Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar. Tre kategorier med subkategorier presenterar resultatet i form av sjuksköterskors syn på familjecentrerad vård och vilka förutsättningar som krävs och kan underlätta implementering av omvårdnadsmodellen. Sjuksköterskor har generellt en positiv syn på vad familjecentrerad vård innefattar. Det råder skilda meningar inom roll- och ansvarsfördelning sjuksköterskor och familj emellan, vilket försvårar samarbetet. Det framkommer samtidigt hur brist på resurser, förståelse och medvetenhet ytterligare problematiserar applicering av familjecentrerad vård. Utbildning, erfarenhet och organisatoriskt stöd krävs för att skapa en gemensam syn och öka förståelsen kring familjecentrerad vård. / Nurses’ approaches to families’ involvement and participation in the child’s care have fluctuated over the last century. In relation to emerging evidence through research, family-centered care has become an increasingly accepted concept in pediatric care. The family's involvement in the child's care has proven to be a health promotion resource for the whole family. Nurses have an important role to engage and involve the family in care, thus the nurses' approach affect the extent to which it is performed. The aim of the present literature review was to elucidate nurses' approach to family-centered care when a child is in hospital, and the result is based on 11 research articles. Three categories with subcategories present the results in terms of nurses' approach to family-centered care and the necessary conditions that may facilitate the implementation of the nursing model. Nurses generally have a positive approach to what family-centered care concerns. There are different opinions about the roles and responsibilities of nurses and families in between, making co-operation difficult. It also emerges that the lack of resources, understanding and awareness further problematize the application of family-centered care. Education, experience, and organizational support are required to create a shared vision and to improve understanding of family-centered care.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av det otänkbara; ett barn får en cancerdiagnos. Diagnosen medför lidande hos hela familjen och skapar en osäkerhet i föräldrarollen. I en familjecentrerad omvårdnad är sjuksköterskans uppgift att stärka föräldrarna och aktivt arbeta med föräldrarnas delaktighet i vården för att indirekt höja barnets vårdkvalitet. En ansträngd vårdmiljö medför dock hinder för implementering av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ metod valdes för att belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Datainsamlingen består av sju bloggar och analys av narratives användes för att bearbeta insamlad data. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier; kommunikationsbrist, att vara förälder, vårdpersonalens oförmåga att ge stöd, vårdmiljö och trygghet i kontinuitet- konsekvenser av platsbrist. Utifrån kategorierna utformades underkategorier vilka beskriver mer detaljerat kring föräldrarnas upplevelser av barnets vård samt faktorer som påverkar upplevelsen. Slutsats: Sjuksköterskans arbetskomplexitet bestående av att främja familjecentrerad omvårdnad i en ansträngd vårdmiljö medför att ett aktivt arbete med föräldrarnas delaktighet hamnar i skymundan. Delaktigheten av föräldrarna blir enbart slentrianmässig när sjuksköterskan inte inger adekvat med stöd och information eller i tillräckligt hög utsträckning beaktar föräldrarnas åsikter. / Background: Every year, about 300 families in Sweden suffer from the unthinkable; a child receives a cancer diagnosis. The diagnosis causes suffering for the whole family and creates an uncertainty in the parenting role. In a family-centered nursing, the nurse's task is to strengthen the parents and actively work with the parents' involvement in the child’s care to indirectly raise the child's quality of care. A strained healthcare environment, however, impedes family- centered nursings implementation. Aim: Highlight parents' experience of the care of a cancer ill child. Method: A qualitative method was chosen to highlight the parents' experience of the care of a cancer ill child. The data collection consists of seven blogs and analysis of narratives was used to process collected data. Results: In the result, five categories emerged; lack of communication, being a parent, the inability of healthcare staff to provide support, healthcare environment and safety in continuity- consequences of lack of space. From the categories subcategories were designed which describe in more detail the parents' experiences of the child's care and factors that influence the experience. Conclusion: Nursing's work complexity consisting of promoting family-centered nursing in a stressed healthcare environment means that active work with parents involvement ends in the dark. Parents 'involvement will only be act of routine when the nurse does not give adequately provided support and information or takes sufficient account of the parents' opinions.

