Syftet med den förestående studien är att undersöka sex spansklärares uppfattningar av elevers användning av mobiltelefoner i klassrummet. För att ta reda på detta har kvalitativa samtalsintervjuer med fenomenografisk ansats genomförts med sex verksamma spansklärare. Materialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av fenomenografi som teoretisk utgångspunkt.   Studien visade att samtliga intervjuade lärare uttryckte både positiva och negativa uppfattningar om mobiltelefonanvändningen i klassrummet; samtliga tyckte att mobiltelefonen kunde vara ett användbart verktyg men samtidigt att det kan innebära ett distraktionsmoment. Dessa uppfattningar var dock olika starka hos olika lärare. De två äldsta lärarna uttryckte sig mest positivt och minst negativt om mobiltelefonens närvaro i klassrummet. Därtill framkom det av studien att hälften av lärarna, samtliga unga med kort arbetserfarenhet, upplevde den återkommande konflikten om mobiltelefonen som de behövde ta med eleverna som frustrerande.   Som förslag till vidare forskning uppkom frågorna om vilka strategier som kommer att vara mest effektiva när det kommer till att minska mobiltelefonens distraktioner och hur de svagpresterande eleverna påverkas av detta nya verktyg.

Migrationen till Sverige ökar ständigt och landet är mångnationellt med individer från olika nationer som lever sida vid sida. Integration är ett begrepp som ofta diskuteras och det finns många sätt att se på begreppet. Ett vanligt uttryck är att ”idrott förenar människor”. Detta är något som är aktuellt i Sverige nu med ett flertal integrationsprojekt involverande idrott som startas runtom i landet utöver de språkintroduktionsprogram som finns för nyanlända invandrarungdomar i högstadie/gymnasieåldern där de får chansen att bland annat idrotta på skoltid. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur ledare för integrationsprojekt med idrott som gemensam nämnare ser på idrotten som en väg för invandrarungdomar att integreras in i samhället samt socialiseras i olika grupper. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie bestående av samtalsintervjuer med sex ledare för olika integrationsprojekt, inklusive idrottslärare för språkintroduktionsprogram. Vi utgick ifrån en fenomenografisk ansats vilket innebär att det är respondenternas upplevelser samt variation av fenomenen inom ämnet som vi eftersträvar. I studien kommer vi fram till att respondenterna upplever att idrott är en fördelaktig arena för integration samt socialisation bland invandrarungdomar men att det finns ett flertal faktorer som gör att ledares arbete försvåras, bland annat handlar det om att idrottsrörelsen måste arbeta mer aktivt för att locka invandrarungdomar till idrottsrörelsen, upplever respondenterna.

No description available.

No description available.

<p>Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet. Utöver detta har vi även analyserat de instruktioner eleverna arbetat utifrån, då dessa i viss mån ligger till grund för elevernas uppfattning av uppgiften. Resultatet kopplas därefter till Ference Martons teori om yt- och djupinriktat lärande, alltså är det mot bakgrund av denna teori som lärandepotentialen granskas.</p>

<p>Inom ambulanssjukvården förekommer i olika sammanhang begreppet professionalism. En profession kännetecknas av att den har samhällelig sanktion, egen kultur, auktoritet, etiska regler och systematisk teori. De inom professionen verksamma utövarnas beslut styrs av allmänhetens behov. Ambulanssjuksköterskan är en relativt ny profession och yrkesrollen är under konstant utveckling. Yrkesrollen skiljer sig delvis från andra sjuksköterskor med en ständigt varierande arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av professinalism. Metoden var intervjuer som kvalitativ datainsamlingsmetod och som forskningsansats valdes fenomenografi. Sju specialistsjuksköterskor arbetande inom ambulanssjukvård intervjuades och i analysen framkom fem kategorier: förväntningar, patientens behov styr vården, uppträdande, att ta ansvar samt en dynamisk ambulanssjuksköterska. Under diskussionen togs det sista steget i analysen och ledde fram till konklusionen att professionalism uppfattas som ett dynamiskt och mångfacetterat fenomen som är en del av utövaren och syftar till att göra gott för patienten.</p>

Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet. Utöver detta har vi även analyserat de instruktioner eleverna arbetat utifrån, då dessa i viss mån ligger till grund för elevernas uppfattning av uppgiften. Resultatet kopplas därefter till Ference Martons teori om yt- och djupinriktat lärande, alltså är det mot bakgrund av denna teori som lärandepotentialen granskas.

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare. Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan. Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.   Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara. Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser. Detta kan även bidra till en skola där man inte har en gemensam bild av vad demokratiuppdraget innebär. Vilket i sin tur kan leda till en skola som saknar likvärdighet. I studien synliggörs även samtalets betydelse för att eleverna ska kunna känna trygghet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva demokratisk undervisning.

This paper reports from a study looking at teacher’s and student’s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics. Previous research in this area of teacher and student apprehensions is very scarce therefore the discussion has one part where an attempt to compare the results of this study with precious research and one part discussing the pedagogical implications rubrics might have.

Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större. Våra respondenter menar även att det är de som besitter kunskaper gällande social kompetens och de praktisk/estetiska ämnena men de känner också en osäkerhet över sin framtida yrkesroll.