<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.</p>

<p>Wikland, M. (2008). <em>Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. </em>C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton & Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är <em>att känna trivsel och glädje,</em> <em>att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. </em></p><p>Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi</p>

<p> </p><p>Denna studie undersöker vad som vägleder några bildlärare när de bedömer elevers arbeten i grundskolans senare år och hur de upplever bedömningsarbetet i detta sammanhang. Rapporten bygger på en fenomenografisk analys där fem olika fenomen utkristalliseras i resultatet: Upplevelsen att sätta betyg, problematik i bedömningen, bedömningens positiva effekter, bedömningssamtal med elever samt kriterier för bedömning.</p><p> </p><p>Undersökningen visar bland annat att lärarerfarenhet, det kollegiala samarbetet, samtal samt framtagandet av bedömningsmatriser är några betydande faktorer för bedömningsarbetet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser.</p><p>De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete.</p> / <p>SUMMARY</p><p>The experience of writing in art education</p><p>A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education.</p><p>This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing.</p><p>Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences.</p><p>Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.</p>

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan. För att ta reda på barns uppfattningar om mobbning hämtade vi inspiration från den fenomenografiska ansatsen, som handlar om människors olika sätt att uppfatta ett fenomen, eftersom att fokus inte låg på absoluta sanningar utan vad barn ansåg om mobbning. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få fram hur barn upplever och tolkar sin verklighet. Sex barn i femårsåldern deltog i intervjuerna, vi genomförde dessa enskilt för att deras svar inte skulle påverkas av någon annan. För att bygga upp ett förtroende till barnen valde vi att vara på förskolan och umgås med barnen tre dagar innan intervjuerna. I resultatet framkom det att barnen i uppsatsen inte hade någon klar uppfattning om vad fenomenet mobbning innebär.  Flertalet av barnen kände dock till vad ”retas” betyder och gav uttryck för att de visste någon som retades eller ofta blir retad. Detta får oss att undra vart gränsen mellan mobbning och retas går, vad är skillnaden?  Vi frågar oss också varför barnen inte har hört talas om mobbning och hur detta kan påverka åtgärderna för att motverka den eventuella mobbningen i förskolan.

Sammanfattning Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser. De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete. / SUMMARY The experience of writing in art education A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education. This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing. Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences. Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...

Wikland, M. (2008). Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton &amp; Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är att känna trivsel och glädje, att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9. Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola.  Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju.  Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen. Det fanns en lojalitet hos personalen att göra det bästa för den enskilda eleven även om det inte fanns ett starkt stöd för beslutet om omorganisationen. De såg ett hinder i att de kuratorer som ska anställas inte räcker till för att stärka elevernas oftast bräckliga självkänsla. Det fanns en risk att inkluderingen bara kommer att bli fysisk och inte en delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolpersonalen menade att möjligheterna för en bra inkludering till stor del handlade om personalens specialpedagogiska kompetens och bemötande.