Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård. / Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective.  Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit.  Method: Qualitative literature study with a systematic approach.  Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure.  Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

Bakgrund Pediatrisk palliativ vård är den del av hälso- och sjukvården som syftar till att vårda barn i livets slutskede. Föräldrar till dessa barn genomgår en period av lidande, stress och psykiska påfrestningar och är därför i behov av stöd från sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose hela familjens önskemål och kan genom ett familjecentrerat arbetssätt möta både föräldrars och barnets behov. Föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård är således betydelsefulla för att generera kunskap i hur sjuksköterskan kan bemöta familjer i denna situation.  Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med en deduktiv ansats genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord utifrån det valda syftet. Kvaliteten på artiklar granskades och innehållet i artiklarna analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten resulterade i de tre huvudkategorier: Delaktighet, Kommunikation och Psykosocialt stöd. Vidare skapades åtta underkategorier vilka belyste föräldrarnas erfarenheter av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Ett gemensamt beslutsfattande, kontinuitet och tillitsfulla relationer, att få samtala om döden samt individanpassad information framkom som betydelsefulla faktorer. Även professionellt stöd, stöd från vårdpersonal och familjer i samma situation samt från partner, familj och vänner var värdefullt. Likaså att införliva tro, hopp och mening var värdefulla aspekter vilket tydliggjordes genom ett familjecentrerat arbetssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna upplevde familjecentrerad vård som avgörande för att hantera situationen i att ha ett barn som vårdas palliativt. När vårdpersonalen tillämpade detta arbetssätt kände föräldrarna sig hoppfulla, sedda, respekterade och involverade. Det var dock inte alltid detta arbetssätt efterföljdes, vilket resulterade i att föräldrarna kände sig förvirrade, förbisedda och osäkra. / Background Pediatric palliative care is a part of the healthcare that aims to care for children at end of life. Parents of these children are suffering from stress and mental illness and are therefore in need of support. Nurses have a responsibility to meet wishes of the family and can, through a family centred approach, fulfill the needs of the whole family. Parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care are therefore important for generating knowledge in how to interact with families. Aim The aim was to describe parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care.  Method A non-systematic literature review with a deductive approach was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles that were included were obtained from the databases PubMed and CINAHL, using relevant keywords based on the purpose. The articles quality was ensured and analysed with an integrated analysis method. Results The literature review resulted in three main categories: Participation, Communication and Psychosocial support. Furthermore, eight subcategories were created which highlighted the parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centred care. Communal decision-making, continuity and trusting relationships, talking about death and individualized information emerged as important factors. Support from healthcare professionals, the other partner, family, friends, and families in the same situation was considered valuable. Incorporating faith, hope and meaning were also described as valuable.   Conclusions This literature review showed that parents experienced family centred care as crucial in coping with the situation of having a child in palliative care. When this approach where applied parents felt hopeful, respected, involved, and seen. However, the family centered approach were not always followed, which led to parents feeling confused, disregarded, and insecure.

