Spelling suggestions: "subject:"filmproduktion"" "subject:"filmproduktions""
41 |
Svenska ungdomars attityd till svensk film : En undersökning av svenska ungdomars medievanor och förhållande till den svenska filmindustrin / The Swedish youth’s attitude to Swedish film : A study of the Swedish youth’s media habits in Sweden and their relationship to the Swedish film industryHelmersson, Markus January 2019 (has links)
The study researches the media habits and attitude of the Swedish youths toward the Swedish film industry. By using official sources and literature about the Swedish film industry and media statistics it becomes clear that Swedish film attracts a minority of the Swedish cinema attenders, and that the media habits of the Swedish youths favors foreign movies. It becomes clear that youths have a relatively negative attitude towards Swedish movies, which is seen as dull in comparison to foreign movies.
|
42 |
Flexibla aktörer, interna rum : Filmproducenter, personliga nätverk och mötesplatser inom filmbranschen / Flexible actors, internal spaces : Film producers, personal networks and meeting places within the film industryStål, Torkel January 2007 (has links)
<p>I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer. Filmhuset i Stockholm samt diverse filmfestivaler i Sverige och utomlands är några av få mer fasta och allmänna mötesplatser. Dessa platser/miljöer kan också relateras till den bild som informanterna skapade av producentrollen som en samtidigt social, konstnärlig och ekonomisk aktör.</p>
|
43 |
Flexibla aktörer, interna rum : Filmproducenter, personliga nätverk och mötesplatser inom filmbranschen / Flexible actors, internal spaces : Film producers, personal networks and meeting places within the film industryStål, Torkel January 2007 (has links)
I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer. Filmhuset i Stockholm samt diverse filmfestivaler i Sverige och utomlands är några av få mer fasta och allmänna mötesplatser. Dessa platser/miljöer kan också relateras till den bild som informanterna skapade av producentrollen som en samtidigt social, konstnärlig och ekonomisk aktör.
|
44 |
Framing the Gaze : (Audio-) Visual Design Intentions and Perceptual Considerations in Film EditingSwenberg, Thorbjörn January 2017 (has links)
The theme for this doctoral thesis focuses on how a film editor strives actively to perceptually frame and direct the film viewer’s gaze across film edits. The editor’s (audio-)visual intentions concerning the film viewing correspond to perceptual considerations that the editor makes during film editing. Film editing in this thesis is considered as a kind of design work, foremost motivated by the possibilities of many new approaches, questions, and answers that a design perspective brings, stretching well beyond what previously adopted perspectives have done. The research questions asked, as well as the presented results, are discussed with regard to design theory, established film production field knowledge, and perception research. Apart from considering audiovisual perception in a film editing context, film editing is also discussed as audiovisual design, and tentative implications for the role of perception in other kinds of design work are pointed out. The results of my analyses are that there is reason to consider parts of film production as design work; that properties of an audiovisual material affect the creative space; that perceptual considerations are a significant part of the film editor’s treatment of the audiovisual material; that film viewers’ response to film edits varies with the shape of the edits; and that this variation is possible to link with the film editor’s intention regarding the edits, as well as to the degree of fulfillment of the intention. I conclude that perceptual precision at the edit point is decisive for attaining a desired film-viewing decoding of a film sequence, and that when the perceptual precision is low, it is likely that the perceived continuity of the film fails. The contribution of this doctoral thesis is that it drives the investigation of actual appliance of perception as audiovisual knowledge in film editing. Hence, it also adds to the more general discussion on perception as part of audiovisual thinking, and how audiovisual knowledge is formed. The thesis contributes to the area of Innovation and Design through its mix of methods, since the main study considers the creation of new artefacts, the thinking going on during that process, as well as human responses to the artefacts. Conclusively, the thesis provides a thorough example of how a design research perspective can add to the understanding of film production, and its trades and activities. / Temat för denna doktorsavhandling är hur det går till när en filmklippare aktivt strävar emot att perceptuellt fånga in och styra sin filmtittares blick över filmklipp. Klipparens (audio-)visuella intentioner med filmtittandet motsvaras av perceptuella överväganden som klipparen gör under klipparbetet. Klipparbetet motiveras i denna avhandling som ett designarbete, främst för att ett designperspektiv på filmproduktion har möjligheter att bidra med många nya infallsvinklar, frågeställningar och svar, som sträcker sig bortom vad tidigare tillämpade perspektiv gör. De forskningsfrågor som ställs, och de svar som presenteras, diskuteras sedan gentemot designteori, etablerad filmproduktionskunskap och perceptionsforskning. Utöver att audiovisuell perception beaktas inom filmklippningskontexten, diskuteras även filmklippning som audiovisuell design, och kopplingar görs till annat designarbete och möjliga implikationer för perceptionens roll i dessa