Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination. Samtliga lärare använder sig i olika utsträckning av den fysiska aktiviteten i klassrummet, bl.a. rörelseramsor, sånglekar, RÖRIS (Friskis och svettis rörelseprogram) och rörelse i de olika ämnena, men alltför få känner till vad som står i läroplanen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna. Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete. Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.

The aim of this study was to describe the importance of diet and physical activity related to Diabetes Mellitus (diabetes). Method used was a descriptive literature study based on empirical studies. The study shows that diet, physical activity and lifestyle-changes are very important factors when it comes to preventing and treating of diabetes. By the right diet and physical activity the treatment with medications in some cases can be superfluous and people with the disease could live longer and be healthier during their lifetime. Nurses have the responsibility to educate, inform and make sure that the diabetic patient gets the best care as possible specially suited for this individual patient. Several studies show that obesity and overweight is one of the biggest reasons of diabetes. To decelerate the dramatic rise of diabetes, preventive information-arrangements have to reach out to the world. The development with more sedentary work, TV-watching and fast-food is something that makes more people all over the world become ill. Also factors like tobacco and alcoholics have negative impact. There is a great need of information. With information, that people easily exaggerate themselves, can the issue with the growing disease lessen. People need to know how they can change their lifestyle, what kind of help is available and where the help can be reached. People may be in need of support and important is that the information reaches them in the right way. The study shows that the nurse has a very important role in the treating and preventing of diabetes, since he/she gets a close contact to the patients.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.

I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.

Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka om kommunalanställda utnyttjar det hälsofrämjande erbjudandet om bad och gymkort och vad som påverkar nyttjandet eller icke nyttjandet av kortet. Finns det några otillfredsställda behov i fråga kring icke nyttjande av kortet. Metod: I studien användes en kvantitativ metod och en enkät. Enkäten bestod av frågor kring sociodemografisk som karaktäriserar deltagarna, enkla frågor om vad respondenten vet om Bad och Gymkortet samt frågor avseende nyttjande eller icke nyttjande av bad och gymkortet. Vilka hinder som eventuellt upplevs inför fysisk aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av kommunalanställda i Sandvikens kommun. Resultat: Resultatet i undersökningen visade att de som till störst del nyttjade förmånen att lösa ut bad och gymkort var de som jobbat inom kommunen fem år eller mer. Det påvisades även ett samband mellan hemmavarande barn och energibrist, vilket var de största orsakerna till att inte lösa ut bad och gymkortet, vilket 55,4% av de svarande indikerade. Undersökningen visar även att de med hemmavarande barn också har större tidsbrist som orsak till att inte hämta ut kortet än de som inte har barn hemma. Slutsatser: En bättre kommunikation från kommunen gentemot de anställda om vad som gäller om bad och gymkortet. Det framgår av undersökningen att det är personer som önskar ha en möjlighet att träna på den ort de bor på, vilket de kan det med de nya reglerna. De flesta som hämtar ut sina kort är de som har vart anställda längre än fem år inom kommunen och de som har störst hinder är kvinnor med hemmavarande barn som känner av energibrist och tidsbrist.

Lampinen, S. (2013). School’s importance of physical activity for students with disabilities: From a teacher’s perspective. Thesis in Public Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Purpose: The aim of the study was to examine how teachers perceive that students in upper secondary education are related to physical activity. And analyze how upper secondary school works to promote physical activity for students with disabilities. Method: The study is based on five qualitative interviews with teachers and activity assistants in a secondary school in northern Sweden. The interviews were tape-recorded, transcribed and analyzed by content analysis. Results: According to the teachers it was important that the students experienced joy in physical activities. Another important aim was that physical education would provide a greater understanding of how lifestyle and physical activities influence health. Various methods were mentioned for promoting physical activity among students. Students’ attitude to physical activity within the school was perceived as positive. It was stated that the students rarely or never saw any barriers to physical activity. The biggest barriers mentioned by the informants were lack of time within the school scheme. Outside the school the most important barrier for physical activities could be the family culture. Conclusion: Based on the study's results we might conclude that the students’ active participation in physical activities and the teacher’s education were important factors in the promotion of physical activities.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent.

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka. Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet.