No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring flerspråkighet. De frågeställningar som vi utgått från är följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhåller sig till flerspråkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling?   Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebär att vi inte letat beskrivningar av hur någonting är, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svårigheter med att definiera begreppet flerspråkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp. Flerspråkighet ses ofta som synonym till mångkultur. Pedagogerna prioriterar svenska språket men ser samtidigt flerspråkighet som en tillgång och rikedom. Viljan till att utveckla barnens modersmål finns men pedagoger uppfattar att det finns hinder i verksamheterna som bromsar arbetssätten för att lyckas stimulera alla barnens språk.

Studiens syfte sökte svar på om det går att se kvalitativt skilda sätt hos studenter att själva beskriva sitt eget lärande på gymnasienivå. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrån Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som går ut på att endast ställa en fråga till respondenterna.  Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv på svaren. Jag fann att den metodik som jag använde inte var tillräcklig för att säkerställa validiteten i den empiri som insamlades. Något som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som är väsentlig för att kunna fastställa synvändor utifrån Ahlbergs metod. Metoden som i grunden är anpassad för studier på universitetsstudenter under en hel praktikperiod, är möjligen inte lämplig att applicera på gymnasieelever då de inte uppnått samma mognadsgrad. Utifrån denna upptäckt kan jag därför konstatera att för att kunna besvara mina frågeställningar hade jag behövt använda mig av ytterligare metodik, som intervjuer och fler studier.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys. Vårt resultat visar att alla pojkar i studien läser. Pojkarna anser att de faktorer som påverkar deras läsning är: lärare, familj och kamrater. Många pojkar tycker att läraren är betydelsefull då det är läraren som säger till dem att läsa, förklarar ord och lär ut hur orden ska uttalas. Den vanligaste genre som pojkar läser är fantasy. Vårt resultat visar att bokens utseende spelar en stor roll i pojkarnas val av böcker. Bokens layout ska snabbt väcka deras intresse med hjälp av en spännande bild på framsidan och en intressant text på baksidan. Fler pojkar än förväntat väljer att läsa vilket är intressant då tidigare forskning pekar på motsatsen.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den. Detta har varit utgångspunkten för denna uppsats, att ta reda på om elever på grundskolan kan ändra sin uppfattning om att se på någonting. Studien ingår i ett paraplyprojekt där utgångspunkterna för arbetet har varit begreppet synvända och forskningsansatsen fenomenografi, där grundskoleelever har fått svara på en öppen fråga i en skriftlig självrapport. Studiens resultat visar på att elever som går på grundskolan kan beskriva en förändring av uppfattning.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande. Studien visar att informanterna är överlag positiva till utomhuspedagogik utifrån våra tre valda perspektiv. Samtliga informanter kunde se få samt små negativa effekter av utomhuspedagogiken. Didaktiska implikationer av vår undersökning kan bli att utomhuspedagogiken ser olika ut beroende på vilket fritidshem personer jobbar på. Därmed blir utomhuspedagogik ett svårt begrepp att sätta ord på. De positiva uppfattningarna som lyfts fram kan ha en betydelse för fritidshemmet eftersom det leder till att utomhuspedagogiken får ett starkare fäste inom verksamheten. Bristen på negativa uppfattningar inom forskning och genom informanterna kan bidrar till att utomhuspedagogikens kvalité blir lidande. Ett oreflekterat förhållningsätt skapar en pedagogik som inte kritiseras och risken kan bli att det hämmar utomhuspedagogikens utveckling.

När förslaget för en övergång till komponentavskrivning blev känt så var de flesta reaktionerna mycket kritiska. Syftet med vår studie är att se om denna kritik var befogad genom att ta reda på hur de som genomfört övergången till komponentavskrivning uppfattar den nu. Och vilken påverkan det principbaserade regelverket har haft när tolkningar av lagändringen skett. Denna studie är kvalitativ och bygger på personliga intervjuer. Intervjuerna har gjorts utifrån en fenomenografisk ansats där det är de intervjuades uppfattningar av det undersökta fenomenet som är i fokus. Teorin bygger på den insamlade empirin. Utifrån de begrepp och uppfattningar som var återkommande skapades kategorier. Det var utifrån dessa kategorier som teorikapitlet blev utformat, för att ge en ökad förståelse för de begrepp och principer som tas upp. En diskussion kring principbaserade regelverk finns med här och beskrivning av det undersökta fenomenet komponentavskrivning. Empirin är indelad i de kategorier som uppkommit genom bearbetning av den insamlade datan. Slutsatsen i vår studie är att vi kom fram till att de som genomgått övergången till komponentavskrivning är positiva till denna typ av värderingsmetod. De ser nyttan i övergången i och med den ger det en mer rättvisande bild av företaget. Det individuella tolkningsutrymme som de principbaserade standarderna ger utrymme för har visat sig vara en klar fördel vid tillämpning av denna metod då varje tillgång behandlas för sig utifrån tillgångens förutsättningar i verksamheten.

Bakgrund I bakgrunden för studien framkom att kunskap i källkritik är något elever behöver men i stor utsträckning saknar. Källkritik som fenomen uppfattas som svårt av både elever och lärare. Flera internationella studier har gjorts med dessa resultat vilket visar sig stämma överens med Skolverkets beskrivning av området. Det framgår också att källkritik är en del av begreppet informationskompetens, ett begrepp som använts sedan 70-talet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur svensklärare uppfattar fenomenet källkritik i undervisningen. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som redskap för datainsamling. Resultatet organiserades och analyserades utifrån den fenomenografiska ansatsen för att få fram respondenternas sammanlagda uppfattningar av fenomenet källkritik i undervisningen. Urvalet för studien var fem svensklärare med behörighet för årskurserna 4-6. Resultat Resultatet av studien visade att lärares sätt att tänka kring begreppet källkritik påverkar sättet de undervisar och därmed hur de uppfattar fenomenet källkritik i undervisningen. För att elever ska kunna utveckla källkritiska förmågor krävs det att lärare har en bred förståelse av fenomenet samt att de har ett källkritiskt förhållningssätt i undervisningen.

Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd på Plönninge naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. det viktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är. Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämnda grupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En av förgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt inte nog kan betonas. Även Staffan Larsson har lämnat viktiga bidrag till det fenomenografiska forskningsfältet. Dessa två är de viktigaste författarna för detta arbete. Huvudfrågeställningen lyder: Klarar Plönninge naturbruksgymnasium att uppfylla behovet av stöd till elever med diagnostiserad dyslexi i enlighet med skolans styrdokument sett ur ett fenomenografiskt perspektiv? Generellt sett uppfylls styrdokumentens krav och de flesta av intervjupersonerna är på det stora hela nöjda med hur stödet fungerar.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig. Alla respondenter som deltog i vår studie är resurs eller assistent i klassrummet i olika grad och de flesta känner sig nöjda med det. Andra känner att de kan och vill ha mer ansvar under skoltid än att bara hjälpa till.