Bakgrund Diabetes Mellitus typ 1 är en metabol sjukdom som leder till kronisk hyperglykemi. Sjukdomen kräver livslång behandling med insulin och egenvården är omfattande. En person med diabetes typ 1 behöver kontrollera sina glukosnivåer flera gånger per dag och besitta kunskap om hur mat, aktivitet och insulin påverkar dem. När ett barn insjuknar läggs ett stort ansvar på barnets föräldrar eftersom de nu behöver ansvara för barnets behandling. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som lever med Diabetes Mellitus typ 1. Metod Designen för föreliggande studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod i litteraturöversiktens resultat och de identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Resultatartiklarna granskades utifrån en kvalitetsgranskning utförd av Sophiahemmet Högskola och sedan genomfördes en integrerad analys. Därefter sorterades artiklarna in i huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade att många föräldrar upplevde konstant oro för sitt barn relaterat till diabetes typ 1. De upplevde en ständig oro att barnet skulle utveckla hypoglykemi i olika situationer. Sjukdomen påverkade familjens vardag och föräldrar beskrev hur de hade svårt att släppa kontrollen och lämna över ansvaret till andra. Även bemötandet från vården visade sig vara viktigt för familjerna. Resultatet visade även att föräldrar upplevde en oro inför framtiden gällande eventuella komplikationer sjukdomen kunde resultera i. Slutsats Resultatet visade den sårbarhet och stress som de flesta föräldrar upplever när de har ett barn som lever med diabetes typ 1. Rädsla för hypoglykemi identifierades som ett stort problem för många föräldrar. Resultaten visade också att stöd och behandling måste utvecklas och att familjefokuserad vård kan vara en väg framåt. Varje familj är unik och behöver skräddarsydd vård för att möta deras individuella behov. / Background Diabetes Mellitus type 1 is a metabolic disease which leads to chronic hyperglycemia. The disease requires lifelong treatment with insulin and the self-care is extensive. A person with type 1 diabetes needs to check their glucose levels several times a day and must have knowledge of how food, activity, and insulin affect it. When a child becomes ill, a great responsibility is placed on the child's parents because they now need to be responsible for the child’s treatment. Aim The aim was to describe parents’ experiences of having a child with type 1 Diabetes Mellitus. Method The design of the present study was a non-systematic literature review. Fifteen scientific articles of qualitative method were included in the results of the literature review, and they were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The included articles were reviewed on the basis of a quality review carried out by Sophiahemmet University. Then an integrated analysis was carried out. The articles were then sorted into main categories with associated subcategories. Results The results of the literature review showed that many parents experienced constant anxiety about their child related to type 1 diabetes. They experienced a constant worry that the child would develop hypoglycemia in different situations. The disease affected the family's everyday life and parents described how difficult it was for them to let go of control and leave the responsibility of the child to others. The support from healthcare personnel also proved to be important for the families. The results also showed that parents experienced concern for the future regarding possible complications the disease could result in. Conclusions The results showed the vulnerability and stress that most parents experience when they have a child living with type 1 diabetes. Fear of hypoglycemia was identified as a major concern for many parents. The results also indicated that support and treatment need to be developed and that family-centered care can be a way forward. Each family is unique and needs tailored care to meet their individual needs.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen beräknas 8 miljoner barn i världen kräva specialiserad pediatrisk palliativ vård, där cancersjukdom utgör en stor del av fallen. För många föräldrar vars barn vårdas palliativt innebär situationen en stor påfrestning och kan resultera i stor livsförändring för familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden fokuserar på att vårda hela familjen, där vårdteamets och sjuksköterskans bemötande har en central roll i att förbättra livskvalitén för både barnet som föräldrarna. Sjuksköterskan bör ha kunskap om hur familjens livssituation kan underlättas för att möjliggöra en så god vård som möjligt. Travelbees omvårdnadsteori belyser lidande som ett centralt begrepp vilket lämpar sig för palliativ vård där ett av syftena är att lindra lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av och önskemål om bemötande inom vården när deras barn med cancersjukdom vårdats i palliativt skede.   Metod: Arbetet utgår från en deskriptiv design med kvalitativ ansats där litteraturöversikt används som metod för att sammanställa elva artiklar. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som beskriver viktiga aspekter av bemötandet samt önskemål om bemötande inom den pediatriska palliativa vården utifrån ett föräldrarperspektiv. Dessa kategorier är: Att se familjens behov; Möjliggöra för medverkan och inflytande; Önskemål om uppföljning; Vikten av information och Mellanmänskliga aspekter.  Slutsats: Genom en bättre förståelse för hur föräldrar önskar bli bemötta inom den pediatriska palliativa vården kan den familjecentrerade vården struktureras efter föräldrarnas behov. Om vårdpersonal tar aspekterna som redovisas i resultatet i beaktning är det troligt att föräldrars välbefinnande kan komma att förbättras. / ABSTRACT Background: Annually, it is estimated that 8 million children require specialized pediatric palliative care globally, where cancer constitutes a substantial amount of the cases. For many parents the situation can be perceived as straining. Family-centered nursing focuses on caring for the entire family, where the treatment of the care team has a prominent role in improving the quality of life. The nurse should strive to ease the situation to enable the families well-being. According to Travelbee's nursing theory, suffering is considered as a central concept, which is suitable for palliative care where one of the aims is to alleviate suffering. Aim: The purpose was to describe how the parents of children with cancer who have been cared for in a palliative stage experience the treatment and how they wished to be treated by health care professionals.   Method: The work is based on a descriptive design with a qualitative approach where a literature review is used as a method to compile eleven articles. Result: Five categories emerged which describe a few important aspects of treatment within pediatric palliative care from a parental perspective. These categories are: Seeing the needs of the family; Enable participation and influence; Request for follow-up; The importance of information and Interpersonal aspects. Conclusion: By gaining a better understanding of how parents wish to be treated in pediatric palliative care, the family-centered care may be efficiently structured according to the parents' needs. If health professionals take the aspects which are presented in the result into account, it is likely that the well-being of the parents can be improved.