Background: Relatives have a central role in health care. This is highlighted by family-centered care where the collaboration between patient, relatives and healthcare professionals is fundamental. The approach from healthcare professionals is highlighted as a basic tool where concepts such as communication, cooperation and participation are important aspects. However, research shows a lack of participation in pediatrics and family-centered care needs to be given more space in healthcare. Relatives' experiences within pediatrics can clarify the importance of family-centered care and the role healthcare professionals have in its implementation.  Aim: The aim of this study was to explore relatives’ experiences within pediatric care. Method: This qualitative literature study includes 14 articles that focus on experiences from relatives regarding healthcare professionals approach within pediatric care. The compilation was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis of the articles resulted in three categories with underlying subcategories which consisted of ´A personal approach´: Personal characteristics, Emotional and practical support; ´To participate in the care of the child´: Being involved, Sharing knowledge, Building a relationship; ´Adapted information and communication´: Approaching anxious relatives, The need for information. Conclusion: The results show that healthcare professionals can reduce relatives' worries and anxieties and increase their sense of satisfaction and trust in care. By approaching relatives on a personal level to create a partnership, where everyone's knowledge and needs are taken into account and where information and communication are adapted to the situation and the individual, relatives experience a sense of increased participation. These components increase the well-being of both relatives and the child. / Bakgrund: Närstående har en central roll i vården. Detta lyfts fram inom familjecentrerad vård där samarbetet mellan patient, närstående och sjukvårdspersonal är grundläggande. Den familjecentrerade vården är central inom den pediatriska vården. Bemötandet lyfts fram som ett grundläggande verktyg där begrepp som kommunikation, samarbete och delaktighet är viktiga aspekter. Forskning visar dock på att bemötandet av närstående brister och att familjecentrerad vård behöver få ett större utrymme inom pediatriken. Närståendes upplevelser av bemötande kan tydliggöra vikten av familjecentrerad vård och vårdpersonalens roll i implementeringen av denna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av bemötande inom den pediatriska vården. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie omfattar 14 artiklar som behandlar upplevelser från närstående kring bemötande inom pediatrisk vård. Sammanställningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys, inspirerat av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier med underliggande subkategorier vilka bestod av ´Det personliga bemötandet´: Personliga egenskaper, Emotionellt och praktiskt stöd; ´Att delta i vårdandet av barnet´: Vara delaktig, Dela kunskap, Bygga en relation; ´Anpassad information och kommunikation´: Bemöta oroliga närstående, Behovet av information. Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonal kan minska närståendes oro och ångest samt öka deras känsla av tillfredställelse och tillit till vården. Genom att bemöta närstående på ett personligt plan för att skapa ett partnerskap, där allas kunskap och behov tas i beaktning och där information och kommunikation anpassas till situationen och individen, känner närstående ökad delaktighet. Dessa komponenter ökar välbefinnandet för både närstående och barnet.

No description available.

