Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett lekfullt och avslappnat sätt.   Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger på att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD.   Min slutsats är att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur där man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen.   Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, ”Det måste få ta tid”.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD.   Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras vardag och i FMT-rummet.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin följt av hur Funktionsinriktad Musikterapi – FMT växte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med två adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogör för den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin. För att beskriva resultatet har jag valt att använda mig av s.k. analystabeller, dessa tabeller ger en beskrivning av hur jag uppfattar adepternas utveckling av sina funktioner över tid. Resultaten visar på förbättringar hos båda adepterna. Den stora avgörande skillnaden för adepternas förändring, är den tid som krävts för den enskildes utveckling.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ”tysta kunskapen” där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse. Pedagogerna arbetar mycket individuellt till barnen samt utgår från barnens styrkor och där de befinner sig i utveckling. Musikens betydelse är stor då den både är glädje, ett uttrycksmedel och ett språk där pedagogerna når fram till barnets innersta. Musiken formar även barnens dag genom tids och rumsuppfattning samt påverkar barnens utveckling framåt.

The use of multimodal imaging as a tool to assess the in vivo pharmacokinetics and biodistribution of nanoparticles is important in drug development and imaging-guided therapy. The current study reports the use of combined micro-CT and optical imaging FMT to quantitatively assess the whole body and intratumoural distribution of a nano-sized liposome-based CT/optical imaging probe carrying iohexol and Cy5.5. Micro-CT was used to guide the FMT tumour delineation and signal correction. This investigation demonstrates the critical role micro-CT can play in guiding FMT-based quantification of distribution. As well the combination of CT and optical imaging enable visualization of the liposomes at the whole body, tumor and cellular levels with high sensitivity and excellent anatomical background. Such non-invasive assessment of therapeutic distribution at the macro and micro scale is necessary for implementation of personalized medicine including image-guided patient stratification and real-time adjustment of therapeutic dose.

The use of multimodal imaging as a tool to assess the in vivo pharmacokinetics and biodistribution of nanoparticles is important in drug development and imaging-guided therapy. The current study reports the use of combined micro-CT and optical imaging FMT to quantitatively assess the whole body and intratumoural distribution of a nano-sized liposome-based CT/optical imaging probe carrying iohexol and Cy5.5. Micro-CT was used to guide the FMT tumour delineation and signal correction. This investigation demonstrates the critical role micro-CT can play in guiding FMT-based quantification of distribution. As well the combination of CT and optical imaging enable visualization of the liposomes at the whole body, tumor and cellular levels with high sensitivity and excellent anatomical background. Such non-invasive assessment of therapeutic distribution at the macro and micro scale is necessary for implementation of personalized medicine including image-guided patient stratification and real-time adjustment of therapeutic dose.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.