Bristen på lärare påverkar samhället i flera avseenden. Eftersom skolorna har svårt att rekrytera behöriga lärare blir barnens utbildning lidande och kan ge konsekvenser i deras framtida utmaningar på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att förbättra utsikten för rekryteringen av behöriga lärare behövs en förståelse för varför stor andel lärarstudenter väljer att inte fortsätta sin påbörjade lärarutbildning. Denna studie har haft som syfte att ta del av de tankar och känslor som lärarstudenterna vid Umeå universitet har haft inför att ta ett beslut att avsluta sina studier. I denna studie har ett antal teman kunnat hittas i informanternas berättelser. Felval och brist på god studie- och yrkesvägledning har varit ett genomgående problem. Detta analyseras och diskuteras i studien för att hitta eventuella områden som kan vara intressant att undersöka vidare.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet.Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats. De teorier vi valt att använda är Mills teori om skillnaden mellan personliga bekymmer och allmänna problem och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Vi har också använt oss av litteratur som vi anser vara relevant för vårt arbete som till exempel Skolverkets utvärdering av grundskolan -95 och Anders Lovéns Kvalet inför valet med flera.Vårt sammantagna intryck är att eleverna anger främst två orsaker till att de gjort ett omval. I vår resultatredovisning kallar vi dessa teori och tempo och sociala skäl. Vi ser också en tendens av att eleverna lägger ansvaret för omvalet på sig själva. Vi avslutar arbetet med att diskutera och analysera.

Författarna undersöker i denna C-uppsats hur studie- och yrkesvägledare ser på den treåriga gymnasieskolan utifrån frågeställningarna: Hur ser studievägledarna på elevers förutsättningar att göra ett tillfredsställande gymnasieval? Hur ser studievägledarna på gymnasieskolans flexibilitet i fråga om att hantera felval? Vilka uppfattningar finns bland studievägledare om fördelar och nackdelar med en längre gymnasietid än tre år?Studien är utförd med en kvalitativ metod och resultatet analyseras med hjälp av careershipsteorin kompletterad av Bourdieus begrepp doxa. Resultatet visar att vägledarna anser att det är svårare för praktiskt sinnade elever att ta sig igenom gymnasiet på ett tillfredsställande vis samt att gymnasieexamen anses mer av ett självändamål bland vägledare på gymnasiet än på Komvux.