Purpose: The study aims to examine how small and medium sized enterprises applies financial bootstrapping and whether there are any disparities in appliance. Further on the study aims to examine resource requirements for the beer brewing industry and whether there are any disparities in requirement between small and medium sized companies. Theory: The theoretical framework applied in the study permeates two main domains: resource and financial bootstrapping. Methodology: A case study with a deductive approach has been conducted. The study applies a comparative research design in order to collect primary data through semi-constructed interviews with founders of small and medium sized companies. Results: The results show that a majority of companies experience an overall good access to all the resources. Human resources was perceived as most important. All companies applied financial bootstrapping in one way or another, and services were most commonly bootstrapped. Analysis: The medium sized companies experienced higher access to human resource due to their attraction of competent and experienced workers. This may possible be due to the company’s maturity status, brand or localization. The reason bootstrapping was most commonly used for services can be depended on the fact that people doesn’t value their time and knowledge according to the market. All bootstrapping categories and strategies can be traced and some tendencies in differences can be perceived. Conclusion: The companies experienced an overall good to very good access to all resources. Human resources was named as the most important resource to create value for the company. Medium sized companies apply relation and subsidy oriented bootstrapping to a larger extent as well as effective bootstrapping-strategy. Small companies applied owner financed bootstrapping to a higher extend. / Syfte: Att undersöka hur små respektive medelstora företag tillämpar finansiell bootstrapping, samt om det föreligger skillnad av tillämpning. Studien avser även att undersöka resursbehovet inom ölbryggeribranschen, samt om det råder skillnad i behov mellan små respektive medelstora företag. Teori: Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kopplade till två huvudteman; resursbaserat synsätt samt finansiell bootstrapping. Metod: En fallstudie med deduktiv ansats har tillämpats. Studien är av komparativ design och ämnar att undersöka små respektive medelstora företag. Primärdata har genererats från en kvalitativ semistrukturerad intervjuserie med grundare som är aktiva i företagen. Empiri: Resultatet visar att majoriteten av företagen i studien upplevde sin tillgång till samtliga resurser hög. Den viktigaste resursen var genomgående humankapitalet. Finansiell bootstrapping tillämpades av samtliga företag i någon form och bootstrapping utav tjänster var vanligast förekommande. Analys: Tillgång till humankapital upplevdes högre av de medelstora företagen vilket kan bero på att de hade lättare att attrahera kompentent och erfaren personal. Detta kan tydas bero på företagets mognadsfas, varumärke eller lokalisering. Anledningen till att bootstrapping var vanligast förekommande vid tjänster kan bero på att människor inte värderar sin tid enligt marknaden. Samtliga bootstrapping kategorier och strategier tillämpades av företagen och vissa tendenser i skillnader kunde tydas. Slutsats: Generellt har företagen i studien hög till väldigt hög tillgång till samtliga resurser. Humankapital är den viktigaste resursen för både små och medelstora företag vidvärdeskapande. Medelstora företag tillämpar i högre omfattning relation och bidragsorienterad bootstrapping samt en effektiv bootstrapping strategi än små företag. Små företag tillämpar ägarfinansierad bootstrapping i högre grad.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

Arbetslösheten i Sverige uppgick under 2017 års första månad till 7,3 procent. En aktuell faktor för att minska arbetslösheten är entreprenörskap. Entreprenörskap är en viktig del i utvecklingen för att driva småföretag. Småföretagen svarar för en betydande del av Sveriges sysselsättning, men lider av låg överlevnadsgrad. För att öka sannolikheten för överlevnad använder många småföretag olika bootstrappingmetoder. Syftet med bootstrapping är att finna lösningar på resursbehov och kan därför ses som ett alternativ till externa finansieringsmedel. Förutsättningarna för användning av finansiella bootstrappingmetoder varierar utefter vart i företagslivscykeln företagen befinner sig. Syftet med denna kandidatuppsats är således att förklara vilka bootstrappingmetoder svenska småföretag använder utifrån företagens livscykel. För att kunna uppnå studiens syfte och skapa en generell bild över forskningsområdet har studien genomförts med en kvantitativ forskningsansats genom ett positivistiskt forskningssynsätt. Studien har undersökt 115 småföretag i Sverige genom en enkätundersökning. Genom att studera teorier kring småföretagens kapitalstruktur samt resursanskaffning skapades en grund för att utforma studiens huvud- samt underhypoteser kring finansiell bootstrapping och företagslivscykeln. Det huvudsakliga resultatet från studien är att användningen av finansiella bootstrappingmetoder förändras genom företagslivscykeln. Studien kan även påvisa att vissa bootstrappingmetoder används mer relativt andra i respektive livscykelstadier. / During the first month of 2017 the unemployment in Sweden amounted to 7,3 percent. An important factor for reducing unemployment is entrepreneurship. Entrepreneurship is an important part of the development of small businesses. Small businesses account for a significant part of Sweden's employment, but suffer from low survival rates. To increase the likelihood of survival, many small businesses use different type of bootstrapping methods. The aim of Financial bootstrapping is to find solutions for resource needs and can therefore be seen as an alternative to external funding. The conditions for using Financial bootstrapping methods vary according to the business lifecycle. The purpose of this essay is to explain witch bootstrapping methods Swedish small businesses are using based on the business lifecycle. In order to achieve the purpose of the study and to create a general view of the research area, the study has been conducted which a quantitative research approach through a positivist research philosophy. The study examined 115 small businesses in Sweden by a survey. By examining theories about small business capital structure and resource needs, a foundation was created for designing the studies main and under hypothesis regarding financial bootstrapping and the business lifecycle. The main result of the study is that the use of financial bootstrapping methods is changing throughout the business lifecycle. The study can also demonstrate that some bootstrapping methods are used more relative to others in their respective lifecycle stages.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur styrkan i småföretags sociala och professionella nätverk påverkar valet av finansiell bootsrapping, med företagarens ursprung som betingad faktor. Målet med studien är att introducera och ge en generell översikt över orsakssambandet mellan de berörda koncepten. En undersökning genomfördes bland småföretag i Sverige för att identifiera det sociala och professionella nätverkets påverkan på finansiell bootstraping. I undersökningen antogs företagarens ursprung ha en modererande roll. Dessutom ingick en rad kontrollvariabler för att undersöka deras effekt på orsakssambandet. Sålunda ger det en djupare insikt om vilka underliggande individuella och organisatoriska attribut som påverkar företagares val av finansiell bootstrapping. En utökad kunskap för fenomenet finansiell bootstrapping kan ses som ett konkurrenskraftigt hjälpmedel vid egenföretagande. Framförallt blir det påtagligt för småföretagare som stöter på hinder i anskaffningen av externt finansiellt kapital. Denna uppsats baserades på 136 frågeformulär som returneras från småföretagare som är etablerade på den svenska marknaden. Medan resultatet bekräftar vikten av finansiell bootstrapping för småföretag, identifieras ursprungsskillnader i användningen av olika finansiella bootstrappingmetoder. Dessutom identifieras variationer i invandrare och inföddas användning av sociala och professionella nätverk. Vidare upptäcker vi att styrkan i småföretags nätverk har en positiv påverkan på finansiell bootstrapping. Däremot när ursprung antas ha en modererande effekt ges blandade resultat. Sålunda indikerar resultatet på att det finns vissa likheter i invandrare och infödda företagares finansieringsbeteende

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.