Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är: 1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling? 2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör? Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens. Teorin om komparativa fördelar förklarar hur länders olika resurser kan leda till handel som gynnar alla inblandade länder. Den strategiska handelsteorin utvecklar teorin om komparativa fördelar genom att ta med andra viktiga variabler i teorin. Den visar på att handelsfördelar kommer ur en komplex verklighet där även politiska beslut inverkar. Teorin om internationell konkurrenskraft visar också på hur konkurrenskraft kommer från många olika variabler. Fördelar med handel är till exempel stordriftsfördelar, ökad konkurrens, spridning av kunskap och teknik, samt sänkta priser. Frihandel kritiseras bland annat för att man anser att fattiga och rika länder inte konkurrerar på samma villkor eftersom fattiga länder har sämre förutsättningar i utgångsläget. EPA-avtalen är tänkta att bli bättre och mer flexibla avtal, anpassade till AVS-ländernas (länder i Afrika, Västindien, och Stilla Havet) speciella förutsättningar. De ska tackla alla handelshinder, från tullar till regler. Målen är mer handel, mer investeringar och bättre konkurrenskraft för AVS-länderna. Kritik har dock riktats mot att AVS-länderna kommer att förlora en viktig inkomst om tullarna sänks, och mot EU:s vilja att ta med de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling) i avtalen, eftersom de tros minska AVS-ländernas politiska handlingsutrymme. Mycket kritik riktas också mot EU:s subventioner, främst till jordbruket, som gör att konkurrensen blir väldigt orättvis om handeln släpps fri. Lokala producenter i AVS-länderna riskerar att slås ut om de tvingas konkurrera med billig import från EU. Internationell handel påverkar fattigdom och utveckling på många sätt, detta syns inte minst på de olika förväntningarna på hur EPA kommer att påverka AVS-länderna. EPA öppnar upp för många nya möjligheter genom regional integration och skapandet av större marknader. Men med ökad öppenhet kommer också ökad sårbarhet och det är viktigt att de svagaste får tillgång till skydd vid en handelsliberalisering. Producenter i AVS-länderna kan tjäna på billigare importerade inputs, men de kan också slås ut av ökad konkurrens från billig import. EPA-avtalen måste vara väldigt genomtänkta och anpassade efter lokala förhållanden för att kunna minska fattigdomen. Men även EU menar att omställningen för AVS-länderna kan bli svår ur ett socialt och ekonomisk perspektiv.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig. Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade. Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden. En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.

No description available.

Kvinnor påverkas många gånger i större utsträckning av bristande tillgång på vatten och sanitet, både psykiskt och fysiskt, än män och de fattiga är särskilt utsatta. Att kvinnor påverkas mer än män beror på olika maktrelationer i samhället, dessa behöver medvetandegöras och explicitgöras för att åtgärda kvinnoförtryck. Då tillgång till rent vatten och sanitet är en mänsklig rättighet och därmed också en internationell angelägenhet syftar denna studie till att granska internationella maktstrukturer som påverkar tillgången på vatten och sanitet för fattiga kvinnor i Afrika söder om Sahara. Ekofeminismen kombinerar feministiska ståndpunkter och miljöhänsyn därför kommer denna studie att undersöka vilken ekofeministiskt åsiktslinje som är den mest framträdande och vad detta kan innebär för kvinnorna i Sub-Sahara. Analysmetoden som används i denna studie bestod av en kombination av text- och innehållsanalys på fem jämställdhetsdokument som publicerats av Sveriges biståndsmyndighet, SIDA, för att se hur ekofeministiska åsiktlinjer visar sig. Studien visar att dualism, hierarki och dominanslogik förekommer i samtliga länder och att den andra ekofeministiska vågen är den mest förekommande, men detta är inte ett entydigt svar utan resultatet indikerar på att åsiktlinjerna även förekommer i kombination. / Often women are affected to a greater extent by the lack of access to water andsanitation, both physically and mentally, than men. In these situations the poor areparticularly vulnerable. The fact that women get more affected is due to powerrelationship in the society. To address the issues of female oppression, these powerrelationship and structures needs to apparent. Since access to clean water andsanitation is a human right, it is therefore an international concern. This study aims toexamining international power structures that affect the access of water and sanitationfor poor women in sub-Saharan Africa. Ecofeminism combines feminist positions andenvironmental concerns. Therefore, this study will investigate which opinion line ofthe theory ecofeminism is the most prominent and what this can mean for the womenin Sub-Saharan Africa. The analysis method used in this study consisted a combination of text andcontent analysis on five gender equality documents published by the Swedishassistance authority (SIDA). This will allow the study to examine how ecofeministopinion lines emerge in the documents. The study shows that dualism, hierarchy anddominance logic occur in all countries and that the second ecofeminist wave is themost common, but this is not a clear answer, the result indicates that the opinion linesalso occur in combination.

AbstractNäslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDenna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard. Vidare visar även resultatet att det finns tydliga skillnader i pedagogers förhållningssätt till fattigdom beroende på var de arbetar. Klassbegreppet är för många pedagoger något de inte vill kännas vid trots att resultatet visar att pedagogerna har en tydlig klassindelning och att pedagogerna associerar klass till utbildning, social kompetens och pengar. Fattigdomsbegreppet tycks gå in i klassbegreppet utifrån pedagogernas egna tankar, detta oberoende vilken kommun de arbetar i.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka pedagogers erfarenheter ochförhållningssätt till barnfattigdom. Utöver detta så har vi även undersökt begreppetbarnfattigdom och förskolans historiska utveckling i relation till barnfattigdom samt tillhemmet. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av tre stycken frågeställningar:- Hur förstår och resonerar pedagoger kring barnfattigdom?- Har förskolans/pedagogernas roll gentemot hemmet, i förhållande till barnfattigdom,förändrats över tid?- Vad har pedagoger för erfarenhet av barnfattigdom i relation till förskolan?Vi har besvarat dessa frågor via empiri som samlades in med hjälp av en semi-struktureradfokusgrupp med pedagoger på en förskola i Malmö. Dock verkar förskolan och pedagogernas förhållningssätt gentemot familjer som befinner sig i fattigdom inte ha förändrats nämnvärt sedan förskolan grundades i början av 1900-talet. Vi har i analysen av vår empiri grundat våra resonemang och slutsatser i de två teoretiska begreppen klass och fattigdom.Vår slutsats är att barnfattigdom är ett ämne som förskolan alltid har behövt förhålla sig till och har inneburit en komplementär syn från förskolans håll. Det som förskolan behöver komplettera hemmet med är till synes situationellt. Den komplementära synen kan även till viss del anses vara personlig, i den aspekten att pedagogerna själva kan tolka förskolans läroplan och utifrån den tolkningen handla självständigt . Dock är vår övergripande slutsats att det behövs mer forskning på området, men vi kan konstatera att pedagogerna i vår studie har stor erfarenhet av barnfattigdom.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig. Mitt empiriska material består av sex stycken intervjuer av personer i Uganda som har anknytning till socialt arbete. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod för att på det viset få en djupare inblick i mina informanters svar på mina frågeställningar. För att underbygga min studie har jag också använt mig av teoretiskt material i form av forskning kring social utveckling och social välfärd. Min studie visar på att definitionerna av välfärd tillhör de mer grundläggande basbehoven. Vilkoren och hinderna för att bygga upp social välfärd kantas av korruption, ojämn resursfördelning likväl som tribalism. Trots misstron mot regeringen visar min studie att regeringen faktiskt borde stå för den sociala välfärden men med ett lokalt samarbete mellan befolkningen och regeringen för att på det viset tillgodose befolkningens behov. / Uganda is one of the world`s poorest countries today. With widespread poverty that has been worsen by the absence of democracy and the presence of widespread corruption. The conditions to create a social welfare system and to carry out social work are limited. I have chosen in this paper to find out how a number of people in Uganda who are specialised in social work view social work in Uganda. What obstacle are present and how social welfare, which includes the hole population in Uganda can be achieved are some of the questions are intended to answer. My empirical materials consist of six interviews of persons with connection to social work. I chose a qualitative method of interview because in this way I will get a deeper insight into my informers answer of the questions asked. To support my study I have also used some theoretical materials in the form of research done on social development and social welfare. My study shows that the definitions of welfare are about the most basic needs. The conditions to put in place a social welfare system are being punctuated by corruptions, unequal distribution of the countries recourses and by tribalism. Despite the distrust of government, my study shows that the government should in fact be responsible for the implementation of social welfare but with the collaboration of the local population. In that respect, the government will see to everyone’s need.

This thesis asks the question of which discourses are dominant for the concept development within Sweden’s international cooperation for development, specifically for Sida and their collaboration with the private sector. In doing so, the purpose is to find a temporary fixation of the different discourses behind the concept. The thesis presents four different discourses that are relevant to the field of development theory. These are: Development as economic growth, Development as Poverty Reduction, Development as Freedom and Development as Rights. In the analysis of the material three discourses have been dominant: Development as Economic Growth, Development as Poverty Reduction and Development as Rights.

<p> </p><p>This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO’s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty.</p><p> </p>

This bachelor thesis examine how the early hip-hop music mirrors the society in the US ghettos in the 80s and 90s in order to explore how the artists' individual experiences take the expression in artistic form of coherent discourse on public issues. It uses structural textual analysis thatencode and analyze lyrics from ten hip-hop songs. The material was studied with the help of Elias and Scotsons theories established and outsiders, Bourdieu's capital types, field and habitus, and postcolonial theory that Eriksson, Eriksson Baaz and Thorn highlights in there book GlobaliseringensKulturer. The survey shows that the songs we analyzed tells of similar problems, which we divided into five themes: crime, poverty, ideals, discrimination and depression. In this way, we concluded that there are common patterns in the songs we chose. In conclusion, the study shows that the analyzed songs express the artists’, both individual problems such as depression, poverty, criminality in an artistic form. But also other issues such as discrimination and racism in a larger level. / Den här studien undersöker hur tidig hiphop speglar samhället i USAs förorter på 80- och 90 talet i syfte att utforska hur artisternas individuella upplevelser tar sig utryck i konstnärlig form i sammanhängande diskurser om allmänna samhällsproblem.    Metoden består utav strukturalistisk textanalys, där texter från hiphopmusik kodas och analyseras. Teorier som använts består utav Elias och Scotsons teorier kring etablerade och outsiders, Bourdieus kapital typer, fält och habitus samt postkolonial teori som Eriksson, Eriksson Baaz och Thörn behandlar i Globaliseringens Kulturer. Undersökningen visar att artisterna berättar om liknade problem och teman i sina låtar som beskrivs efter: kriminalitet, fattigdom, ideal, diskriminering och depression. Slutsatserna som studien drar består av hur låttexterna blir utryck i konstnärlig from sådant som artisternas individuella problem som depression, fattigdom, kriminalitet samt tar upp saker som diskriminering och rasism på ett större makro nivå.