sammanhang. Data om klipparbetet har skapats via videoinspelade deltagande observation där även fortlöpande skärminspelningar skett, medan en filmklippare färdigställde en dokumentärfilmsekvens. Utifrån dessa inspelningar har sedan en elicitering med filmklipparen skett. På så vis har klipparens intentioner och möjliga beaktande av perceptuella faktorer fångats in. Klipparens intentioner avseende filmtittare har sedan testats via ögonrörelsestudier där tittarnas ögondata samlats in medan de tittat på den skapade filmsekvensen. Resultaten av mina analyser är att det finns skäl att betrakta delar av filmproduktion som designarbete, att audiovisuella materialegenskaper påverkar det kreativa utrymmet, att perceptuella hänsyn ingår som en väsentlig del av filmklipparens bearbetning av det audiovisuella materialet, att filmtittares respons på filmklipp varierar med hur klippen är utformade, samt att man kan koppla denna variation till filmklipparens intention med klippen, och graden av intentionens uppfyllelse. Jag drar slutsatserna att perceptuell precision i klippunkten är avgörande för att uppnå en önskad avkodning av en filmsekvens för tittarens del, samt att när den perceptuella precisionen är låg är det troligt att den upplevda kontinuiteten hos filmen fallerar. Doktorsavhandlingens bidrag är att den hjälper till att reda ut den faktiska tillämpningen av perceptionen som audiovisuell kunskap i filmklippning. Men den bidrar därmed även till en mera generell diskussion om perception som en del av audiovisuellt tänkande och formerandet av audiovisuell kunskap. Avhandlingen bidrar till området Innovation och Design genom sin blandning av metoder, eftersom huvudstudien rör skapandet av nya artefakter och tänkande som pågår inom denna process, liksom mänsklig respons på dessa artefakter. Slutligen bidrar avhandlingen med ett genomgripande exempel på hur ett designforskningsperspektiv kan bidra till att förstå delar av filmproduktion, och de yrken och aktiviteter som sker där.
|
45 |
Framing the Gaze : (Audio-) Visual Design Intentions and Perceptual Considerations in Film EditingSwenberg, Thorbjörn January 2017 (has links)
The theme for this doctoral thesis focuses on how a film editor strives actively to perceptually frame and direct the film viewer’s gaze across film edits. The editor’s (audio-)visual intentions concerning the film viewing correspond to perceptual considerations that the editor makes during film editing. Film editing in this thesis is considered as a kind of design work, foremost motivated by the possibilities of many new approaches, questions, and answers that a design perspective brings, stretching well beyond what previously adopted perspectives have done. The research questions asked, as well as the presented results, are discussed with regard to design theory, established film production field knowledge, and perception research. Apart from considering audiovisual perception in a film editing context, film editing is also discussed as audiovisual design, and tentative implications for the role of perception in other kinds of design work are pointed out. The results of my analyses are that there is reason to consider parts of film production as design work; that properties of an audiovisual material affect the creative space; that perceptual considerations are a significant part of the film editor’s treatment of the audiovisual material; that film viewers’ response to film edits varies with the shape of the edits; and that this variation is possible to link with the film editor’s intention regarding the edits, as well as to the degree of fulfillment of the intention. I conclude that perceptual precision at the edit point is decisive for attaining a desired film-viewing decoding of a film sequence, and that when the perceptual precision is low, it is likely that the perceived continuity of the film fails. The contribution of this doctoral thesis is that it drives the investigation of actual appliance of perception as audiovisual knowledge in film editing. Hence, it also adds to the more general discussion on perception as part of audiovisual thinking, and how audiovisual knowledge is formed. The thesis contributes to the area of Innovation and Design through its mix of methods, since the main study considers the creation of new artefacts, the thinking going on during that process, as well as human responses to the artefacts. Conclusively, the thesis provides a thorough example of how a design research perspective can add to the understanding of film production, and its trades and activities. / Temat för denna doktorsavhandling är hur det går till när en filmklippare aktivt strävar emot att perceptuellt fånga in och styra sin filmtittares blick över filmklipp. Klipparens (audio-)visuella intentioner med filmtittandet motsvaras av perceptuella överväganden som klipparen gör under klipparbetet. Klipparbetet motiveras i denna avhandling som ett designarbete, främst för att ett designperspektiv på filmproduktion har möjligheter att bidra med många nya infallsvinklar, frågeställningar och svar, som sträcker sig bortom vad tidigare tillämpade perspektiv gör. De forskningsfrågor som ställs, och de svar som presenteras, diskuteras sedan gentemot designteori, etablerad filmproduktionskunskap och perceptionsforskning. Utöver att audiovisuell perception beaktas inom filmklippningskontexten, diskuteras även filmklippning som audiovisuell design, och kopplingar görs till annat designarbete och möjliga implikationer för perceptionens roll i dessa sammanhang. Data om klipparbetet har skapats via videoinspelade deltagande observation där även fortlöpande skärminspelningar skett, medan