Bakgrund: Under covid-19 pandemin infördes besöksrestriktioner som försvårade den familjecentrerade vården. Restriktionerna bidrog till att familjemedlemmar distanserades från vårdenheter vilket gjorde det svårt att involvera dem i vårdsammanhang. Då sjuksköterskan har en viktig roll inom den familjecentrerade vården så är sjuksköterskors upplevelser av denna förändring av vikt att undersöka. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktioner under covid-19. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats som baserades på tio artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och bearbetades enligt Popenoe et al (2021) modell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktionerna under covid-19 pandemin både när det gäller kommunikation, upplevelse av delaktighet och stöd till patienter och deras familjer samt resursbrist. Sjuksköterskor upplevde dessutom att de personligen ofta kände skuld och hamnade i etiska dilemman på grund av situationer under pandemin. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att besöksrestriktionerna som covid-19 medförde påverkade den familjecentrerade vården negativt. Då familjecentrerad vård har visats förbättra patientsäkerheten och vårdkvaliteten, är mer forskning inom området relevant, då det kan leda till bättre förutsättningar för varje patient att hantera, genomgå och återhämta sig från sjukdom. / Background: During the covid-19 pandemic, visiting restrictions were introduced which made family-centered care more difficult. The restrictions contributed to distancing family members from care units, which made it difficult to involve them in the care context. Since nurses have an important role in family-centered care, nurses’ experiences of this change are important to investigate. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of how family-centered care was affected by visiting restrictions during covid-19. Method: A general literature study with an inductive approach that was based on ten articles with a qualitative method and three articles with a mixed method. The resulting articles were analyzed and processed according to Popenoe et al. (2021) model. Results: The result showed that the nurses felt that the family-centered care was affected by the visiting restrictions during the covid-19 pandemic, both in terms of communication, experience of participation, support for patients and their families and lack of resources. Nurses also experienced that they personally often felt guilty and ended up in ethical dilemmas due to situations during the pandemic. Conclusion: The result of the literature study shows that visiting restrictions caused by covid-19 negatively affected family-centered care. Family-centered care has been shown to improve patient safety and quality of care, more research in the area is relevant, as it can lead to better conditions for each patient to manage, undergo and recover from illness.

No description available.

