersöka fördelarna verksamheter känt av med införandet av ITIL.Studien har haft en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin som samlats in har byggts upp utifrån semi-strukturerade intervjuer för två verksamheter. I denna fallstudie har det studerats djupare kring hur två verksamheters arbetssätt med IT-förvaltning fungerar, i det avseendet att vi har undersökt hur de arbetar med ITIL. Dessutom har en komparativ design valts för att försöka öka tillförlitligheten och för att få en större förståelse av de sociala fenomen som undersökts. Vidare har en korsanalys gjorts för att upptäcka likheter och skillnader mellan de olika verksamheterna som undersökts.Med denna studie har ett antal slutsatser kunnat dras. Vid införandet av ITIL handlar det oftast om utmaningar som rör acceptanssvårigheter för de anställda som påverkats av några faktorer. Dessa faktorer innefattar vokabulären, dokumentationen, processeförståelsen och arbetsrutinerna ITIL för med sig till verksamheten. I det dagliga arbetet med ITIL ligger utmaningarna i ramverkets komplexitet och det processorienterade arbetssättet. Utmaningarna ligger här även i att få samspel mellan människor, processer och teknik att fungera för att uppnå ett effektivt IT-förvaltningsarbete för IT-tjänsterna. Vi har kommit fram till att ITIL även kan leda till en icke önskvärd byråkratisering av verksamheter som väljer att införa det. Fördelar med införandet av ITIL har visat handla om att verksamheter känt av en ökad och mer omfattande kontroll på anställda och resurser. Dessutom är ökad kundnöjdhet en märkbar fördel ramverket fört med sig. / Program: Dataekonomutbildningen

I denna studie kommer vi att presentera vårt resultat om hur man genomför en god insourcing av ett annat företags IT. Vi kommer också genom detta att först presentera hur vi tänkt nå det tänkta resultatet genom att presentera vissa teorier. Vi kommer också presentera hur vår empiri gått till samt hur vi gått tillväga för att analysera dessa för att tillslut nå vårt resultat. Vårt resultat har resulterat i normativ kunskap vilket menas att vi presenterar resultatet i råd, förslag och riktlinjer till hur man uppnår god insourcad IT-förvaltning. Vi kommer också visa förslag på mål som man uppnår genom att följa dessa riktlinjer för att ännu mer påvisa och stärka vårt resultat.Vi vill också passa på att tacka Anders Hjalmarsson som handlett oss genom denna uppsats och varit en ovärderlig hjälp genom hela processen, tack Anders.

This thesis aims to investigate decision-making and policy implementation in the European Union, specifically regarding the Common European Asylum System (CEAS) and to compare how the political intention corresponds to the reality of its implementation, using the example of Greece. Europe’s ability to handle migration and refugee flows has been severely tested in recent years due to the large number of people fleeing wars in Central Asia and the Middle East. The CEAS constitutes a fairly modern endeavor compared to other regional programs concerned with refugee protection but it has not yet made a significant improvement in how refugees are treated. At the same time, Greece has been in an acute socio-economic crisis since at least 2010. European integration has traditionally been subject to theoretical analysis through Moravcsiik’s Liberal Intergovernmentalism and various forms of formalism. This thesis has tried to apply Historical Institutionalism to explain certain facets of the CEAS and the recent and on-going ‘refugee’ crisis. In combination with other theories, Institutionalism can contribute to an understanding of recent forces towards further integration and divergence in the European Union.

The ways in which countries’ environmental performances are assessed are many, and the amount of variables examined to make such assessments is even greater. In the process of managing current and future environmental problems, policy is one of the main tools utilized by states. Motivated by its high position on indexes that measure environmental performance and gender equality respectively, this essay contains a case study where Sweden’s environmental policies are analysed from an ecofeminist perspective – a theoretical stance that highlights the importance of incorporating feminism, ecology and situated knowledge in policy and practice. Such an assessment is performed with an idea analysis and an ecofeminist ideal type, with the aim to provide an alternative view on the qualities of and success in environmental policy. The findings show that all policy categories incorporate the components that the ecofeminist ideal type consists of. However, the level of incorporation differs with regard to how many policies in each category that do so. Thus, there are several policies that ecofeminist theory would suggest need further consideration, while the result also illustrates that an ecofeminist perspective is relevant and useable in the formulation of environmental policy. Key words: environmental policy, ecofeminism, idea analysis, Sweden, environment, policy, feminism, case study.