en filmklippare färdigställde en dokumentärfilmsekvens. Utifrån dessa inspelningar har sedan en elicitering med filmklipparen skett. På så vis har klipparens intentioner och möjliga beaktande av perceptuella faktorer fångats in. Klipparens intentioner avseende filmtittare har sedan testats via ögonrörelsestudier där tittarnas ögondata samlats in medan de tittat på den skapade filmsekvensen. Resultaten av mina analyser är att det finns skäl att betrakta delar av filmproduktion som designarbete, att audiovisuella materialegenskaper påverkar det kreativa utrymmet, att perceptuella hänsyn ingår som en väsentlig del av filmklipparens bearbetning av det audiovisuella materialet, att filmtittares respons på filmklipp varierar med hur klippen är utformade, samt att man kan koppla denna variation till filmklipparens intention med klippen, och graden av intentionens uppfyllelse. Jag drar slutsatserna att perceptuell precision i klippunkten är avgörande för att uppnå en önskad avkodning av en filmsekvens för tittarens del, samt att när den perceptuella precisionen är låg är det troligt att den upplevda kontinuiteten hos filmen fallerar. Doktorsavhandlingens bidrag är att den hjälper till att reda ut den faktiska tillämpningen av perceptionen som audiovisuell kunskap i filmklippning. Men den bidrar därmed även till en mera generell diskussion om perception som en del av audiovisuellt tänkande och formerandet av audiovisuell kunskap. Avhandlingen bidrar till området Innovation och Design genom sin blandning av metoder, eftersom huvudstudien rör skapandet av nya artefakter och tänkande som pågår inom denna process, liksom mänsklig respons på dessa artefakter. Slutligen bidrar avhandlingen med ett genomgripande exempel på hur ett designforskningsperspektiv kan bidra till att förstå delar av filmproduktion, och de yrken och aktiviteter som sker där.
|
46 |
När pengarna inte räcker : En studie om finansiell bootstrapping och hur det används inom svensk filmproduktion idag / Faced with lack of funds : A study about financial bootstrapping and how it is used within Swedish film production todayFlink, Elin, Santesson, Eifra January 2012 (has links)
Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.
|
47 |
The Importance of Being Funded : A Case Study of the Public Funding, Production, and Style of Pica Pica (1987)Appelqvist, Tove January 2020 (has links)
Given the 2017 discontinuation of the Swedish Film Agreement and the surrounding debate on the rationales of film policy, this thesis will conduct a historical study of a particular instance of Swedish film policy history, thus seeking to contribute to the understanding of the consequences of film policy for the outcome of film. Looking at the relationship between Swedish public broadcasting (SVT) and the Swedish Film Institute (SFI) during the mid-1980’s, this thesis aims to investigate the historical background of the funding and production process that enabled the creation of Pica Pica, a feature documentary film on magpies made by director Mikael Kristersson. By applying Geir Vestheim’s theory of the four instrumental arguments for public support of the arts and through an idea analysis, the thesis will investigate what arguments could be said to be pivotal for the funding and production of Pica Pica. Analyzing policy documents concerning the SFI and SVT, as well as using interviews conducted with the people in decision-making positions at the time, the thesis investigates what rationales and circumstances might be said to have informed the funding and production of Pica Pica. Furthermore, Kristersson’s film will be analyzed in relation to concepts of ecocinema and in relation to its lineage in nature portrayal in Swedish film. Through its investigation of the role of the funding and production circumstances for the stylistic outcome of the film, the thesis seeks to contribute to the understanding of the importance and consequences of film policy and production organization for the outcome of film in current times withal.
|
48 |
Female Gaze for Every GazeMantilla Rangles, Carla Mantilla January 2023 (has links)
The overall dominance of white, cisgender, straight malecentered media remains largely unchanged and it is still considered the ”default” or ”universal” perspective. As a result, filmmaking is often limited to representing only a narrow view of humanity. Female representation both in front and behind the camera has been significantly impacted by this dominant perspective. A feminist approach to cinema practices is therefore crucial to challenge and reconstruct the cinematic system, allowing for more diverse and inclusive perspectives to emerge. Cinema is a powerful mass media industry that shapes its audience’s sensibilities, thoughts, emotions, perceptions, and reactions, while broadening the possibilities of human experiences through the screen. The producer plays a crucial role in overseeing the entire filmmaking process and striving to achieve the best possible outcome for the film. Given the significant impact that cinema has on society and the influential position of the producer in the filmmaking process, this study seeks to encourage film and TV producers, regardless of gender, to represent women with equal rights and opportunities. By embracing the female gaze, filmmakers can create more inclusive, diverse, and equitable films for all. This research asks: Have I, a female producer from Latin America, internalized the dominant white, cisgender, heterosexual, and male perspective? In what ways does this perspective manifest in my own role as a producer? And how can we producers creatively and practically challenge this perspective?
