Bakgrund: Den specialiserade palliativa vården av barn i Sverige är i dagsläget begränsad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska synliggöra och tillgodose barnets önskemål och behov. Samtidigt ska sjuksköterskan även se de närståendes perspektiv och behov. En ökad kunskap och förståelse av föräldrarnas upplevelser kring den pediatriska palliativa vården skulle sedan kunna ligga till grund för att stärka allmänsjuksköterskans professionella stöd i omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från allmänsjuksköterskan när ett barn får palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 9 subteman och tre teman; (1) Vårdmiljöns betydelse, (2) Helhetssyn i vården och (3) Professionellt bemötande. Slutsats: Genom att ha en familjecentrerad omvårdnad och att stärka sjuksköterskans professionella roll skulle en optimal palliativ vård för svårt sjuka barn kunna skapas. Därför blir ett bra bemötande och en tydlig kommunikation till föräldrar och barn extra betydelsefullt och viktigt. Forskning som belyser barnets och hela familjens upplevelser skulle dessutom ytterligare kunna stärka ett optimalt omvårdnadsstöd.

Bakgrund: Varje år föds det 15 miljoner prematura barn i världen. Prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning, tills de är friska nog att lämna avdelningen. I familjecentrerad omvårdnad betraktas familjen som en helhet. Familjecentrering är ett relativt nytt forskningsområde, med perspektiv från både föräldrar och vårdpersonal. Tidigare forskning inom familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning visar på positiva effekter hos både förälder och barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning. Metod: Studien var en litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar på engelska som var publicerade mellan år 2010 och 2020. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Databassökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed och artiklarna analyserades i enlighet med Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Resultatet visade att många föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen som en känslomässig berg- och dalbana. Många föräldrar längtade efter närhet med deras barn, oftast var hindret till närhet en rädsla för att barnets hälsa skulle försämras. Vägledning visade sig ge föräldrarna modet att delta i omvårdanden med deras barn, och även möjlighet till att knyta an till barnet. Sjuksköterskan var ett stort stöd enligt föräldrarna, även bara att vara i närheten gav familjen en möjlighet till att slappna av. Slutsats: Föräldrar som får ett prematurt barn överväldigas av många olika känslor. Vårdpersonalen på neonatalavdelningen bidrar till stöd och vägledning. Upplevelser som var återkommande hos föräldrarna var att deras stress minskade när de fick vara med sitt barn samt vara delaktig i vården. Som sjuksköterska är kunskap om hur man ska stötta och bemöta föräldrar i denna sårbara situation betydelsefull för att kunna möjliggöra en så bra och individanpassad vård som möjligt. / Background: Every year 15 million premature children are born. Premature children are in need of care in a neonatal intensive care unit, until they are strong enough to be discharged. In family centered care (FCC) the family is viewed as an ensemble. FCC is a relatively new research area, with perspectives both from parents and health personnel. Research has shown that FCC had positive effects on both parents and child in a neonatal intensive care unit (NICU). Aim: The aim was to describe parent’s experiences of FCC in NICU.  Method: The study was a literature review that included 15 scientific articles in English, which were published between the years 2010 and 2020. Both qualitative and quantitative articles were included. The database search was made in CINAHL and PubMed and the articles were analysed according to Kristensson’s (2014) integrated analysis. Results: The results showed that many parents experience the time in NICU as an emotional roller-coaster. Many parents long for a physical contact with their child, often the fear of the child's health is an obstacle. Guidance showed that parents had the courage to participate in their child's care and got the opportunity of getting an emotional connection. The nurse was a big support for the parents, to be nearby gave the family the opportunity to relax more. Conclusions: Parents that give birth to a premature child gets overwhelmed with different feelings. The health personnel in the NICU contributes to support and guidance. Experiences that was repetitive were that parents stress decreased when they were able to be with their child and to participate in the care of their child. As a nurse knowledge of how you are going to support and meet parents in this vulnerable situation is significant to make it possible for a good and an individualized care.

Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande. / In palliative care, supporting the family is one of the four cornerstones that enable quality of life for the patient and family. In addition to supporting the patient, the family also need to handle their own grief which means that the family both provide and need support. Palliative care teams have a first meeting, a sign-up call, to identify the patient and family's situation and needs and to create the conditions for a safe and confident care relationship. The aim of this study was to investigate familymembers experience of the first meeting with the palliative care team, because it previously has been no evaluation of the enrollment call. The method used was semi-structured interviews with family members recently been taking part in enrollment call to the palliative care team. The study was conducted at the two authors' respective workplaces and eight family members attended. Through analysis and interpretation of the collected data revealed a result of three categories within two themes; Freedom without responsibility and Being in a safe and confident care relationship. Freedom without responsibility meant that family members experienced a participation without being responsible. Being in a safe and confident care relationship meant that the family members experienced a sense of confidence in the team that had a capacity for empathy and accounted for a confirmatory communication. The conclusion was that the family members were satisfied and saw the meeting as very positive. It emerged factors that negatively impacted the meeting such ambiguity about the meeting, language difficulties and a stressful approach.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård. / Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective.  Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit.  Method: Qualitative literature study with a systematic approach.  Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure.  Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

Bakgrund Pediatrisk palliativ vård är den del av hälso- och sjukvården som syftar till att vårda barn i livets slutskede. Föräldrar till dessa barn genomgår en period av lidande, stress och psykiska påfrestningar och är därför i behov av stöd från sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose hela familjens önskemål och kan genom ett familjecentrerat arbetssätt möta både föräldrars och barnets behov. Föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård är således betydelsefulla för att generera kunskap i hur sjuksköterskan kan bemöta familjer i denna situation.  Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med en deduktiv ansats genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord utifrån det valda syftet. Kvaliteten på artiklar granskades och innehållet i artiklarna analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten resulterade i de tre huvudkategorier: Delaktighet, Kommunikation och Psykosocialt stöd. Vidare skapades åtta underkategorier vilka belyste föräldrarnas erfarenheter av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Ett gemensamt beslutsfattande, kontinuitet och tillitsfulla relationer, att få samtala om döden samt individanpassad information framkom som betydelsefulla faktorer. Även professionellt stöd, stöd från vårdpersonal och familjer i samma situation samt från partner, familj och vänner var värdefullt. Likaså att införliva tro, hopp och mening var värdefulla aspekter vilket tydliggjordes genom ett familjecentrerat arbetssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna upplevde familjecentrerad vård som avgörande för att hantera situationen i att ha ett barn som vårdas palliativt. När vårdpersonalen tillämpade detta arbetssätt kände föräldrarna sig hoppfulla, sedda, respekterade och involverade. Det var dock inte alltid detta arbetssätt efterföljdes, vilket resulterade i att föräldrarna kände sig förvirrade, förbisedda och osäkra. / Background Pediatric palliative care is a part of the healthcare that aims to care for children at end of life. Parents of these children are suffering from stress and mental illness and are therefore in need of support. Nurses have a responsibility to meet wishes of the family and can, through a family centred approach, fulfill the needs of the whole family. Parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care are therefore important for generating knowledge in how to interact with families. Aim The aim was to describe parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centered care.  Method A non-systematic literature review with a deductive approach was conducted, based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles that were included were obtained from the databases PubMed and CINAHL, using relevant keywords based on the purpose. The articles quality was ensured and analysed with an integrated analysis method. Results The literature review resulted in three main categories: Participation, Communication and Psychosocial support. Furthermore, eight subcategories were created which highlighted the parents' experiences of pediatric palliative care from the perspective of family centred care. Communal decision-making, continuity and trusting relationships, talking about death and individualized information emerged as important factors. Support from healthcare professionals, the other partner, family, friends, and families in the same situation was considered valuable. Incorporating faith, hope and meaning were also described as valuable.   Conclusions This literature review showed that parents experienced family centred care as crucial in coping with the situation of having a child in palliative care. When this approach where applied parents felt hopeful, respected, involved, and seen. However, the family centered approach were not always followed, which led to parents feeling confused, disregarded, and insecure.