Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.

<p>Aim: To establish whether a family centered approach to HIV care in which HIV positive adults are counseled on the importance of having their children tested results in the adults bringing their children under the age of five years for testing and or accessing HIV care, and to explore challenges faced by caregivers in bringing children for testing and care.</p>

Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Bakgrund Vaccinets funktion i att begränsa och eliminera virusbaserade sjukdomar är vetenskapligt bevisat och dess inverkan på samhället sedan införseln av ett nationellt barnvaccinationsprogram har varit otvivelaktig. I och med vaccinationsprogrammets framgång har rädslan och förståelsen för hur farliga barnsjukdomarna var minskat. Något som kan leda till att rädslan inte längre leder till en skyddande aktion såsom vaccinering. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka informationens betydelse för föräldrars beslut att avstå från att vaccinera sitt barn eller låta vaccinera barnet. Metod Litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2004-2018. Artikelsökning skedde i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. I studien har the Health Belief Model samt familjecentrerad vård använts som teoretiska referensramar. Resultat Information är av yttersta vikt vid ett beslut om vaccination. Vårdgivare är viktiga i informationsgivandet. Det framkom att föräldrar vill ha neutral information med både för- och nackdelar. Föräldrar uppgav att de inhämtar information från internet, vetenskapliga studier eller vänner och familj. Information kan ges i muntligt eller skriftlig form. Muntlig information kan ske antingen genom faktagivning eller diskussion.   Slutsats Informationen har en betydande roll i beslutsprocessen hos föräldrar som ska vaccinera sitt barn. Föräldrar får information från vården, men de söker även information på egen hand för att komplettera informationen. Informationen från vården behöver anpassas efter personerna i fråga. Utifrån tydlig information som berör ämnet på ett trovärdigt sätt kan sjuksköterskan visa på vaccinationsprogrammets centrala roll i att minimera risker och maximera fördelar för barnet. / Backgrund Since the introduction of a national childhood vaccination programme, the vaccine's role in limiting and eliminating virus-based diseases have been scientifically proven and its impact on society has been undeniable. With the success of the vaccination programme, the fear of how dangerous childhood diseases have been diminished. This could lead to the fear no longer acting as a strong enough reason to vaccinate.  Aim The aim of the study was to investigate how significant information is to parents when deciding whether to refrain or receive vaccination for their child. Method The literature review is based on eleven scientific original articles published between the years 2004-2018. The article search took place in the CINAHL, PubMed and SveMed+ databases. Original articles were reviewed using quality review templates. The theoretical framework for this study was based on the Health Belief Model and Family Centred Nursing. Result Information is of utmost importance when deciding to vaccinate. Caregivers are important in the provision of information. It appeared that parents want neutral information with both pros and cons. Parents stated that they gather information from the internet, scientific studies or friends and family. Information may be given in oral or written form. Oral information may be given through both the presentation of facts or discussion.  Conclusion Information has a significant role in the decision-making process of parents to vaccinate their child. Parents receive information from healthcare, but they also seek information on their own to supplement the information. The information from healthcare needs to be adapted to the persons in question. Given that fair and direct information is provided, that relates to the subject in a credible way, the nurse can demonstrate the central role of the vaccination program in minimizing the risks and maximizing benefits to the child.

Magister Public Health - MPH / Aim: To establish whether a family centered approach to HIV care in which HIV positive adults are counseled on the importance of having their children tested results in the adults bringing their children under the age of five years for testing and or accessing HIV care, and to explore challenges faced by caregivers in bringing children for testing and care. / South Africa

Family-centered care (FCC) focuses on considering the family in planning/implementing care and is associated with increased patient satisfaction. Little is known about factors that influence FCC. Using linear mixed modeling and Generalized Estimating Equations to analyze data from a cross-sectional survey of primary care practices in Ontario, this study sought to determine whether models of primary care service delivery differ in their provision of FCC and to identify characteristics of primary care practices associated with FCC. Patient-reported scores of FCC were high, but did not differ significantly among primary care models. After accounting for patient characteristics, practice characteristics were not significantly associated with patient-reported FCC. Provider-reported scores of FCC were significantly higher in Community Health Centres than in Family Health Networks. Higher numbers of nurse practitioners and clinical services on site were associated with higher FCC scores but scores decreased as the number of family physicians at a site increased.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.