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen mellan 100–200 barn med Autismspektrumtillstånd (AST). Att ett barn i familjen har AST påverkar hela familjen och kan skapa känslor av oro, sorg och ilska. Diagnosen innebär många kontakter med olika professioner inom hälso- och sjukvården, där familjen är i stort behov av stöd. Familjecentrerad omvårdnad handlar om att involvera hela familjen i vårdprocessen där samarbete, delaktighet och respekt är viktiga beståndsdelar.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd. Metod Studien gjordes som en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i tre databaser relevanta för ämnet, samt genom en manuell sökning. Femton artiklar analyserades med en integrerad analys inspirerad av Kristensson (2014). Resultat Resultatet visade att det uppstår specifika behov av stöd då familjer har ett barn med AST: Stöd i form av ett respektfullt bemötande, stöd i form av individanpassad information, stöd i form av vägledning under och efter diagnostiseringsprocessen samt stöd i form av att familjen inkluderas i vårdprocessen. Slutsats Familjer med barn med AST upplever en övervägande brist på stöd i vårdmötet i form av otrevligt bemötande, brist på adekvat information och vägledning samt brist på delaktighet i barnets vård. Genom familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan och övriga professioner i vårdteamet se till hela familjens behov vilket leder till ett ökat stöd. Sjukvårdteamet har således en viktig funktion i att utföra familjecentrerad omvårdnad då det kan förbättra familjernas vårdupplevelse. För att kunna erbjuda en vård av hög kvalitet är det av stor vikt att sjukvårdsteamet får mer kunskap om AST samt att de utbildas i hur stöd på bästa sätt kan ges till familjer med barn med AST. / Background In Sweden, 100-200 children are diagnosed with Autism spectrum disorder (ASD) annually. Having a child in the family with ASD affects the whole family and can initiate feelings of anxiety, grief and anger. The diagnosis involves several contacts with multiple healthcare professionals, situations where the family is in great need of support. Familycentered care aims to involve the whole family in the care process, and collaboration, participation and respect are important components. Aim The aim was to describe families' experiences of support in the healthcare meeting when a child in the family has Autism spectrum disorders. Method The study was conducted as a literature review. Article searches were made in three databases relevant to the topic, as well as an additional manual search. Fifteen articles were analyzed with an integrated analysis inspired by Kristensson (2014). Results The results revealed a specific need for support when families have a child with ASD, such as respectful care, personalized information, guidance during and after the diagnosis process and support in terms of including the family in the care process.  Conclusions Families with children with ASD experience a predominant lack of support in the care meeting such as unpleasant treatment, lack of adequate information and guidance, and lack of participation in the child's care. Through family-centered care, the nurse and the multidisciplinary team can consider the needs of the entire family, which leads to increased family support. Thus, the professional team has an important role in providing familycentered care as it can improve families' care experiences. It is of great importance that the multidisciplinary team gain more knowledge about ASD, and also receives more training in how to provide support to families with children with ASD.

Family-centered care (FCC) is considered the gold standard for care delivery in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU). However, there are challenges with the implementation of FCC in practice and there is limited literature about how to tailor this approach for specialized NICU populations. To explore FCC for surgical neonates in the NICU, the concept was explored using Roger’s evolutionary concept analysis. Results illustrate that FCC in the NICU is a philosophy or care, rather than a set of interventions. The subsequent cross-sectional descriptive exploratory study showed that the surgical infants in our sample (n=11) received a limited amount of skin-to-skin care (median 0 mins/day) and parents reported challenges to being involved in their infant’s care. This thesis supports the challenges with the implementation of FCC in practice and both the need to consider multiple perspectives and the need for broader systemic change in order to support a FCC philosophy.

Kangaroo care (KC) is a cost-efficient method to increase infant-parent bonding and neonatal health outcomes worldwide. Despite evidence supporting KC in critically ill infants, nursing perceptions regarding patient safety and interrupted work flow continued to impede practice in the local high-tech neonatal intensive care unit (NICU). Their current policy failed to address the 2-person transfer method recommended for safe practice. In addition, both staff and parents lacked training and education regarding the benefits and feasibility of KC. This doctoral project aimed to decrease practice barriers and promote earlier and more frequent KC by developing and integrating an evidence-based clinical pathway within a multifaceted champion-based simulated educational training program for NICU staff and parents. Published outcomes and generated organizational data for program synthesis connected the gap in practice. Kolcaba's comfort theory served as the guiding framework to ensure a partnership in care. This quasi-experimental quantitative study used the generalized liner model for data analysis. Study findings indicated that KC occurred 2.4 more times after the intervention compared to before (p = 0.001). Descriptive data revealed that KC episodes for intubated patients nearly doubled after implementation (11.1% from 6.2%). Post-survey scores for nursing knowledge and comfort level also improved after the intervention. Although earlier KC practice was non-conclusive (p = 0.082), future trials should control groups for day of life since admission. Disseminating the KC pathway can have a positive social change on family-centered care by increasing NICU nurses' knowledge, comfort, and adoption of this evidence-based practice as an expected routine standard of care.