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen beräknas 8 miljoner barn i världen kräva specialiserad pediatrisk palliativ vård, där cancersjukdom utgör en stor del av fallen. För många föräldrar vars barn vårdas palliativt innebär situationen en stor påfrestning och kan resultera i stor livsförändring för familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden fokuserar på att vårda hela familjen, där vårdteamets och sjuksköterskans bemötande har en central roll i att förbättra livskvalitén för både barnet som föräldrarna. Sjuksköterskan bör ha kunskap om hur familjens livssituation kan underlättas för att möjliggöra en så god vård som möjligt. Travelbees omvårdnadsteori belyser lidande som ett centralt begrepp vilket lämpar sig för palliativ vård där ett av syftena är att lindra lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av och önskemål om bemötande inom vården när deras barn med cancersjukdom vårdats i palliativt skede.   Metod: Arbetet utgår från en deskriptiv design med kvalitativ ansats där litteraturöversikt används som metod för att sammanställa elva artiklar. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som beskriver viktiga aspekter av bemötandet samt önskemål om bemötande inom den pediatriska palliativa vården utifrån ett föräldrarperspektiv. Dessa kategorier är: Att se familjens behov; Möjliggöra för medverkan och inflytande; Önskemål om uppföljning; Vikten av information och Mellanmänskliga aspekter.  Slutsats: Genom en bättre förståelse för hur föräldrar önskar bli bemötta inom den pediatriska palliativa vården kan den familjecentrerade vården struktureras efter föräldrarnas behov. Om vårdpersonal tar aspekterna som redovisas i resultatet i beaktning är det troligt att föräldrars välbefinnande kan komma att förbättras. / ABSTRACT Background: Annually, it is estimated that 8 million children require specialized pediatric palliative care globally, where cancer constitutes a substantial amount of the cases. For many parents the situation can be perceived as straining. Family-centered nursing focuses on caring for the entire family, where the treatment of the care team has a prominent role in improving the quality of life. The nurse should strive to ease the situation to enable the families well-being. According to Travelbee's nursing theory, suffering is considered as a central concept, which is suitable for palliative care where one of the aims is to alleviate suffering. Aim: The purpose was to describe how the parents of children with cancer who have been cared for in a palliative stage experience the treatment and how they wished to be treated by health care professionals.   Method: The work is based on a descriptive design with a qualitative approach where a literature review is used as a method to compile eleven articles. Result: Five categories emerged which describe a few important aspects of treatment within pediatric palliative care from a parental perspective. These categories are: Seeing the needs of the family; Enable participation and influence; Request for follow-up; The importance of information and Interpersonal aspects. Conclusion: By gaining a better understanding of how parents wish to be treated in pediatric palliative care, the family-centered care may be efficiently structured according to the parents' needs. If health professionals take the aspects which are presented in the result into account, it is likely that the well-being of the parents can be improved.

Bakgrund: Under covid-19 pandemin infördes besöksrestriktioner som försvårade den familjecentrerade vården. Restriktionerna bidrog till att familjemedlemmar distanserades från vårdenheter vilket gjorde det svårt att involvera dem i vårdsammanhang. Då sjuksköterskan har en viktig roll inom den familjecentrerade vården så är sjuksköterskors upplevelser av denna förändring av vikt att undersöka. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktioner under covid-19. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats som baserades på tio artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och bearbetades enligt Popenoe et al (2021) modell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktionerna under covid-19 pandemin både när det gäller kommunikation, upplevelse av delaktighet och stöd till patienter och deras familjer samt resursbrist. Sjuksköterskor upplevde dessutom att de personligen ofta kände skuld och hamnade i etiska dilemman på grund av situationer under pandemin. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att besöksrestriktionerna som covid-19 medförde påverkade den familjecentrerade vården negativt. Då familjecentrerad vård har visats förbättra patientsäkerheten och vårdkvaliteten, är mer forskning inom området relevant, då det kan leda till bättre förutsättningar för varje patient att hantera, genomgå och återhämta sig från sjukdom. / Background: During the covid-19 pandemic, visiting restrictions were introduced which made family-centered care more difficult. The restrictions contributed to distancing family members from care units, which made it difficult to involve them in the care context. Since nurses have an important role in family-centered care, nurses’ experiences of this change are important to investigate. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of how family-centered care was affected by visiting restrictions during covid-19. Method: A general literature study with an inductive approach that was based on ten articles with a qualitative method and three articles with a mixed method. The resulting articles were analyzed and processed according to Popenoe et al. (2021) model. Results: The result showed that the nurses felt that the family-centered care was affected by the visiting restrictions during the covid-19 pandemic, both in terms of communication, experience of participation, support for patients and their families and lack of resources. Nurses also experienced that they personally often felt guilty and ended up in ethical dilemmas due to situations during the pandemic. Conclusion: The result of the literature study shows that visiting restrictions caused by covid-19 negatively affected family-centered care. Family-centered care has been shown to improve patient safety and quality of care, more research in the area is relevant, as it can lead to better conditions for each patient to manage, undergo and recover from illness.

