Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie. Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster. För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visar på att det inte föreligger några större skillnader mellan fonders fastighetsförvaltning gentemot andra ägarformer. Fastighetsfonderna använder sig generellt av extern personal för att sköta den operativa fastighetsförvaltningen, delar av mer strategisk art behålls internt. Fonderna har ofta en kortare innehavstid, höga avkastningskrav samt agerar på flera marknader, ett förhållande där det inte blir effektivt att ha allt i egen regi. Investerarnas kapital är kritiskt för fastighetsfonder, således är relationen till dem avgörande för att kunna resa nya fonder i framtiden. Investerarna kräver en bra avkastning och har inget intresse för hur förvaltningen av beståndet går till. Trots att det finns ett stort fokus på en snabb förräntning, tyder inget på att hyresgästerna skulle behandlas sämre. Situationen kan förklaras av att framförallt de större hyresgästerna är återkommande, vilket skapar incitament att bibehålla och värna om dessa relationer. Uppfattningen i branschen är att fastighetsfonderna har ett kortsiktigare perspektiv i sin förvaltning, men utan att kortsiktiga lösningar används. Detta kan förklaras av den opportunistiska investeringsstrategin, där det krävs fastighetsutvecklande investeringar för att uppnå de höga avkastningskraven. Att det kortsiktiga perspektivet leder till mindre fokus på miljörelaterade frågor, finns det inget som tyder på. Med ökad efterfrågan på marknaden, ser fonderna goda vinstmöjligheter med att uppmärksamma klimatsmarta lösningar, vilket gör det naturligt att fokus kommer att ligga där.

Arbetet har till syftet att närmare studera om marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke och därmed ökar omsättningen. Eftersom det föreligger svårigheter med att utvärdera effekterna av marknadsföring, är det värt att utreda frågeställningen. Denna studie bygger på litteratur som behandlat köpcentrumförvaltning, varumärke och marknadsföring. Resultatet bygger på en enkätundersökning och intervjuer som genomförts. En sammanställning av data för köpcentrum har också gjorts. Resultatet visar att värdet av ett köpcentrum främst beror på läget, hyresgästmixen, tillgängligheten och upptagningsområdet. Dock framkom marknadsföringens och varumärkes betydelse, när det handlar om att profilera sig mot konsumenterna. Det kan även konstateras att marknadsföringen stärker ett köpcentrums varumärke. Dock kan även konstateras att det behövs ett köpcentrum utöver det vanliga för att locka konsumenter från en annan stadsdel. Eftersom det innebär en längre resa för konsumenterna behövs något oerhört starkt och unikt för att de ska åka förbi köpcentrumet som ligger närmast. En fastighetsägare måste ha en genomtänkt strategi för marknadsföring och samtidigt använda flera kanaler för att marknadsföra sig. Dock finns inget medium som är att föredra framför andra, vilket beror på att varje köpcentrum är unikt och att det därför beror på flera olika faktorer. Vad konsumenterna efterfrågar förändras över tiden och det är därför viktigt att följa upp och korrigera sin marknadsföring. Hur stor del av omsättningen som används till marknadsföringen är beroende av tillväxten för köpcentrumet och i vilken utvecklingsfas den befinner sig i. Det viktigaste när köpcentrum marknadsför sig är att de är trovärdiga, tydliga och konsekventa. Slutligen kan sägas att marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke. Dock är det svårt att säga hur stora effekter det har. De köpcentrum som använder en större andel av sin omsättning till marknadsföring är antingen nystartade eller visar en negativ trend för sin omsättning relaterat till föregående år. Även köpcentrum som genomgått en omfattande renovering eller nyprofilering satsar också mer pengar på marknadsföring. Dock kan inga klara slutsatser dras kring att de köpcentrum som har störst omsättning även har nöjdast kunder och är bäst på att marknadsföra sig.

Riktade statsbidrag är öronmärkta för en specifik insats eller ändamål och för att få ta del av denna typ av bidrag måste kommuner och regioner själva ansöka om dem. Trots omfattande kritik mot riktade statsbidrag som allokeringsmedel har de riktade statsbidraget under senare årtionden ökat i både omfattning och antal. Flest riktade statsbidrag delas i dagsläget ut till insatser inom utbildningsväsendet. Denna uppsats är en teorikonsumerande dokumentstudie där tidigare forskning om tillits- och misstrobaserad styrning används som teoretiskt ramverk. Uppsatsen utreder frågan om hur styrning genom riktade statsbidrag kan ses utifrån dessa två styrningsformer och de konsekvenser som detta får. Uppsatsens resultat visar att styrningen genom riktade statsbidrag till skolverksamhet är präglad av misstro samtidigt som inga indikationer på tillitsbaserad styrning identifierades. Den misstropräglade styrningen genom riktade statsbidrag bidrar till att skapa ojämlikhet eftersom mindre kommuner har svårare att uppnå de administrativa krav som ställs för att få ta del av dessa bidrag och i längden blir därmed styrningen också ineffektiv.

