I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

For a while now, media producers have had to adapt to all the different aspects of digitalization. Much of the development has led to new opportunities in optimization, it would however be naive to ignore the challenges and hardships it has brought along as well. For media producers, not least filmmakers, a new challenge has risen following the rise of artificial intelligence. Specifically generative AI. This study aims to grant a deeper understanding of these generative AI tools, how they affect the production of short films, which opportunities they grant, and which challenges producers will face, following the imminent evolution of said tools. The data for the study is gathered using qualitative methods and is processed through a producer perspective. Through this data, and with the support of previous research, the study concludes that generative AI tools within the short film media will be used as advantageous instrument while it will simultaneously cause substantial changes for existing work roles within the industry. Therefore, producers are encouraged to keep an open mind regarding generative AI tools and not write them off as threatening, in order to retain control of their creative endeavors and not dehumanize the industry.

Despite the fact that the creation of films has a place in language teaching, there haven’t been many studies about the learning outcome of such film production projects so far. In this study, a group of eighth grade pupils at a comprehensive school in Sweden have been creating their own film in German. They have been observed while they did so, and they answered an online survey one year after the project. The results of the analysis of that data show a visible increase in awareness for the purpose, the receiver, and the situation of the produced texts during the writing process. The level of motivation and meaningfulness experienced by the pupils during the film project was high. Furthermore, the finished film gave the participants a feeling of success, something they were proud of, and eager to repeat. As a conclusion it can be stated that creating a film in a foreign language has a positive impact on language learning.

Den svenska filmindustrin är en bransch som länge gått under radarn när det kommer till miljöfrågor samtidigt som filmbranschen internationellt och resten av samhället håller på att transformeras genom miljöåtgärder. I den här uppsatsen undersöks hur miljöarbete kan påverka svenska filmproduktioner ekonomiskt på olika sätt samt vilka positiva och negativa implikationer miljöarbetet kan få. Uppsatsen belyser filmproducenters ekonomiskt grundade tvivel som idag utgör det största hindret mot ökat miljöansvar i den svenska filmbranschen. Resultatet visar dock på att filmindustrin har mycket att vinna, inklusive kostnadsbesparingar och god publicitet, genom att arbeta mer långsiktigt, resurseffektivt och med mer miljöhänsyn. Nackdelarna med miljöarbetet är att det kräver mer planering och lite mer arbetstid på kort sikt. Det finns stor potential att göra kraftiga förbättringar i hela filmindustrin men det behövs pilotprojekt och progressiva svenska filmproduktioner som tar första steget och visar vägen. Den här uppsatsen hoppas utgöra en liten intresseväckare som kan leda till ökat intresse för de utmaningar och möjligheter som den svenska filmbranschen står inför idag och i framtiden.

The main purpose of this essay is investigating to which extent individuals withcompetence in film and photography can identify digitally processed material. Thestudy uses a questionnaire to create a statistical picture of the result. The participantsin the survey are part of a selected demographic consisting of current students atDalarna University (within film production) as well as graduated students. Throughthe survey, these individuals are divided into different groups based on theircompetence in film and photography. The survey consists of two tests whereparticipants view, compare and assess a material that has been filmed with a diffusingcamera filter (Tiffen pro mist) and a material that has been processed digitally torecreate the same effect. What diffusion is and how it affects the image will also bepresented in the text. A total of 36 individuals participated in the study. The results donot show a definitive answer for any of the competence groups. This indicates that inthe case of diffusion there does not necessarily exist any especially strong advantagesto using a genuine camera filter. What can be established however, is that a higher levelof competence in film and photography is synonymous with a general, overallknowledge of camera filters and digital processing. / Det huvudsakliga syftet med denna uppsatts är att undersöka huruvida individer medkompetens inom film och foto kan identifiera digitalt bearbetat material. Studienkommer med hjälp av en enkät skapa en statistiks bild av ett stickprov. Deltagarna ienkäten är en utvald demografi bestående av nuvarande studenter vid HögskolanDalarna (inom filmproduktion) och även examinerade studenter. Dessa individer delasgenom enkäten upp i olika grupper baserad på deras kompetens inom film och foto.Själva enkäten består av två tester där deltagare bes skilja på ett material som är filmatmed ett diffuserande kamerafilter (Tiffen pro mist) och ett material som behandlatsdigitalt för att återskapa samma effekt. Vad diffusion är och hur det påverkar bildenkommer också utvecklas i texten. Totalt har 36 individer deltagit i studien, resultatetvisar inte något definitivt svar i frågeställningen för någon av kompetensgrupperna.Detta tyder på att det i fallet för diffusion inte nödvändigtvis finns en särskilt starkfördel med att använda ett analogt kamerafilter. Det som dock kan fastställas är att enhögre kompetens inom film och foto innebär en övergripande generell kunskap omkamerafilter och den digitala processen.

Der Beitrag untersucht zwei Versionen des Hollywood-Actionfilms 'I Am Legend' (2007). In einem kritischen Vergleich werden unterschiedliche ideologische Standpunkte der beiden Fassungen herausgearbeitet und die politische Schlagseite der hegemonialen Kinoversion, unter Bezugnahme auf das Propagandamodell, durch Marktzwänge und Profitstrategien erklärt, die eine konservative und systemtreue Ausrichtung privilegieren. Testvorführungen treten als konkrete Vermittlungsinstanz hervor, die Anleitung dazu gibt, wie ästhetische Form an finanzielle Erwägungen angepasst werden kann. Das Resultat, so der Beitrag, stärkt dann eine bestehende Hegemonie weiter. Auf diese Weise wird das von Herman und Chomsky entwickelte Propagandamodell am konkreten Beispiel operationalisiert.

Denna studie undersöker med hjälp av en fallstudie hos två filmproduktionsbolag, King Edward och Cinematik hur co-design som metod hade kunnat användas inom postproduktionsprocessen av reklamfilm. Med en teoretisk djupdykning i filmproduktionens fyra processer; förproduktion, produktion, postproduktion, distribution och metoden co-design har det legat som grund för undersökningen. Även teori kring filmens historia och reklamfilm har undersökts för att ge en bättre grund och tyngd till resultatet.Med kvalitativa intervjuer på båda företagen har information samlats in kring hur deras arbetsprocess ser ut och vad deras tidigare kunskap kring co-design var och om de själva hade ansett att det hade varit användbart. Genom en jämförelse av den insamlade teorin och resultatet från företagen har en prototyp skapats som visar vart i en postproduktionsprocess inom reklamfilm som implementering av co-design hade varit möjligt. Det sammansatta resultatet visar att co-design som det används inom produktdesign inte hade varit möjligt inom film, men att vissa delar av metoden, nämligen att låta kunden vara med tidigt i postproduktionsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter beroende på vilken kund reklamen riktas åt hade varit möjligt att implementera. Genom att ha kunden med i det tidiga skedet av postproduktionen hos produktionsbolag hade färre revideringar gjorts i processen och färre möten med kund som tvingat fram ändringar i filmerna hade undvikits. / This thesis explores through a case study with two film production firms, King Edward and Cinematik how co-design as a method would be applicable in post-production of commercials. With a theoretical deep dive into the film production’s four phases; pre-production, production, post production, distribution and the method of co-design it has been the foundation of this thesis. Further information has been gathered for film history and commercials to give a better understanding and weight for the analysis. By doing qualitative interviews on both firms, information has been gathered regarding their production process, and their previous knowledge of co-design and if they themselves believe that it would be a useful method. By comparing the gathered theory with the results from the interviews, a prototype has been created showing where in a post-production process, in commercials, co-design as a method could be implemented. The combined result proves that the way co-design is used in production design would not be viable in film production, but that some parts of the method could be implemented depending on the client and the commercial, for example if the client has specific experiences needed for the film. By having the client be a part of the early stages of the post production process at a film production firm, less revisions would be needed and less meetings would be needed for fixes.

The traditional craft of stop-motion has been transformed by the digitalization of film and the tools developed thereafter. As a medium bound in its physicality, stop-motion stands as a unique intersection between the analogue and the digital, and provides valuable insights into how the craftsperson balances tradition with new digital opportunities. By applying a qualitative method this study explores this analogue-digital phenomenon through the perspective of the stop-motion animator. The study concludes that the introduction of digital tools have largely separated the analogue expression from the authenticity, and the digital technologies are valued by their ability to aid the expression, not the authenticity. The study therefore indicates the animator values the new visual storytelling opportunities digital tools provide over the authentic hand-crafting process.

Many people today have no idea that film editing is more than simply putting scenes together. Previous research also reveals very limited information about the editors line of thinking, the creative decision making, intuition and how they reflect upon their own profession. The purpose of this essay is to explore the film editors meaningful role in productions of moving image. We look at editors competence and characteristics and try to break down the hidden, magical touch they contribute with in an attempt to uncover the implicit and tacit knowledge they carry. Further we investigate what the differences between branches in the industry means for the editors. Six semistructured interviews were conducted with editors in the fields of television, motion picture and commercials. The findings indicate that the key elements of editing is creating narrative clarity and dramatic emphasis. Editing is also closely intertwined with music since it has similarities both in creation process and shape. The result shows that editors have profound understanding of film theory but use it only subconsciously. Instead intuition and experience-derived knowledge replaces theory. The result was applied on theories of intuition and experience after an empirical analysis in the hope of explaining what is demanded by the editor and how they develop their competence. Our study also highlight the need for more research in the field of editing.