Diss. Universität Bremen, 2008. / Business and Economics (German Language) (Springer-11775) (GWV).

No description available.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats. Dessutom har tidigare studier av projektbaserad verksamhet använts för att förstå hur filmproduktionsbolag arbetar.   Studien visar att det finns olika anledningar till varför många filmproduktionsbolag är förlagda i Stockholm. Det beror dels på att där finns en tradition av filmskapande vilket medför institutionella fördelar, men det finns också fördelar i ekonomi och kunskapsutbyte vilket går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Däremot verkar det som filmproduktionsbolag i Västra Götaland har en annorlunda kontaktfördelning än Stockholmsbaserade produktionsbolag, vilket beror på Film Västs internationella attraktion och intresse.

I contacted the production company Salmonfox in the hope that they would have any projects that they needed help with. It showed that Salmonfox just started up an old project that they needed to complete. They wanted my help to edit some trailers and one crowdfundingfilm for the short film called, Captain Sweden (Kapten Sverige). Salmonfox are hopefully going to use the different trailers and crowdfundingfilm to promote the short film and get help with the funding to make a feature. The project began with a pilot study in which I made a time plan and a requirements plan, where the different requirements were set. A communication between me and Mathias were co-the-working-time. The project resulted in 3 teasers, 1 trailer and 1 crowdfundingfilm. These were made with guidelines and suggestions over how to make a trailer and my own suggestions. The conclusion of the project is to make a great pilot study so you easily can follow the planning and in that way reduce the chances of failure or get the feeling that the amount of time is not enough. The report’s theoretical part focus on how you make different trailers and gives suggestions on how to make your trailers better and reach out to the audience, which types of techniques there are and what you should think about. The theoretical part will also bring up what a crowdfundingfilm is and how crowdfunding works. The report will also focus on the platforms Final Cut Pro and Adobe Premiere Pro, what they are and how they are working.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.</p>

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.

Zugl.: Ilmenau, Techn. Univ., Diplomarbeit, 2006

Zugl.: Wien, Univ. für Musik und Darstellende Kunst, Diss., 2009

Diss. Univ. Erlangen-Nürnberg, 2008. / Originaltitel: Europäische Filmpolitik als Beitrag zur Gestaltung einer europäischen Kulturpolitik.