|
49 |
Krieg im Kino, Kino im Krieg: Die Auswirkungen des Ersten Weltkriegs auf die deutsche Kinokultur zwischen 1914 und 1918 am Beispiel DresdenDöring, Sophie 25 October 2022 (has links)
Bis heute ist der Erste Weltkrieg Teil der Medien-, insbesondere aber der Filmlandschaft. Wurzeln heutiger Action- und Militärfilme finden sich nicht selten in Filmen über den Ersten Weltkrieg, umgekehrt wird der Erste Weltkrieg auch über hundert Jahre später noch filmisch bearbeitet. Dass der ‚Große Krieg‘ bis heute im Kino über die Leinwand läuft, provoziert die Frage nach der Wahrnehmung des zeitgenössischen Publikums: Was sahen die Zuschauer, wenn sie zwischen 1914 und 1918 ins Kino gingen? Auf Grundlage eines umfangreichen lokalen Quellenbestandes werden in diesem Band kinotopographische und filmische Entwicklungen im Kaiserreich während des Ersten Weltkriegs anhand des Dresdner Beispiels überprüft. Wo und unter welchen Umständen ging das Dresdner Publikum ins Kino und aus welchen Filmen konnte es auswählen? Welche Kinotypen gab es und in welchen Besitzverhältnissen wurden sie geführt? Und welchen Anteil machten kriegsrelevante Vorführungen in einer Stadt wie Dresden tatsächlich aus? / Der Publikation liegt eine durch Prof. Dr. Winfried Müller betreute und 2021 am Lehrstuhl für sächsische Landesgeschichte an der TU Dresden eingereichte Masterarbeit zugrunde, welche durch den Verein für Sächsische Landesgeschichte mit dem Hubert-Ermisch-Preis für herausragende studentische Abschlussarbeiten zur Geschichte und Kultur Sachsens ausgezeichnet wurde.
|
50 |
Tar AI över filmindustrin? : En kvalitativ studie om etiska och sociala konsekvenser av AI-teknikens roll inom branschen / Is AI Taking Over the Film Industry? : A Qualitative Study on the Ethical and Social Consequences of AI Technology's Role Within the IndustryStröm-Olsen, Linnea, Shaykhutdinova, Afina January 2024 (has links)
Artificiell intelligens har blivit en allt större del av samhället där arbetsplatser måste anpassa sig i takt med den tekniska utvecklingen. En bransch som börjat implementera AI alltmer i arbetsprocesser är filmbranschen. Syftet med studien är att utforska hur AI har påverkat filmindustrin, identifiera förändrade dynamiker samt utforska hur aktörer ser på utvecklingen av AI och de etiska och sociala dilemman som kan komma med denna teknik. En kvalitativ metod har använts och sju kvalitativa intervjuer hos diverse filmproduktionsbolag har genomförts vid insamling av data. Resultatet visar att samtliga respondenter använder AI i arbetsprocesser vilket förbättrar effektiviteten och ökar de kreativa möjligheterna. Yrkesroller har delvis redan ersatts av AI och fler förväntas ersättas i framtiden samtidigt som nya roller förväntas uppstå. Ekonomin har än inte påverkats men tillförlitligheten samt frågan kring upphovsrätt av AI-genererat material har diskuterats. Brister i etnisk mångfald vid användning av AI har även påvisats. Slutsatsen går i hand med resultatet i form av att AI bidrar till fler möjligheter men framhäver även viss problematik kring avsaknaden av verkställda lagar av AI-genererat innehåll. / Artificial Intelligence has become an increasingly significant part of society, and workplaces must adapt alongside technological developments. One industry that has begun to implement AI more extensively in its processes is the film industry. This study aims to explore how AI has impacted the film industry, identify changed dynamics, and examine how stakeholders view the development of AI and the ethical and social dilemmas that may arise from the technology. The study implemented a qualitative method and conducted seven qualitative interviews at various film production companies for data collection. The results show that all respondents use AI in their work processes, which improves efficiency and increases creative opportunities. Occupational roles have partly been replaced by AI already and more are expected to be replaced in the future, while new roles are also expected to emerge. The economy has yet to feel the impact, but discussions have been made regarding reliability and the issue of copyright for AI-generated material. Deficiencies in ethnic diversity in the use of AI have also been established. The conclusions align with the results, indicating that AI brings more opportunities but also highlights challenges due to the absence of established laws regarding AI-generated material.
|
Page generated in 0.2644 seconds