No description available.

Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning. Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaningar i arbetet kunde yttra sig i tidsbrist där ett bra samarbete med kollegor blev en viktig komponent. Även erfarenhet och utbildning var av stor vikt. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan vara utmanande, en utmaning som framträtt i studien är att möta föräldrar till fullgångna barn på ett gott sätt. Föräldrarna kräver naturligt uppmärksamhet, ofta baserat på ovisshet och okunskap när det gäller neonatalvård. Sjuksköterskorna upplever det som tidskrävande men också givande att stötta dessa föräldrar i den viktiga anknytningen till barnet. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar föräldrars behov av sjuksköterskornas närvaro och vikten av god information om barnets utveckling. I resultatet framkom att sjuksköterskorna ibland kände tidspress och att det finns behov av utbildning för att kunna möta och stötta föräldrarna till det fullgångna barnet. / Background: Research into nurses’ experiense in meeting full-term babies and their parents in the neonatal ward is scarce. 10% out of all newborn babies are cared for in the neonatal ward and out of these, two-thirds are full-term babies. The neonatal ward has a goal to adopt familycentered care for the baby which means involvement of the parents in the care. This means that it is essential for a good relationship between the nurse and the family. Aim: This study aims to highlight the nurses’ experiences in meeting the parents of the full-term babies in the neonatal ward. Method: The method chosen in this study is an interview study that has been analyzed using qualitative content analysis. Results: Three themes emerged from the analysis where one theme was to be close with three sub-themes: the importance of a good relationship where the nurses articulated difficulties in the meeting with the parents originating from uncertainty and ignorance as well as the emotional response from the parents to the full-term babies. Conveying safety was managed by the nurses by supporting the parents in their care for their child, which meant that the nurses had to provide plenty of time to the parents in the beginning. To provide guidance in different ways through the internet or in person and to always keep the parents informed of the development of the baby. Another theme that surfaced was work with the family in focus on two sub-themes: To wait for the parents where the nurse works from a familycentered care perspective and involves the parents at an early stage. to support the connectionby assuring that the parents get to be near their child as well as encouraging them to be close. Obstacles to connecting with the child in care can be competition from siblings at home or other reasons that prevent the parents from being present. The theme the nurse's work environmentthat emerged from the analysis contained two sub-themes: rewarding work where the nurses appreciated the care taking of the full-term babies and their parents and following the development together with the parents. Challenges in work from lack of time were aided by good teamwork which became an essential factor. Also, experience and education were of great importance. Conclusion: To work as a nurse in the neonatal ward presented challenges with respect to meeting parents to full-term babies. The parents required attention due to experienced uncertainty and lack of knoweldge on neonatal care. The nurses experienced this as time consuming but also as rewarding with regards to supporting parents in their connection to the cared for child. The nurses interviewed mentioned the need from the parents that the nurses were present and informed the parents in best possible way. From the results it was also evident that the nurses sometimes experience lack of time and that they felt a need for education to meet and support the parents to the full-term babies.