I den här uppsatsen undersökte jag hur filmfotografer tänker kring användning av kamerarörelser. Syftet var att få bättre förståelse kring tankarna bakom valen av en specifik kamerarörelse. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med verksamma filmfotografer. Resultatet visade att filmfotografer i allmänhet använder kamerarörelser för att få fram en viss förbestämd känsla i filmen och att kamerarörelser oftast är något som bestäms långt innan inspelning och väljs med stor omsorg.

Det kan verka som en uppenbar fråga men hur skapas film? Vanligtvis behövs en kamera av något slag, analog, digital eller virtuell. Alltså något som kan spela in video och sedan spela upp den igen. Det vi är intresserade av är verktyg som precis som kameran möjliggör och har ett värde när de används i filmproduktion. Vi blev inspirerade av de verktyg, metoder, ramverk och filosofier som används inom mjukvaruproduktion och interaktionsdesign. Historiskt sett har filmproduktion varit väldigt svårt för en privatperson eller liten grupp människor att skapa om personen eller gruppen inte haft enorma mängder resurser eller teknisk kompetens men allt eftersom har filmskapande blivit mer och mer tillgängligt. Idag har nästan alla en filmkamera i fickan och det finns ett stort utbud av helt gratis program som kan användas för att skapa visuella effekter och allt annat som inte hade varit möjligt utan en enorm studio och ett enorm bankkonto trettio år tillbaka i tiden. Genom att arbeta med olika verktyg och pröva dem i filmskapande hoppas vi utforska hur film kan skapas och vad som är möjligt att skapa.

The complexity of today’s challenges for companies and organisations are constantly increasing and seldom they possess the knowledge to solve these by themselves. One way to overcome these obstacles is to engage in open innovation; to open the corporate boundaries and allow external knowledge to contribute to the knowledge that the company lacks. In doing this, the company also allows internal information to be shared and an exchange of knowledge between the companies occurs and provides added value for both parties. This kind of cooperation is especially useful when it comes to industries that require a lot of different skills and when there is a need for technical integration. The film and TV production industry is an example of such industry where the innovation process is in need of a wide range of expertise and technical solutions. This makes it an interesting industry to examine when it comes to open innovation. The research on open innovation rarely describes a practical approach to streamline the process of innovation, and is instead usually focused on analysing the practices that already exist. Open innovation is becoming more common and we believe there is not enough research that discusses how the innovation process and the collaboration can be improved. In this paper, we will examine the open innovation processes in the film and tv industry to find ways to improve the collaboration and make the innovation process more efficient.

The Agile methodology was a revolutionary way to work in the softwareindustry. A group of methods and specific properties have helped many developers in this industry. We can not find a similar revolution in the movieindustry, and many teams struggle to develop a product with effective and reliable methods.  In my study I look at four different movieproductions. They where analyzed in a qualitative analysis to see both if the agile methods are visible in a different business such as the moviemakingindustries or what other ways you can work in the movieindustries. Movieproductions are not something that is completly new in our world. But the ways of making movies has increased over the years. Has the Agile methodology reached the movimaking business, or do they use some other methods? This study will also cover the history of both the software-industry and moviemakingindustry in order to see if there has been any changes and in what ways that has changed how people work today.

Den här undersökningen i audiovisuella studier undersöker möjligheter att lättrörligt och resurssnålt producera reklamfilm för e-handeln. För att undersöka de möjligheterna och föreslå sätt att producera reklamfilm har en case-studie gjorts på ett svenskt glasbruk. Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Hur kan detaljhandelsföretag med e-handel snabbt och med begränsade resurser göra värdefull reklamfilm? De teorier undersökningen stödjer sig på är agila metoder, iterativitet, designteori samt ledarskap- och organisationsteorier. Metoden i undersökningen är Design Research Methodology, DRM, och har genomförts med fyra faser. Resultatet av undersökningen är en produktionsmodell som diskuterar möjligheter och förutsättningar för ett team att för en kund producera reklamfilm inom ramarna för en arbetsdag. Produktionsmodellen One Day Agile Production Model utvecklas i undersökningen och är ett förslag på ett supportverktyg som kan användas för lättrörlig och snabb reklamfilmproduktion

<p>Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.</p><p>Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.</p>

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet. Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.

Moving images and sounds are processed creatively after they have been recorded or computer generated. These processes consists of design activities carried out by workers that hold ‘agency’ through the crafts they exercise, because these crafts are defined by the Moving Image Industry and are employed in practically the same way regardless of company. This thesis explores what material constraints there are for such creativity in contemporary Swedish professional moving image postproduction. The central aspects concern digital material, workflow and design work as distributed activities. These aspects are coupled to production quality and efficiency at the postproduction companies where production takes place. The central concept developed in this thesis is ‘creative space’ which links quality and efficiency in moving image production to time for creativity, capacity of computer tools, user skills and constitution of digital moving image material. Creative spaces are inhabited by design agents, and might expand or shrink due to material factors. Those changes are coupled to parallel changes in quality and efficiency. / Audiovisuella Medier

Den här uppsatsen undersöker hur filmfotografens yrkesroll och kreativitet påverkas av valet av teknik. Trots att det snart gått 20 år sedan digitala kameror började användas i filmproduktioner används än idag analoga kameror i stor utsträckning. Kameran är fotografens viktigaste verktyg och den här uppsatsen belyser skillnader i arbetsprocessen med analog och digital film samt hur detta påverkar filmfotografens kreativa process. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra filmfotografer som har arbetat med både analog och digital film och med hjälp av dessa genomfört en diskursanalys. Resultatet visar att det finns skillnader i arbetet med analog och digital teknik. Det finns dock lika mycket för- som nackdelar med de båda teknikerna och de lämpar sig bäst i olika typer av produktioner. Det går inte att säga att fotografen kan vara mer eller mindre kreativ beroende på vilken teknik som används. Teknikvalet påverkar fotografen främst i det tekniska arbetet men nödvändigtvis inte i den kreativa processen.

Denna rapport beskriver produktionsprocessen för framtagandet av två filmer till ett svensktupplevelseföretag. Filmernas syfte är att informera potentiella kunder vad de kan förvänta sig. Dessa filmer ska efter leverans implementeras på upplevelseföretagets hemsida. Rapporten visar olika steg i processen från beställning till leverans samt de metoder somanvänds för att nå det resultat beställaren önskar. Projektet resulterade i två filmer, från två olika upplevelser, som efter leverans implementerades på upplevelseföretagets hemsida. / The aim of the project is to use different theories to deliver films to meet the demands and desires that the client has. This report describes the production process for the production of two films to a Swedish experience-company. The films purpose is to inform potential customers what kind of experience they can expect. These films will after delivery be implemented on experience company website. The report shows the various steps in the process from order to delivery, and the methods used to achieve the results the client wants. The project resulted in two films from two different experiences, who after delivery was implemented on the experience-company website.