Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän. Överlag framkom även en relativt tydlig skiljelinje mellan eleverna som läste franska steg 2 och eleverna som läste franska steg 4 och 5, då elever i steg 2 jämförelsevis framstod som omotiverade. I övrigt betonade respondenterna vid flertalet tillfällen den centrala roll som sociala relationer spelar i undervisningen av moderna språk.

Bakgrund: Då ohälsosamma levnadsvanor är en stor bidragande orsak till utvecklandet av en rad ohälsotillstånd är det således av stor vikt att sjuksköterskan ställer frågor till patienter kring deras levnadsvanor. Detta skall göras i form av hälsosamtal där sjuksköterskan skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete, bistå patienten med verktyg för att denne skall kunna ändra sina levnadsvanor till fördel för ens hälsa. Men beroende på hur arbetssättet uppfattas påverkar också hur det utförs och vissa sätt har visat sig vara mer omfattande och effektivare i det kliniska arbetet än andra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtalet i det sjukdomsförebyggande arbetet på en vårdcentral. Metod: Ostrukturerade intervjuer med fenomenografiskt tillvägagångssätt användes. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Analysen speglade fem kvalitativt olika sätt att förstå hälsosamtal från sjuksköterskornas perspektiv: hälsosamtal som personcentrering, hälsosamtal som att leda patienten mot hälsa, hälsosamtal som att skapa en relation, hälsosamtal som kartläggning och hälsosamtal som beroende av organisatorisk struktur. Slutsats: Samtliga uppfattningar av hälsosamtalet beskrevs av sjuksköterskorna som betydelsefulla förutsättningar för att hjälpa patienten uppnå ett hälsosammare liv. Men dess kvalitet påverkas dessvärre av den organisatoriska struktur som råder inom verksamheterna.

I en tidigare litteraturstudie uppmärksammades det att en av flera orsaker till försämrade elevresultat i matematiken kunde bero på hur läroboken användes i undervisningen. Flera forskare har uppmärksammat att läroboken ofta framstår som en central del för undervisningens agenda, det vill säga att lektionerna är planerade utifrån läroboken. Syftet med studien är därför att undersöka vad lärare har för variationer av uppfattningar om läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. För att kunna undersöka det valda syftet valde vi att tillämpa en kvalitativ metod med en tolkande forskning som synsätt, vilket i vårt fall utgick från fenomenografin. Av empirin skapades beskrivningskategorier utifrån utfallsrummet i enlighet med en fenomenografisk studie. De beskrivningskategorier som skapades var: läroboken som kompletterande roll, läroboken som styrande roll samt lärobokens utformning och innehåll. Slutsatsen av studiens resultat var att läroboken hade en stor roll i samtliga lärares planeringsfas i matematikundervisningen. Studien visar också att samtliga deltagare uppfattar att deras läroböcker i matematik förhåller sig till styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi har spekulerat i att yrkeserfarenheten skulle kunna vara en möjlig orsak till hur lärobokns roll i matamatik uppfattas i undervisningen. Därför anser vi att vidare forskning bör rikta sitt fokus mot fenomenet yrkeserfarenhetens betydelse för läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. Det vore intressant att utföra en liknande studie med fler deltagare för att se om samma mönster upprepas eller om den här teorin var en lokal tillfällighet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning. Analysen synliggör att det finns en samstämmighet mellan respondenterna om vad elevers kommunikationsförmåga innebär, men varje respondent har själv olika uppfattningar av fenomenet. Även om respondenterna använder sig av olika arbetsformer, så utformar de en undervisning som ger förutsättningar för eleverna att träna alla kategorierna både muntligt och skriftligt.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området. I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande. De huvudsakliga teoretiska influenserna hämtades från genre och fenomenografi. Samtalet baserades på elevernas egna texter i narrativ och beskrivande genre. I analysen söktes beskrivningskategorier av elevernas olika sätt att uppfatta texttypers skilda strukturer. Respektive elevuppfattning jämfördes sedan mot den nivå av funktion och organisation som återfanns i elevens egen berättande text. Ur analysen trädde två skilda beskrivningskategorier fram: ett dynamiskt genrebegrepp och ett statiskt genrebegrepp. Elever i den förstnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av textens funktion. Medan elever i den sistnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av den skrivprocess och det textinnehåll som kringligger texten. Resultatet av textanalysen visade att de berättande texter som producerades av elever med ett dynamisk genrebegrepp i högre grad var mer utvecklade än motsvarade elevtexter skrivna av elever med ett statiskt genrebegrepp. I slutskedet vägdes resultatet mot tidigare forskning om elevers skrivande. Där fördes en diskussion om huruvida elevers uppfattningar av metaspråk, texttyper och textskapande kan öka vår förståelse för elevers möte med olika genrer.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.   Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.     Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients. Method: Phenomenographic analysis of individual interviews of participants from traumateam exercises at a hospital in southern Sweden were chosen for the study. The strategically selected studypopulation consisted of eight participants divided into surgical-, anestsesi- and orthopedic doctors and emergency-, anesthesia- and intensivcare nurses. Results: Participants felt that it is the improved team work that the patient will benefit of the traumateam exercises. In the improved team work includes clearer leadership, improved communication, increased knowledge of materials and processes and a safer and more efficient process. Conclusion: The results identified the same themes as in other studies identified as weak points in the care of the traumapatient, this may indicate that this hospital practices on the torque favorable to patient safety.

Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik. Många av dessa tidigare studier är gjorda utifrån lärares eller forskares perspektiv och därför väljer vi ett elevperspektiv. Syftet med studien är att beskriva elevers uppfattningar av att använda math trail i matematikundervisningen. Undersökningen görs kvalitativt där det empiriska materialet samlas in genom fokusgruppsamtal med elever från två högstadieklasser som genomfört ett math trail vi konstruerat. Materialet analyseras utifrån den fenomenografiska metoden och ger sex beskrivningskategorier: yttre omständigheter inverkar, lärares närvaro påverkar, gynnar samarbete, utmanande uppgifter, har nytta av samt variation från det ”vanliga”. Slutsatser som dras är kopplade till de tre aspekterna av matematikundervisning. Eleverna har uppfattningen att de får öva på alla fem förmågorna i ett math trail. Eleverna har uppfattningen att math trail grundas i verkligheten, visar på en nytta av matematiken och leder till en insikt att matematik kan finnas överallt. Math trail, uppfattar eleverna, påverkar deras motivation genom att det är en variation från deras ”vanliga” lektioner, eleverna vill bidra till att gruppen klarar uppgifterna och de ser en användning av matematiken. Eleverna uppfattar även math trail som ett praktiskt inslag.