The focus of this study is how self-driving vehicles can come to affect the future urban planning of infrastructure. In order to find that out, earlier studies have been analyzed and interviews have been done with three infrastructure planners in different counties around Sweden to see if they have already been thinking about this topic. The purpose of the study is to give todays planners an insight on how the planning can be affected by the self- driving technology when it is put in use in our public spaces. The public participated in this study by answering some questions on this topic and about their current transportation habits (as well as how they may be affected by the self-driving technology). The interviews with the infrastructure planners focused on what they were focusing on in todays planning of infrastructure and how that may be affected by the self-driving vehicles. This study shows that infrastructure planners mostly focus on the availability to walk, bicycle and public transfer. Therefore, previous research shows that its possible that self-driving vehicles will be introduced to the society as an alternative to public transit rather than private cars. / Studien undersöker hur självkörande fordon kan komma att påverka den framtida samhällsplaneringen med avseende på trafikplanering. För att ta reda på detta gjordes en genomgång av tidigare studier samt intervjuer med trafikplanerare från tre olika kommuner för att undersöka om de redan idag har börjat fundera kring detta ämne. Dessutom genomfördes en enkät bland allmänheten om deras syn på denna utveckling där 36 personer deltog. Studiens syfte är att den ska ge dagens planerare en inblick i vad de kan vänta sig gällande planering av städer och samhället när självkörande fordon finns och används på vägarna. Allmänheten fick svara på frågor om hur de ser på detta ämne och hur deras transportvanor ser ut idag (samt hur dessa vanor skulle kunna påverkas av självkörande fordon). Intervjuerna med trafikplanerare fokuserade på planering av vägnätet idag och hur denna planering kan komma att påverkas av självkörande fordon. Denna studie visar att samhällsplanerare fokuserar mestadels på framkomligheten av gång-, cykel- samt kollektivtrafiken vid dagens trafikplanering. Mycket av forskningen kring självkörande fordon tyder därmed på att de första självkörande fordonen inte kommer bli i form av privata bilar, utan ett komplement till den kollektiva trafiken.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system. Chefernas egenskaper och personligheter bestämmer förutsättningarna för vilka motivationsmetoder som används samt i vilken grad dessa bidrar till ökad motivation. De alternativa motivationsmetoder som främst används på offentliga arbetsplatser är tillgodoseendet av individuella behov, beröm och feedback, tydlig information för att skapa sammanhang och begriplighet.

The study aims to examine the implementation of the Swedish discrimination law on a regional level when it comes to transgender people’s right to a non-discriminatory health care. The study examens two health care institutions in Region Östergötland, Linköpings university hospital and health center Ödeshög. Interviews are being held in order to examine how the discrimination law is being implemented on a regional level, focusing on transgender people. Following questions are examined within the two different health care institutions. Is there knowledge and education on a regional level when it comes to transgender's right to nondiscriminatory health care? Are there any resources available on a regional level in order to maintain transgender's right to non-discriminatory health care? Lastly, does the health care institutions have interests, commitments and professional ethics when it comes to maintaining transgender’s rights to a non-discriminatory health care? It is possible to find friction when it comes to implementing the discrimination law at Linköping university hospital and health center Ödeshög. The absence of productive educations in LGBTQ and the lack of time are factors that are hindering the discrimination law to be fully implemented. Furthermore the lack of education in LGBTQ may lead to a lack of interests when it comes to maintaining transgender’s rights to a non-discriminatory health care.

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

This essay deals with the Chinese mega-project Belt and Road Initiative and investigates whether itis possible that it could have a positive impact on regional peace. Previous research, as well as thetwo major IR-theories realism and liberalism, have assumed the project will lead to more tensionand even increase the likelihood of war in the future. According to the constructivist securitycommunity theory this does not have to be the case. By applying Adler and Barnett's rendition ofDeutsch classical theory to the case of BRI through a literary analysis the possibility of a peacefuloutcome is investigated. The analysis concludes that at the moment of writing BRI does not live upto the criteria necessary to be classified as a nascent security community. However, three of the fourindicators, establishing of multinational institutions, coordination of inter-state relationships and acore power leading the integration are fulfilled. Only when it comes to expression of sameness inpolitical, cultural, ideological or social areas is BRI lacking. If more focus is placed on cultivating acommon identity, the possibility of BRI developing into a security community can not be ruled out.