Familjecentrerad vård har visat sig leda till bättre hälsoresultat och tillfredsställelse hos patienten och dess familj. Inom familjecentrerad vård ska familjen ses som en helhet och där barnet, familjen och sjukvårdsteamet bildar ett partnerskap där alla parter ska känna sig respekterade och arbeta tillsammans. Många familjer ser det som deras rätt att vara närvarande vid återupplivning och invasiva procedurer. Därför behöver sjuksköterskor vara förberedda på att stödja familjen i dessa akuta situationer. Syftet var att beskriva vilken betydelse familjecentrerad vård har för vårdkvaliteten inom akutsjukvården för barn. En litteraturstudie med en strukturerad litteratursökning utfördes som metod. Studier som belyste familjecentrerad vård inom akutsjukvård för barn inkluderades med avsikt att svara på syftet. Studier med kvalitativ och kvantitativ ansats samt med mixad metod som integrerar både kvalitativ och kvantitativ data inkluderades. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och dataanalysen gjordes utifrån Whittemore och Knafls (2005) integrativa översiktsmetod. I denna studie identifierades två teman, partnerskap samt familjenärvaro. Delaktighet i vården och respekt för familjen utformades som underkategorier till partnerskap. Påverkan på vården skapades som underkategori till familjenärvaro. Resultatet i föreliggande studie visar på att familjemedlemmars delaktighet i barnets vård är en viktig faktor för familjecentrerad vård. Detta genom att familjemedlemmarna deltar aktivt, närvarar vid invasiva procedurer och återupplivning, är med och planerar och utför omvårdnad samt bidrar med information om barnet. Inom familjecentrerad vård är sjuksköterskans roll att finnas där och lyssna till familjen. Familjecentrerad vård kan vara en strategi för att förbättra akutsjukvården för barn. Denna studie visar på att ett partnerskap mellan sjukvårdspersonal och familjemedlemmar och familjenärvaro vid invasiva procedurer och återupplivning är betydelsefulla faktorer för familjecentrerad vård. Familjemedlemmars delaktighet i barnets vård och att familjen är närvarande i alla situationer och finns där för sitt barn hjälper både dem och barnet i dess akuta tillstånd. Sjuksköterskors inställning om att föräldrar har rätt att finnas där och att tid finns för sjuksköterskorna att stötta familjen spelar också roll inom den familjecentrerade vården. / Family-centered care has been shown to lead to better health results and satisfaction for the patient and their family. In family-centered care the family is seen as a whole unit and where the child, the family and the health care team form a partnership where all parties feel respected and work together. Many families see it as their right to be present during resuscitation and invasive procedures. Therefore nurses should be prepared to support the family in these acute situations. The aim was to describe which importance family-centered care has for the quality of care in the emergency care for children. A literature review with a structured literature research was conducted as a method. Studies which elucidated family-centered care in emergency care for children were included with the intention to answer the aim. Studies using qualitative and quantitative approach and the mixed method that integrates both qualitative and quantitative data were included. The data was collected in the databases PubMed and CINAHL, and the data analysis was based on Whittemore and Knafls (2005) integrative review method. In this study two themes, partnership and family presence were identified. Participation in the care and respect for the family were conceived as subcategories of partnership. Impact on health care was created as a subcategory of family presence. The results of the present study show that family members’ involvement in the child’s care is an important element of family-centered care. This is achieved by the family members being participating actively, being present during invasive procedures and resuscitation, being involved in planning and nursing and contributing with information about the child. In family-centered care the nurse’s role is to be there and listen to the family. Family-centered care can be a strategy to improve emergency care for children. This study shows that a partnership between medical staff and family members and family presence during invasive procedures and resuscitation are significant factors for family-centered care. Family members’ involvement in the child’s care and that the family is present in all situations and are there for their children helps both them and the child in its acute condition. Nurses’ attitude that parents have the right to be there and that time is available for the nurses to support the family also plays a role in family-centered care.

No description available.