Lek är för barn en meningsfull aktivitet och är därmed också en viktig del i det arbetsterapeutiska arbetet med barn och deras vårdnadshavare. Författarna anser att det finns kunskapsluckor som behöver fyllas gällande vårdnadshavares perspektiv på den digitala leken för att kunna hitta lämpliga familjecentrerade interventioner. Syfte: Syftet med studien var därmed att undersöka vårdnadshavares attityder kring barns digitala lek. Metod: Deltagarna i den här deskriptiva tvärsnittsstudien var femtiosex svenskboende vårdnadshavare till minst ett barn mellan nio och tolv år. Vårdnadshavarna deltog genom att besvara en enkät. Data från enkäten analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och fritextsvar analyserades och sammanställdes av författarna. Resultat: Studien indikerar att vårdnadshavarnas attityder kring barns digitala lek är tudelad. Samtidigt som vårdnadshavarna anser att det är viktigt att engagera sig i sitt barns digitala lek antyder studiens resultat att den digitala leken kan underlätta aktivitetsbalansen i vardagen för vårdnadshavarna. Vidare visar studiens resultat att vårdnadshavarna har god förmåga att kommunicera med sina barn om den digitala leken, framför allt gällande potentiella faror och vem barnet interagerar med. Vårdnadshavarna i denna studie upplever det utmanande att få barnen att förstå de negativa konsekvenserna med överanvändning av digital utrustning och användning av speciell programvara visar sig vara en vanlig strategi för att begränsa sitt barns digitala lek. Dessutom framkommer det att exponering för olämpligt innehåll och risker för kränkningar/nätmobbning är de stora farhågor som vårdnadshavarna befarar med barnens digitala användning. Slutligen visar resultatet att det finns en viss generationsklyfta gällande hantering av digital utrustning. Slutsats: Studien indikerar att vårdnadshavare till barn mellan nio och tolv år i Sverige har en positiv attityd till den digitala leken, men att det behövs mer stöd gällande digital användning. / Play is a meaningful activity for children and is thus also an important part of the occupational therapy work with children and their parents. The authors believe that there are knowledge gaps that need to be filled regarding parents' perspectives on digital play in order to find suitable family-centered interventions. Aim: The purpose of the study was thus to investigate parents' attitudes towards children's digital play. Method: The participants in this descriptive cross-sectional study were fifty-six Swedish-resident parents of at least one child between the ages of nine and twelve. The parents participated by answering a survey. Data from the survey was analyzed using descriptive statistics and free text answers were analyzed and compiled by the authors. Results: Results from the study indicate that parents' attitudes towards children's digital play are twofold. While the parents consider it important to engage in their child's digital play, the study's results suggest that digital play can facilitate the activity balance in everyday life for the parents. Furthermore, the results of the study show that the parents have a good ability to communicate with their children about digital play, especially regarding potential dangers and who the child interacts with. Parents in this study find it challenging to get the children to understand the negative consequences of overuse of digital equipment and the use of special software turns out to be a common strategy to limit their child's digital play. In addition, it appears that exposure to inappropriate content and risks of abuse/cyberbullying are the major concerns that parents fear with children's digital use. Finally, the results show that there is a certain generation gap when it comes to handling digital equipment. Conclusion: This study indicates that parents of children between nine and twelve years in Sweden have a positive attitude towards digital play, but that more support is needed regarding digital use.

No description available.

<p><strong>Introduction:</strong> Client-Centred Care (CCC) is emerging as a best practice in health care organizations around the world. Partnerships between patient, family, and health professionals in planning and delivery of health care services are known to improve outcomes and satisfaction with care. Studies report lack of understanding of the elements involved in creating this partnership, and identify the need for valid and reliable measures of client-centredness for adults</p> <p><strong>Objectives:</strong> 1) To explore the historical evolution and current state of CCC as these were used in adult health care settings; 2) to evaluate the performance of the adapted MPOC for Adults (MPOC-A) and MPOC-SP (A) as measures of client-centredness from the perspectives of adult clients and their HCPs, respectively; and 3) to develop an in-depth understanding of health professionals’ and clients’ experiences of engaging in CCC.</p> <p><strong>Methods: </strong>A narrative review was completed to explore the development and conceptualization of CCC. Two validation studies looked at psychometric properties of the Measure of Processes of Care for Adults (MPOC-A) in orthopedic surgery and in-patient neurological rehabilitation settings, and the Measure of Processes of Care for Service Providers working with Adults (MPOC-SP (A)) in in-patient neurological rehabilitation programs. A qualitative study using Grounded Theory methodology explored experiences of CCC, barriers, and supports to developing successful partnerships from patients’, families’, and health care professionals’ perspectives.</p> <p><strong>Results: </strong>The narrative review presented theoretical conceptualizations and definitions of CCC and identified areas that needed further development, e.g., clinical implementation of CCC principles into adult health care, development of valid and reliable outcome measures for adult clients, etc. In the validation studies, good to excellent internal consistency and moderate to good correlations between domains supported internal reliability of the tools. Results of confirmatory factor analysis of MPOC-SP (A) supported the original multi-dimensional structure of the tool.</p> <p>Being on common ground was the main category identified by both clients and HCPs in the qualitative study. All participants repeatedly highlighted the importance of good communication and information flow among all the parties.</p> <p><strong>Conclusions: </strong>The MPOC-A and MPOC-SP (A) will be useful in assisting with program evaluation and quality control. The qualitative components of this study will help to improve our understanding of attributes of programs and health professionals that clients consider important for good quality care, and will provide some practical recommendations for clinicians on implementation of CCC into practice.</p> / Doctor of Rehabilitation (RhD)