Friskolereformens införande i början på 1990-talet utgjorde ett paradigmskifte i svensk utbildningpolitik. Trots att reformen infördes för över trettio år sedan är den fortfarande högaktuell i den samtida debatten. I föreliggande uppsats studeras argumentationen i den svenska friskoledebatten. Studiens syfte är att generera kunskap om argumentationens karaktär med fokus på hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument samt hur dessa kan förstås i ljuset av offentliga värden. Studien är en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen används för att systematiskt redogöra för argumenten i debatten och klargör hur dessa är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin idenfieras hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument. Vidare används offentliga värden som teoretiska referenspunkter i analysen samt för att kontextualisera debatten. De offentliga värdena hämtas från Public Value Management, New Public Management och Lennart Lundquists offentliga etos.  Studiens resultat visar att förespråkare av friskolor tenderar att rama in sina argument i relation till valfrihet och kvalitet. I dessa argument dominerar ekonomivärden och New Public Management-orienterade värden såsom konkurrens och sparsamhet. Kritiker tenderar istället att rama in sina argument i relation till segregation och idén om marknads/koncernskolan. Kritikernas argument diskuteras framförallt i ljuset av Public Value Management och värdeskapande möjligheter.

Under året som gått så har pandemin drabbat hela världen, Sveriges strategi är att begränsa smittspridningen, det har skett en stor ökning på Gotland varav det saknas forskning på hur Gotland påverkats av pandemin. Undersökningens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan Regeringen och Gotland har fungerat, hur mycket resurser sjukvården på Gotland har haft för att kunna anpassa sig till Covid-19 pandemin och att undersöka hur legitim Covid-19 strategin anses vara på Gotland. Genom kvalitativa intervjuer så undersöks problemet med hjälp utav Lundquist implementeringsstrategi som rör implementering och legitimitet. I undersökning så framkommer resultat om att problemet ligger i Regeringens kommunikation och Regeringens beslutsfattande. Det framkommer att det finns saker att jobba på gällande kommunikationen, att det varit problem med resurser inom sjukvården i form av personal samt skyddsmaterial samt att vissa beslut från Regeringens sida inte har varit optimala. Slutsatserna blir att Regeringen har vissa saker att förbättra gällande sin kommunikation med regioner och kommuner, att det numera inte längre är problem med skyddsmaterial men att anställda inom vården är utslitna. En slutsats blir också att det finns vissa saker som Regeringen skulle kunna förbättra för att deras beslut skall kunna bli mer legitima.

The digitalisation of society has transformed the real estate market as it has introduced characteristics that benefit both property owners, tenants and investors. Today, we can process information digitally rather than analogously, which contributes to a larger share of data to utilize and implement in all processes in the industry. PropTech is an innovation that has emerged but which has received more attention in recent years as the technology can be implemented in areas such as information sharing, transactions and management. The purpose of the thesis is to get an idea of ​​what the implementation and attitude around real estate technology like PropTech looks like with private real estate players who manage commercial properties. The purpose will be answered with the help of a qualitative study in the form of semi-structured interviews with people operating in the industry as a property owner or property manager. The study is geographically limited to Malmö, Gothenburg and Stockholm.  The results of the study show that the real estate industry is slow, which means that PropTech companies find difficulties in implementing themselves in the market. All property players see the benefits that can be gained from property digitalization, but despite this, PropTech is for many associated with high risk and unexplored solutions. What is most driving in the question of what motivates or does not justify an implementation is what income an investment can be expected to generate. The implementation and attitude around PropTech differs between different real estate players, but on the whole the attitude is nevertheless positive and there is an understanding that a digitalization journey will be required to be competitive in the market in the future.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to examine the implementation process of the re-organisation reformof the Swedish police in 2015 and how it has impacted the efforts to implement the reformand how the police as an organisation was affected by the implementation process. This wasachieved through the review of agency documentation and decisions, as well as relevantresearch material. This empirical material is explained using a theoretical framework with afocus on implementation theory. Professional implementation and bureaucraticimplementation are the main implementation models used to analyse the empirical material.